... och numera är ju även industribyggnader belagda med fastighetsskatt. Dessutom måste den som vill överklaga den gamla taxeringen göra det före årsskiftet, skriver Kerstin Nyqvist.
Nu påbörjas den allmänna fastighetstaxeringen år 2000 av industrienheter liksom även av hyreshusenheter, elproduktionsenheter och specialenheter (AFT 00). Deklarationsblanketter och broschyrer skickades ut i slutet av september och deklarationerna skall vara inlämnade till skattemyndigheten till den 1 november. De uppgifter som lämnas i deklarationen skall dock avse förhållandena per 1 januari 2000. Den som önskar anstånd med att lämna deklarationen bör helst göra detta före den 20 oktober. För anstånd längre än t.o.m. februari brukar fordras att det föreligger synnerliga skäl.
Fastighetsskatt på industrienheter
Vad som särskilt bör uppmärksammas vid denna taxering är att industrifastigheterna numera – till skillnad från den förra allmänna fastighetstaxeringen 1994 – är belagda med fastighetsskatt.
Beslutet att införa beskattning av industrifastigheter, som tillämpades första gången vid 1997 års taxering, var en del av finansieringen av EU-avgiften i samband med EU-inträdet. Skatten tas ut med 0,5 procent på taxeringsvärdet.
Eftersom industrifastigheter inte tidigare drabbats av fastighetsskatt har i många fall varken fastighetsägarna eller skattemyndigheterna varit särskilt uppmärksamma på riktigheten av de taxeringsvärden som åsatts. Det är därför många industrifastigheter som har felaktiga taxeringsvärden i dag. Många fastigheter har åsatts värden som torde vara betydligt för höga.
Risken för att industrifastigheter har för höga taxeringsvärden torde framför allt gälla de industrier som har byggnader som värderats enligt produktionskostnadsmetoden.
På samma sätt som alla andra fastigheter skall även industrifastigheter värderas enligt marknadsvärdesprincipen och taxeringsvärdet skall bestämmas till 75 procent av marknadsvärdet. För att komma fram till detta värde skall industribyggnader enligt huvudregeln värderas enligt avkastningsmetoden.
Avkastningsmetoden bygger på att det går att beräkna värdet av byggnaden genom att utgå från värdet på en viss kvadratmeteryta.
Annan metod ger problem
Denna metod används vid värderingen av det stora flertalet industribyggnader. Naturligtvis kan de taxeringsvärden som åsattes denna typ av byggnader vid AFT 94 vara felaktiga och även i många fall för höga, men de stora problemen torde med all säkerhet gälla för industribyggnader som värderas enligt produktionskostnadsmetoden. Dessa byggnader är, enligt 11 kap. 1 § fastighetstaxeringslagen, följande:
Byggnader som har endast begränsad användbarhet för annat ändamål än för vilket de utnyttjas och liknande speciella byggnader (s.k. skräddarsydda byggnader).
Bensinstationsbyggnader.
Andra byggnader med olämplig utformning för normal industriproduktion.
Byggnadskonstruktioner som inte har karaktär av hus.
För det fall byggnaderna behandlas som skräddarsydda byggnader eller byggnadskonstruktioner som inte ser ut som hus blir de maskiner och liknande utrustning som utgör en del i själva processen att betrakta som byggnadstillbehör och inte industritillbehör. Det betyder att maskinerna ingår i byggnadens taxeringsvärde och därmed läggs till grund för beskattning.
Mycket viktigt
Mot denna bakgrund är det mycket viktigt att byggnader inte blir värderade som skräddarsydda om de inte tillhör denna kategori.
En skräddarsydd byggnad kan utifrån vad som sägs i förarbeten och praxis beskrivas enligt följande:
Då en industribyggnad har anpassats till maskiner eller annan utrustning som finns i byggnaden såväl tekniskt som funktionellt på sätt som gör att det är uppenbart att byggnaden inte är åtminstone begränsat användbar inom annan industriell verksamhet än den aktuella brukar man tala om en skräddarsydd byggnad. I ett sådant fall, liksom i ett fall då byggnaden endast utgör ett i sig tämligen värdelöst ”skal” runt en större anläggning – exempelvis en masugn – och måste rivas, om anläggningen skall flyttas, utgör maskinerna och utrustningen byggnadstillbehör och inte industritillbehör.
Som exempel på skräddarsydda byggnader har brukat nämnas följande:
Utpräglat lätta byggnader som är att hänföra till ”skal” och som förekommer vid processindustri (petrokemi, massa, tegelbruk, cementfabrik, större smältugnar, gruvdrift).
Tyngre byggnader med avvikande utformning (kraftverk, glasbruk, anrikningsverk, elektrokemisk industri, delar av pappersbruk, delar av vissa bryggerier och delar av skeppsvarv).
Det är alltså viktigt att inom ovannämnda branscher, men även andra där skräddarsydda byggnader förekommer, ta reda på och bedöma hur de olika byggnaderna skall värderas.
Tidigare års beslut om fastighetstaxering får överklagas hos länsrätten av fastighetsägaren före utgången av det femte året efter taxeringsåret.
Det betyder att 1994 års allmänna fastighetstaxering måste överklagas innan årets utgång.
De förarbetsuttalanden som gjorts beträffande gränsdragningsproblematiken vad gäller skräddarsydd byggnad finns i proposition 1966:24, s. 63. Det vägledande rättsfallet på området är Regeringsrättens avgörande RÅ 1988 ref. 139.
Slutligen skall nämnas att – efter initiativ från Industriförbundet – det för närvarande pågår arbete inom Fastighetstaxeringsutredningen med att söka finna en möjlighet att särskilja värdet på de maskiner och liknande utrustning som ingår i de skräddarsydda byggnadernas taxeringsvärde. Med ett särskilt värde på dessa maskiner finns det sedan möjlighet att gå vidare och ta särskild hänsyn vid bestämmandet av skatten på dessa byggnader.
Kerstin Nyqvist är skattejurist vid Industriförbundet.