I höst startar högskolan i Kristianstad en unik fördjupningsutbildning för ekonomer. Treterminskursen kombinerar traditionell korvstoppning med eget agerande och träning i affärsmannaskap.
”Om man ger en människa en fisk blir hon mätt den dagen. Lär man henne fiska kan hon försörja sig resten av livet.”
Denna kinesiska filosofi beskriver hörnstenen i den nya, annorlunda civilekonomutbildningen ”affärsmannaskap” som högskolan i Kristianstad startar i höst.
Utbildningen omfattar tre terminer, ger 60 poäng och är ett av de fördjupningsalternativ som de studerande kan välja efter att ha klarat av det traditionella basblocket om 80 poäng.
– Utbildningen går ut på att eleverna ska lära sig att värdera sin egen kunskap och kunskapsutvecklande förmåga, säger initiativtagaren och drivande kraften, Ingeman Arbnor, professor i företagsekonomi vid högskolan i Kristianstad.
Alltsedan industrialismens genombrott har skolorna erbjudit färdig kunskap, menar han. Man har mättat eleverna med färdiga svar på frågor de själva aldrig ställt, svar de lärt sig repetera inför sina tentor.
– Man tror och hoppas de ska få nytta av denna kunskap i sitt kommande arbete, men säker är man inte. Skolorna har satsat på allt effektivare ”elevprodukter” men inte kontrollerat om de svarat mot verklighetens krav. Ingeman Arbnor pekar på att detta har lett till att Sverige internationellt sett halkat efter på ekonomiutbildningens område. ”Till ekonomer som tycker de hamnar på alltför låga befattningar och till anklagelser om låg kvalitet hos landets civilekonomutbildning.”
– Det blir allt väsentligare att närma sig kunderna och ta reda på vad de behöver och vill ha. Dagens elever måste lära sig och praktisera att själva utveckla kunskap som efterfrågas. Och att värdera den bokliga kunskap som redan finns. Målet är att eleverna ska växa i kapacitet.
Vid starten i höst finns 30 utbildningsplatser att konkurrera om. I första hand är de aktuella för området Kristianstad, Växjö och Lund, men även elever från övriga Sverige kan söka efter vederbörligt tillstånd om förflyttning.
Det första avsnittet kallas prolog och är en veckas internat, där eleverna introduceras i lärandets principer och får en inblick i hur det går till att utveckla kunskaper. Därefter följer den egentliga utbildningen på tre terminer som är uppdelad i sju avsnitt. På pappret vill säga, för i själva verket griper de alla in i varandra, just som verkligheten så ofta ter sig.
Första terminen:
* om kunskap och affärsmannaskap genom tiderna
* modet att skapa
* affärer och resursskapande på kompetensmarknaden
Andra terminen:
* strategisk marknadsanalys
* finansiering och kreditmarknaden
Tredje terminen:
* kontrakt, nätverk, förhandling och affärsskapande juridik
* ledarskap och kapitalförädling
Studierna är mycket utåtriktade. Vid sidan av litteraturen får eleverna bland annat ägna sig åt jobb med utställningar och media. De gör till exempel egna radioprogram, skriver artiklar, jobbar med desktop, deltar i redaktionskommittéer, ger ut ekonomiska tidskrifter, och avslutningsvis ska de gå ut och aktivt sälja sina produkter.
Skola knyts till näringsliv
Det lokala näringslivet spelar genomgående en viktig roll i denna utbildning. Ett avsnitt kallas lärlingskap och går ut på att eleverna jobbar på ett företag inom regionen. De analyserar företagets kompetens, presenterar denna i en liten video och lägger in resultatet i det multimedialaboratorium för regionen som skolan har skapat.
– Kompetensen är ju avgörande för företaget när det gäller att få nya kunder. Då räcker det inte med att ha en idé om vad man har att erbjuda, påpekar Ingeman Arbnor.
Utbildningen innehåller också seminarier i aktuella ämnen. Även här knyter man samman skola och näringsliv.
– Föreläsarna kommer vi att handplocka från spännande företag runt om i Sverige, och de får gärna knyta innehållet till sina egna verksamheter, säger Ingeman Arbnor.
Tentamenstillfällena ligger som ett förgrenat nätverk under utbildningens gång och leder fram till en annorlunda final.
– Examinationen ska inte vara maximalt kontrollerande utan maximalt kunskapsutvecklande. Eleverna får till exempel tentera på litteratur som de själva väljer.
Slutbetyget är antingen godkänd eller icke godkänd. Eleven kan också få sikta på ”väl godkänd”, men då handlar det om dialog, utvecklingssamtal och diskussioner i lärarkollegiet löpande under utbildningstiden.
Det nya fördjupningsalternativet är en fortsättning på den förändring av basutbildningen på 80 poäng som Kristianstads högskola genomförde för tre år sedan, berättar Ingeman Arbnor. Redan här genomsyras utbildningen av samarbete med det lokala näringslivet och ett ömsesidigt utbyte.
– Ett eget projektarbete löper över hela utbildningsperioden, säger han. Uppdragsgivarna från näringslivet går in med 10 000 kronor per projekt, och elevgrupperna ansvarar för att företagen får återbetalning i form av kunskapsutveckling.
Eleverna driver firma
Varje elev driver också en tänkt enskild firma. Här ingår bland annat kontakt med en lokal bank, som kan hjälpa till när det gäller att bedöma en budget och lära ut värdet av goda relationer.
– ”Adjungerande lektorer” är ett inslag som bygger på avtal med olika företag, tillägger Ingeman Arbnor. Bland annat föreläser revisorerna Lars Hörbo (kommunförbundets revisionsavdelning/Bohlins) och Hans Börje Andersson (kommunförbundets revisionsavdelning).
IKEA ställer till exempel 30 timmar gratis till förfogande genom att erbjuda föreläsare från sin verksamhet. ”Masterföretag” är en annan företeelse, en referens ute i näringslivet som en elevgrupp får följa. Presenterar företaget till exempel ett nytt redovisningssystem så kan våra elever skriva en rapport om det.
Under den internationella veckan bjuds eleverna på utlandsresa på Södra Sveriges Föreningsbanks bekostnad. Men först vidtar noggranna förberedelser. Alla får aktivt gå ut och undersöka om det finns något värdefullt de kan hämta med sig hem från landet ifråga, något som företagen på orten kan ha nytta av.
Birgitta Walter