Inledning av Marie Norregårdh
Offentlighetens ökande intresse för miljömässiga förhållanden har de senaste åren medfört stigande krav och ökande förväntningar på bolagens miljöinformation. Ett bolags hantering av miljöfrågor har i vissa fall blivit ett sätt att marknadsföra verksamheten, men det kan också vara en väsentlig faktor vid bedömning av verksamhetens framtida värde och möjligheter.
Även lagstiftaren har uppmärksammat att det finns behov av miljöinformation i bolagens årsredovisningar och har därför lagstiftat om detta. Enligt ett tillägg i årsredovisningslagen ska alla tillstånds- och anmälningspliktiga bolag lämna upplysning om verksamhetens påverkan på den yttre miljön i årsredovisningens förvaltningsberättelse. Detta utökade informationskrav trädde i kraft den 1 januari 1999.
Med anledning av det nya kravet på miljöinformation i årsredovisningens förvaltningsberättelse har bokföringsnämnden kommit med ett uttalande (BFN U 98:2) som behandlar upplysningsplikten för tillstånds- och anmälningspliktiga bolag. I uttalandet lämnas även exempel på hur upplysningsskyldigheten kan fullgöras.
Det faktum att miljöfrågor enligt lagstiftningen måste beaktas i bolagens årsredovisning har föranlett FARs revisionskommitté att uttala sig om revisorns beaktande av miljöfrågor vid granskning av årsredovisningen.
FARs revisionskommitté vill med detta uttalande ge revisorerna en vägledning i hur miljöinformation i årsredovisningen ska granskas. Väsentliga miljöfrågor som omfattas av detta uttalande är den lagstadgade informationen i förvaltningsberättelsen och miljöfrågor som kan ha en väsentlig ekonomisk påverkan på bolagets årsredovisning. Särskilda miljöredovisningar omfattas inte av detta uttalande.
Marie Norregårdh
Ledamot av FARs revisionskommitté
1. Inledning
Syftet med detta uttalande är att ge vägledning vid lagstadgad revision av bolag som omfattas av årsredovisningslagens (1995:1554, ÅRL:s) krav på redovisning av miljöinformation i årsredovisningen.
2. Bakgrund
Enligt 6 kap. 1 § andra stycket årsredovisningslagen (ÅRL) gäller generellt att upplysningar skall lämnas i årsredovisningens förvaltningsberättelse om sådana förhållanden som är viktiga för bedömningen av bolagets ställning, resultat och förväntade framtida finansiella utvecklingsmöjligheter. Däri innefattas även miljöfrågor som kan vara aktuella för företaget.
Bolag med verksamhet som är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 9 kap. 6 § miljöbalken (1998:808), skall dessutom lämna upplysning om verksamhetens påverkan på den yttre miljön. Detta framgår av 6 kap. 1 § tredje stycket ÅRL. Dessa upplysningskrav omfattar även de koncernmässiga uppgifterna om svenska dotterbolag i förvaltningsberättelsen. De nya bestämmelserna gäller för räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 1999 och senare. Övergångsbestämmelser saknas, varför granskningen i första hand bör inrikta sig på miljöfrågor som avser det verksamhetsår som granskas. Bokföringsnämndens uttalande (BFN U 98:2) gäller för räkenskapsår som påbörjas efter den 31 december 1998 och ger anvisningar om och exempel på hur ÅRL:s krav på information i förvaltningsberättelsen bör uppfyllas. För årsredovisningen i övrigt gäller därutöver god redovisningssed i fråga om redovisning av och upplysning om miljöfrågor.
3. Ansvarsfördelning
Det är företagsledningen som ansvarar för att företagets verksamhet följer lagar och förordningar, bl.a. miljöbalken och årsredovisningslagen. Företagsledningen har också ansvar för att skapa och tillämpa intern kontroll i företaget, så att en ordnad och effektiv drift av verksamheten uppnås. Ansvaret för intern kontroll omfattar bl.a. miljöfrågor. Det innebär att företagsledningen måste förvissa sig om huruvida företaget bedriver tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet, om företaget har fått tillstånd för verksamheten samt om företaget lämnat miljörapport till tillsynsmyndigheten.
Revisorn skall i den omfattning god revisionssed bjuder granska bolagets årsredovisning jämte styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Miljöinformation har därvid ingen särställning utan omfattas av samma regler på fullständighet, riktighet och verifierbarhet.
4. Granskning av miljöinformation
4.1 Planering av granskningen
Planeringen av granskningsarbetet påverkar väsentligt kvaliteten på hela revisionen, varför revisorn bör skaffa sig god kunskap om företagets verksamhet, konkurrenssituation, lagar och förordningar m.m. (Se även FARs rekommendation Revisionsprocessen, punkt 2.2). Principerna om väsentlighet och risk skall vara vägledande då revisorn bestämmer arbetets inriktning och omfattning.
Som en del av den planerade granskningen bör revisorn därför skaffa sig allmän kunskap om de miljölagar och miljöförordningar som har betydelse i fråga om bolagets miljöfrågor. Sådan kunskap bör ligga till grund för revisorns bedömning av risken för väsentliga fel i årsredovisningen. Revisorn bör också informera sig om de principer och rutiner som företaget tillämpar för att efterleva dessa lagar och förordningar. Revisorns granskning skall säkerställa att miljöinformationen i förvaltningsberättelsen uppfyller ÅRL:s krav.
4.2 Genomförandet av granskningen
För att få fram underlag för bedömning av företagets kontroll över miljöfrågorna och de miljölagar och förordningar som gäller för företaget kan revisorn
utnyttja sin kunskap om företagets bransch och verksamhet
ta del av företagets eventuella dokumentation om företagets miljötillstånd och anmälningsplikt
inhämta information från tillsynsmyndigheten
ta del av företagets miljörapporter till tillsynsmyndigheten och företagets särskilda miljöredovisning, om en sådan har upprättats, samt
ta del av information om företagets miljöledningssystem.
Revisorn bör också fråga företagsledningen (FARs rekommendation Revisionsprocessen, punkt 2.3.2) om:
företagets påverkan på den yttre miljön
företagets principer och rutiner för efterlevnad av miljölagar och förordningar
miljölagar och miljöförordningar som kan förväntas få en fundamental effekt på företagets verksamhet (brott mot dessa krav kan som en yttersta konsekvens leda till nedläggning av verksamheten eller ifrågasätta företagets fortlevnad som ”going concern”)
principer och rutiner för att identifiera, utvärdera och redovisa rättstvister, skadestånd eller liknande krav.
Väsentliga miljöfrågor ur revisorns synvinkel är den lagstadgade informationen i företagets förvaltningsberättelse och frågor som har en väsentlig ekonomisk påverkan på företagets årsredovisning.
Revisorn skall kritiskt granska och bedöma värdet av den erhållna miljöinformationen och i sin sammanvägning av granskningsresultatet (FARs rekommendation Revisionsprocessen, punkt 2.3.1) bilda sig en uppfattning om huruvida företaget fullgjort sin rapporteringsskyldighet enligt ÅRL och god redovisningssed.
5. Anlitande av miljöexpert
Företagsledningen kan behöva vända sig till tekniska experter som jurister, ingenjörer eller andra miljöexperter för att få hjälp med att utveckla bokföringsmässiga uppskattningar av samt upplysningar om miljöfrågor.
Om revisorn tänker använda resultatet av det arbete som utförts av en miljöexpert som en del av granskningen, bedömer han eller hon dess tillämplighet samt experternas kompetens och objektivitet. Revisorn kan behöva anlita en egen expert för att bedöma sådant arbete. Revisorns ansvar omfattar även det arbete som utförs av den anlitade specialisten, och revisorn måste därför lämna direktiv för detta. Därefter måste revisorn förvissa sig om att det utförda arbetet är tillräckligt som grund för hans eller hennes ställningstagande (FARs rekommendation Revisionsprocessen, punkt 2.2.5).
6. Rapportering
Vad gäller rapporteringen av granskning av miljöinformation i årsredovisningen hänvisas till avsnittet Rapportering i FARs rekommendation Revisionsprocessen, punkt 2.5.
Marie Norregårdh