Kritikerna har missuppfattat den folkvala revisorns mandat. Det menar Kåre Olsson och Lars Munters, tidigare förtroendevalda revisorer, i en replik på ekonomiforskarnas kritik av den kommunala revisionen i Sverige.
I Balans nr 6/2013 kritiserar ekonomiforskarna Andreas Berg, Gissur Ó Erlingsson, Mats Sjölin och Richard Öhrvall den kommunala revision som tillämpas i Sverige. Dessvärre baseras deras kritik på alltför dålig förtrogenhet med det kommunala demokratiska systemet. De skriver, exempelvis, att de kommunala nämnderna granskas av ”partipolitiskt utsedda lekmannarevisorer som i praktiken ofta är partikamrater”.
Begreppet lekmannarevisorer finns endast när det gäller offentliga bolag. Kommunala nämnder granskas av revisorer som utses i en demokratisk ordning där det inte finns några som helst krav på partitillhörighet. Det handlar om att folkets valda företrädare – fullmäktige – utser ett antal personer som ska revidera den kommunala verksamheten. Dessutom är var och en av dessa revisorer en egen myndighet, vilket innebär ett personligt mandat långt bortom partipolitiken. Innebörden av detta tycks inte författarna ha förstått.
Den som följer kommunal revision närmre kommer snart att finna en mängd självständigt agerande revisorer vars uppdragsgivare (fullmäktige) blott alltför sällan vågar ta deras kritiska påpekanden på fullt allvar.
Författarna anser att det väsentliga är att revisorerna ”kommer utifrån”. De anger däremot inte hur detta ska förenas med ett demokratiskt styrelseskick. Ska regioner eller landsting, eller rent av riksdagen, utse de kommunala revisorerna? I så fall har den kommunala självstyrelsen inte längre någon mening. Det kan ju knappast vara författarnas uppfattning att några tjänstemän eller kommersiella aktörer ska utse kommunala revisorer.
Vidare tycks författarna tro att det är svårt för journalister och allmänhet att få reda på hur kommunerna använder sina resurser. Detta är fel. Alla kommunala transaktioner är redan offentliga och detta har inte med revision att göra.
Om författarnas kritik mot den kommunala revisoner inte bottnar i bristande kunskap måste den baseras på en helt annan syn på revision än den som gäller för dagens kommunala revision.
Det som dock skulle förbättra förutsättningarna för kommunal revision vore om mindre kommuner gick samman i revisionella kommunalförbund. Att göra på detta sätt är möjligt med redan gällande regelverk. Revisorerna skulle komma från de olika kommunerna i förbundet men granska dem alla, samt förfoga över en större budget vilket sannolikt skulle medföra effektivare arbete. Med en sådan ordning skulle inte ens den mest illvillige kunna hävda att partipolitiska överväganden skulle kunna smyga sig in i arbetet.
Kåre Olsson är förtroendevald revisor i Orsa kommun, tidigare även i Landstinget Dalarna.
Lars Munters är tidigare vd i Kommunförbundets revisionsavdelning/Komrev AB och tidigare förtroendevald revisor i Falu kommun och Stockholms stad.