Håll ordning och håll tyst – ödesdigra konsekvenser när ­information hamnar fel

Om insiderinformation hamnar i fel händer kan det få stora konsekvenser. Därför gäller det att tänka sig för både en och två gånger när man hanterar känslig information.

– En enkel grundregel är: Håll ordning och håll tyst, säger Sigurd Elofsson som är en av författarna till boken Insiderinformation – hantering och kontroll.

Under 2012 fick åklagare på Ekobrottsmyndigheten (EBM) ta emot 111 anmäl­ningar från Finansinspektionen (FI) rörande misstänkt insiderbrott. Till och med april i år har Ekobrottsmyndigheten fått in 39 anmälningar från Finansinspek­tionen. Frågan är viktig för företagen eftersom en insiderläcka inte bara leder till att företaget tappar i förtroende. De ekonomiska konsekvenserna kan bli anmärkningsvärda.

I början av april rapporterade TT i Sverige om att en partner på KPMG i Los Angeles i USA fått lämna byrån på grund av en insideraffär.

– Det visar hur stort det här är. En händelse i USA som rör insiderinformation uppmärksammas till och med i Sverige, säger Sigurd Elofsson.

Tillsammans med Mattias Falck och Fredrik Ljung samt Robert Engstedt, har han skrivit boken Insiderinformation – hantering och kontroll. Arbetet med boken började för drygt fem år sedan när författarna såg behovet av att utarbeta interna system för hantering av insiderinformation. Tanken med boken är att ge alla som hanterar insiderinformation verktyg att dels avgöra vad som är insiderinformation, dels skaffa sig system för att minimera risken att informationen sprids.

– Den här frågan är särskilt lämpad för vår bransch. Revisorer och rådgivare är vana att hantera insiderinformation och i och med att vi arbetar med väsentlighet och värdering av information kan vi avgöra vad som är insiderinformation. Det här är något som näringslivet måste kunna förvänta sig att vi som bransch kan, säger Fredrik Ljung.

Författarna till boken menar att det finns brister i Sverige i dag när det gäller hur insiderinformation hanteras. Bland annat hänvisar de till en utredning som Finansinspektionen låtit göra kring hur de noterade bolagen tolkar loggboksreglerna. Reglerna innebär i stora drag att noterade bolag ska föra loggbok över alla som har tillgång till insiderinformation. På så sätt får företagen kontroll över vilka som har insiderinformation och det blir enkelt att i efterhand spåra vilka som haft tillgång till insiderinformation vid ett visst tillfälle.

– Loggboken är en central del i bolagets hantering av insiderinformation, och den är så väl ett styr- som ett kontrollinstrument. Men för att kunna använda loggboken korrekt måste man veta vad som är insiderinformation och den frågan är viktig att bolla med sin revisor eller rådgivare, säger Mattias Falck.

Hantering av insiderinformation bör ske enligt samma principer som andra kontroller hos företagen, det vill säga att systemet för hur insiderinformation ska hanteras bakas in i den interna kontrollen. I grunden handlar det om att förebygga insiderläckor.

– Stora noterade bolag har ofta ganska bra system och intern kontroll när det rör de här frågorna, men bland de mindre bolagen kan det vara lite olika. Många har varit tacksamma att vi lyft frågan eftersom man kanske inte alltid har tänkt på att det kan vara ett problem. Inte sällan blandas till exempel insiderloggning ihop med registrering av insynspersoner hos Finansinspektionen, säger Fredrik Ljung.

– Frågan har tidigare mest belysts ur ett brottsperspektiv, och det är visserligen viktigt, men vi menar att det också är viktigt att informera om vad man kan göra för att förebygga att insiderinformationen hamnar i fel händer, säger Sigurd Elofsson.

Han menar att det är viktigt att de noterade bolagen i samband med att de anlitar revisorer och rådgivare försäkrar sig om att det finns väl fungerande system för hur insiderinformation hanteras. Han anser också att revisorerna bör granska att loggningen sker korrekt.

– Jag menar att en revisor i ett noterat bolag bör granska efterlevnaden av loggningen eftersom kontrollen av insiderinformation är av väsentlig betydelse för de noterade bolagen. Detta visas exempelvis genom att EU föreslår straffavgifter på upp till tio procent av omsättningen om insiderloggningen fallerar. Näringslivet bör därför kunna förvänta sig att revisorn uppmärksammar dessa för marknaden väsentliga frågor och genom att revisorn granskar om loggningsregeln efterlevs kommer frågan automatiskt upp för diskussion med de noterade bolagens ledningar, säger Sigurd Elofsson.

Fredrik Ljung betonar att det kommer att bli allt viktigare för ett företag att visa att det har kontroll över insiderinformationen och att det ytterst handlar om att säkerställa kapitalmarknadens trovärdighet.

– Det är viktigt att säkra upp sitt företag så att man kan visa att man kan hantera kundens information på rätt sätt. Vi tror också att det kommer att finnas ett ökat behov hos företagen att kunna visa upp ett bestyrkande från en oberoende extern part om att de interna kontrollerna är granskade, säger han.

Charlotta Danielsson