Ännu är det ett tag kvar, men redan nu förbereder sig många inför det stora valåret 2014. Nästa år är det inte bara svenskt riksdagsval, det är även val till Europaparlamentet och en ny EU-kommission ska tillsättas. I Sverige har vi alltså val på alla fyra så kallade demokratiska nivåer, det vill säga EU-nivå samt nationell, regional och kommunal nivå. Frågan är hur denna situation kommer att synas i partiernas valarbete.
De svenska europaparlamentarikerna har redan offentliggjort om de planerar att ställa upp för omval eller inte. Det är många som gärna fortsätter ännu en mandatperiod, exempelvis Gunnar Hökmark (M) och Cecilia Wikström (FP). Olle Schmidt (FP), Alf Svensson (KD) och några till har däremot meddelat att de inte planerar att fortsätta sitt arbete i Bryssel. De lediga tjänsterna ger möjlighet för nya kandidater att ta en av de 20 svenska platserna. Konstitutionsutskottets ordförande Peter Eriksson (MP) har till exempel deklarerat att han gärna tar över efter Carl Schlyter (MP) som inte kommer att fortsätta. Peter Eriksson förklarar sin kandidatur med att ”det är en stor och intressant arena för viktiga frågor och där det finns mer att säga till om”. Men det är svenska folket som avgör hans och de andra kandidaternas framtid. I valet som äger rum 25 maj 2014 får vi rösta om vilka vi tycker ska representera oss svenskar i Europaparlamentet.
Nästa höst avgår EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso, Europeiska rådets ordförande Herman Van Rompuy och EU:s utrikeschef Catherine Ashton. Tack vare Lissabonfördraget har EU-medborgarna större möjlighet att i nästa års val påverka vilka som ska leda EU-kommissionens arbete. Europaparlamentets partigrupper ska under våren presentera vem de vill ska bli nästa ordförande för EU-kommissionen. Vissa av partierna planerar att ha primärval för att välja en kandidat. Detta görs för att öka insynen i valet av den som får stor makt att leda EU:s arbete framåt. Det är det Europeiska rådet, det vill säga medlemsländernas ledare, som fortfarande fattar det formella beslutet, men som tidigare är det till slut Europaparlamentet som ska godkänna kommissionsordföranden och EU-kommissionen i sin helhet.
Vilka som kommer att leda EU:s arbete framåt är av största vikt för oss EU-medborgare. Många viktiga frågor diskuteras. G20 har möte i Sankt Petersburg i början av september. Inför detta möte har EU-kommissionens och Rådets ordförande skickat ett brev till medlemsländernas 28 ledare om vilka frågor som kommer att lyftas fram. Efter de senaste årens finanskris är prioritet nummer ett naturligtvis tillväxt och sysselsättning. Här ingår bland annat ökat stöd för små och medelstora företag. Länderna behöver också slutföra arbetet med att reformera den finansiella sektorn. Basel-regelverket bör komma på plats för att få en stabilare banksektor. Det är också viktigt att få till stånd gemensamma redovisningsregler. Andra frågor på agendan rör skatteflykt, korruption och energi. Målet är att kunna presentera en gemensam plan efter G20-mötet.
Dessa högnivåmöten kan kännas övergripande och svåra att konkretisera i handling. Beslut fattas långt ifrån den enskilda individen. Så vad har då dessa möten med mig att göra? En hel del, skulle jag svara. Det är viktigt att ha i åtanke att majoriteten av alla frågor som i dag diskuteras på kommunnivå är sådant som redan har diskuterats och beslutats om på EU-nivå. Det är därför viktigt att vara delaktig i de beslut som ofta tas långt innan de blir verklighet i vår vardag. Genom att rösta i de kommande valen finns det större möjlighet att i förlängningen påverka den enskildas vardag.
Jag har de senaste tio åren flera gånger betonat vikten av att ta vara på de möjligheter som EU-samarbetet erbjuder. Det här blir dock min sista krönika i Balans. Efter över 120 krönikor är det dags att tacka för mig och önska alla läsare lycka till i det fortsatta arbetet. Genom att hålla dig uppdaterad om vad som händer inom EU och hur det påverkar ditt företag eller ditt arbete kan du ligga steget före.
Och glöm inte bort att rösta nästa år!
Ewa Fallenius är civilekonom och EU-expert med en Master of European Studies från College of Europe (Brugge). Hon skriver i varje nummer av Balans.
ewa@fallenius.org