Europeiska kommissionen har utfärdat denna rekommendation
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 292, och
av följande skäl:
Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2464 trädde i kraft den 5 januari 2023. Direktivet stärker och moderniserar kraven på företagens hållbarhetsrapportering genom ändringar av Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU, Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG, Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/56/EU och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 537/2014.
Direktiv (EU) 2022/2464 är ett viktigt inslag i den europeiska gröna given och i handlingsplanen för finansiering av hållbar tillväxt . Direktivet syftar till att säkerställa att investerare har den information de behöver för att förstå och hantera de risker som investeringsobjekt exponeras för på grund av klimatförändringarna och andra hållbarhetsfrågor. Det syftar även till att säkerställa att investerare och andra berörda parter har den information de behöver om företagens effekter på människor och miljö.
Direktiv (EU) 2022/2464 kräver att stora företag, moderföretag i en stor koncern och företag vars värdepapper som är upptagna till handel på en reglerad marknad i unionen (utom mikroföretag) rapporterar hållbarhetsinformation i enlighet med standarder för hållbarhetsrapportering. Enligt artikel 29b i det direktivet ska kommissionen anta sådana standarder genom delegerade akter, med beaktande av den tekniska rådgivningen från Efrag. Den 31 juli 2023 antog kommissionen den första uppsättningen europeiska standarder för hållbarhetsrapportering (ESRS) genom kommissionens delegerade förordning (EU) 2023/2772.
Direktiv (EU) 2022/2464 tillåter små och medelstora företag vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad i unionen (börsnoterade små och medelstora företag) att rapportera enligt en separat och enklare, proportionell uppsättning standarder i stället för den fullständiga uppsättningen standarder. I direktivet ställs inga obligatoriska krav på hållbarhetsrapportering för små och medelstora företag vars värdepapper inte är upptagna till handel på en reglerad marknad i unionen (onoterade små och medelstora företag).
Direktiv (EU) 2022/2464 kräver att företag som omfattas av krav på hållbarhetsrapportering rapporterar information om värdekedjan i den utsträckning som är nödvändig för att förstå deras hållbarhetsrelaterade effekter, risker och möjligheter. Kravet på att rapportera information om värdekedjan kan skapa en nedsippringseffekt, där företag som omfattas av rapporteringskraven begär hållbarhetsinformation från företag i sin värdekedja. Det kan leda till ytterligare bördor för små och medelstora företag i större företags värdekedja, även om de, som i fallet med onoterade små och medelstora företag, inte själva omfattas av kraven på hållbarhetsrapportering. Andra faktorer än direktiv (EU) 2022/2464 i sig kan orsaka nedsippringseffekten. Många företag begär till exempel hållbarhetsinformation från företag i sina värdekedjor för att bättre förstå och hantera sina hållbarhetsrelaterade risker, effekter eller möjligheter, eller för att uppfylla andra rättsliga krav än de som fastställs i direktiv (EU) 2022/2464, bland annat när det gäller tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1760.
För att begränsa nedsippringseffekten på små och medelstora företag fastställdes i direktiv (EU) 2022/2464 ett ”tak” för värdekedjan, vilket innebär att de europeiska standarderna för hållbarhetsrapportering inte får innehålla rapporteringskrav som skulle kräva att företag erhåller ytterligare information från små och medelstora företag i sin värdekedja utöver den information som ska lämnas enligt de proportionerliga standarderna för börsnoterade små och medelstora företag.
Utöver den standard för börsnoterade små och stora företag som föreskrivs i direktiv (EU) 2022/2464 begärde kommissionen att Efrag skulle utarbeta en separat, enklare frivillig standard för onoterade små och medelstora företag. Den 12 september 2023 offentliggjorde kommissionen stödpaketet för små och medelstora företag. Enligt åtgärd 14 i det paketet åtog sig kommissionen att säkerställa att små och medelstora företag har en enkel och standardiserad ram för rapportering om frågor som rör miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning och därigenom skapa bättre möjligheter för små och medelstora företag att få fram grön finansiering och därmed underlätta omställningen till en hållbar ekonomi. Denna standardiserade ram för små och medelstora företag skulle också begränsa risken för att upplysningskraven sprider sig vidare till onoterade små och medelstora företag i värdekedjan för företag som omfattas av direktiv (EU) 2022/2464.
Det främsta syftet med denna frivilliga standard är att hjälpa företag som inte omfattas av direktiv (EU) 2022/2464 att svara på förfrågningar om information från finansiella institut, stora företag och andra intressenter. Denna frivilliga standard syftar till att minska små och medelstora företags behov av att svara på separata förfrågningar om information från enskilda motparter för rapportering, tillbörlig aktsamhet och riskhantering eller annan användning av hållbarhetsinformation. Dessutom kan frivillig rapportering av hållbarhetsinformation underlätta tillgången till hållbar finansiering och hjälpa små och medelstora företag att bättre förstå och övervaka sin egen hållbarhetsprestanda och därigenom förbättra resiliensen och konkurrenskraften.
En grundläggande aspekt av en frivillig standard för hållbarhetsrapportering för små och medelstora företag är marknadsacceptans både från användarna (dvs. att affärspartner och finansiella partner accepterar att ersätta sina egna frågeformulär och i stället använder standarden för att samla in hållbarhetsuppgifter från små och medelstora företag) och från små och medelstora företag (dvs. små och medelstora företag som godtar standarden som ett rapporteringsverktyg).
Efrag utarbetade sitt utkast till teknisk rådgivning om en frivillig standard för hållbarhetsrapportering för onoterade små och medelstora företag (frivillig rapporteringsstandard) efter ett strikt förfarande som omfattade ett offentligt samråd och fälttestning av utkastet till standard. Både de små och medelstora företagen och de avsedda användarna av den rapporterade informationen har uttryckt stöd för den frivilliga rapporteringsstandarden som ett förenklat rapporteringsverktyg som en trovärdig ersättning för en betydande del av de begäranden om information som banker och stora företag ofta skickar till små och medelstora företag i sina värdekedjor. Efrag lade fram den frivilliga rapporteringsstandarden för kommissionen i december 2024.
Den frivilliga rapporteringsstandard som utvecklats av Efrag består av en grundmodul och en omfattande modul. Rapportering mot grundmodulen är en förutsättning för rapportering mot den omfattande modulen. Grundmodulen beskrivs som ”målmetoden” för mikroföretag. Detta innebär att mikroföretag inte behöver tillämpa grundmodulen i dess helhet och att de har möjlighet att endast tillämpa vissa delar av den. För små och medelstora företag beskrivs grundmodulen som ”minimikravet” för rapportering enligt standarden. Utöver grundmodulen och den omfattande modulen tog Efrag också fram kompletterande praktisk vägledning för att hjälpa små och medelstora företag att genomföra bestämmelserna i själva standarden. De grundläggande och omfattande modulerna ingår i bilaga I till denna rekommendation, och den kompletterande praktiska vägledningen ingår i bilaga II.
Den 26 februari 2025 antog kommissionen förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiven 2006/43/EG, 2013/34/EU, (EU) 2022/2464 och (EU) 2024/1760 vad gäller vissa krav avseende företagens hållbarhetsrapportering och tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet (det förenklade omnibuspaketet), där det bland annat föreslås ett antal ändringar av de krav på hållbarhetsrapportering som infördes genom direktiv (EU) 2022/2464 och kraven på tillbörlig aktsamhet i fråga om hållbarhet i direktiv (EU) 2024/1760.
När det gäller direktiv (EU) 2022/2464 föreslår kommissionen bland annat en minskning av antalet företag som omfattas av krav på hållbarhetsrapportering. Enligt kommissionens förslag skulle endast stora företag med fler än 1.000 anställda omfattas av kravet på att rapportera hållbarhetsinformation. För företag med högst 1.000 anställda föreslår kommissionen att en frivillig standard antas genom en delegerad akt. En sådan frivillig standard skulle bygga på den frivilliga rapporteringsstandard som utarbetats av Efrag.
Omnibusförenklingsförslaget avseende direktiv (EU) 2022/2464 utvidgar och stärker också värdekedjans tak. Enligt det förslaget skulle taket för värdekedjan tillämpas direkt på det rapporterande företaget och inte enbart utgöra en begränsning av vad de europeiska standarderna för hållbarhetsrapportering kan specificera. Det skulle skydda alla företag som inte längre skulle omfattas av artiklarna 19a och 29a i direktiv 2013/34/EU i enlighet med omnibusför enklingsförslagen (dvs. företag med upp till 1.000 anställda) snarare än bara små och medelstora företag, som för närvarande är fallet. Taket skulle definieras i den frivilliga rapporteringsstandarden för företag med upp till 1.000 anställda, som ska antas av kommissionen genom en delegerad akt, på grundval av den frivilliga rapporteringsstandard som tagits fram av Efrag, som är föremål för denna rekommendation. Vidare införs genom omnibusfören klingsförslaget ett tak för värdekedjan kopplat till den frivilliga rapporteringsstandarden i direktiv (EU) 2024/1760 om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet, om än med förbehåll för nödvändiga undantag, i fråga om begäranden om information rörande kartläggningen av företagens värdekedja. Därför kan innehållet i den framtida frivilliga rapporteringsstandarden för företag med upp till 1.000 anställda skilja sig från den nuvarande rekommendationen. Kommissionens befogenhet att anta denna standard genom en delegerad akt och tidpunkten för ett sådant antagande beror på slutförandet av förhandlingarna mellan medlagstiftarna om omnibusförenklingsförslaget.
Denna rekommendation antas som ett resultat av 2023 års stödpaket för små och medelstora företag och 2025 års strategi för den inre marknaden. Den utgör en mellanliggande lösning för att hantera efterfrågan på marknaden till dess att en frivillig standard som bygger på den frivilliga rapporteringsstandard som utarbetats av Efrag antas genom en delegerad akt inom ramen för omnibusförenklingsförslaget, varvid tidpunkten för detta kommer att bero på takten i och slutförandet av förhandlingarna mellan medlagstiftarna. Under tiden är det fortfarande brådskande och nödvändigt att hjälpa små och medelstora företag att svara på de begäranden om information som de redan får från finansiella institut, stora företag och andra intressenter. Kommissionen kan ge vägledning till marknaden och därigenom minska den administrativa bördan för små och medelstora företag och andra intressenter genom att uppmuntra små och medelstora företag att offentliggöra hållbarhetsinformation med hjälp av den frivilliga rapporteringsstandard som utvecklats av Efrag och genom att uppmuntra dem som begär hållbarhetsinformation från små och medelstora företag att i möjligaste mån använda denna standard.
Genom denna rekommendation rekommenderar kommissionen att onoterade små och medelstora företag och mikroföretag som frivilligt vill rapportera hållbarhetsinformation bör göra detta i enlighet med den frivilliga rapporteringsstandard som utarbetats av Efrag. I detta syfte anses onoterade små och medelstora företags och mikroföretags användning av egenförsäkringar vara proportionell. Detta innebär att det inte finns någon skyldighet att lämna garantier för den information som rapporteras av onoterade små och medelstora företag och att en egenförsäkran från små och medelstora företag är tillräcklig. Onoterade små och medelstora företag och mikroföretag kan också hänvisa till den praktiska vägledning som utarbetats av Efrag, som åtföljer den frivilliga standarden och underlättar den praktiska tillämpningen av den frivilliga standarden.
Kommissionen har uppmuntrat stora företag och finansförmedlare att tillämpa proportionalitetsprincipen i sina kontakter med små och medelstora företag och att visa återhållsamhet när de begär information från partner i små och medelstora företags värdekedjor. Efter antagandet av denna rekommendation bör stora företag och finansförmedlare i möjligaste mån begränsa sådana begäranden till information som är förenlig med de upplysningar som ingår i den frivilliga rapporteringsstandarden.
Medlemsstaterna spelar också en viktig roll i att öka medvetenheten och stödja användningen av den frivilliga rapporteringsstandarden för att minska bördorna och effektivisera den information som små och medelstora företag måste tillhandahålla för de olika begäranden de tar emot. I linje med målet om en grön och en digital omställning för små och medelstora företag är det viktigt att använda digitala lösningar och verktyg för att underlätta hållbarhetsrapportering för små och medelstora företag. I detta syfte undersöker kommissionen användningen av e-fakturering för att automatiskt extrahera relevanta uppgifter för hållbarhetsrapportering, i enlighet med den frivilliga rapporteringsstandard som anges i bilaga I. Kommissionen har också inlett flaggskeppsprojektet Improving sustainability reporting for businesses inom instrumentet för tekniskt stöd 2025, som syftar till att ge tekniskt stöd till medlemsstaterna för att utveckla digitalt stöd och kapacitetsuppbyggnad på nationell nivå för företagens hållbarhetsrapportering.
I framtiden kan små företag vilja göra sin hållbarhetsinformation tillgänglig för allmänheten på den europeiska gemensamma åtkomstpunkten för att bli mer synliga för potentiella investerare och därigenom öka och diversifiera finansieringsmöjligheterna. I detta syfte skulle små företag behöva tillhandahålla vissa metadata och använda ett visst format för att lämna in sådan information.
I syfte att tillhandahålla hållbar utlåning eller göra hållbara investeringar kan långivare eller investerare be små och medelstora företag om andra typer av hållbarhetsinformation än vad som omfattas av den frivilliga rapporteringsstandarden. Kommissionen kommer att följa upp det åtagande som gjorts i stödpaketet för små och medelstora företag om att utöka hållbar finansiering till små och medelstora företag, även på grundval av rapporten från plattformen för hållbar finansiering om att effektivisera hållbar finansiering till små och medelstora företag och på grundval av befintliga ramar, såsom dokumentet om användning av InvestEU-garantin för hållbarhet och Europeiska investeringsbankens Green Checker.
Den frivilliga standard för hållbarhetsrapportering som anges i bilaga I påverkar inte företagens rapporteringsskyldigheter enligt annan unionslagstiftning.
Definitioner
I denna rekommendation gäller följande definitioner:
små och medelstora företag: företag enligt artikel 3.2 och 3.3 i direktiv 2013/34/EU.
mikroföretag: ett företag enligt artikel 3.1 i direktiv 2013/34/EU.
finansmarknadsaktör:
ett försäkringsföretag som tillhandahåller en försäkringsbaserad investeringsprodukt,
ett värdepappersföretag som tillhandahåller portföljförvaltning,
ett tjänstepensionsinstitut,
en utvecklare av en pensionsprodukt,
en förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIF-förvaltare),
ett sparinstitut för paneuropeiska privata pensionsprodukter (PEPP-produkter),
en förvaltare av en godkänd riskkapitalfond som är registrerad i enlighet med artikel 14 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 345/2013,
en förvaltare av en godkänd fond för socialt företagande som är registrerad i enlighet med artikel 15 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 346/2013,
ett förvaltningsbolag för företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper.
försäkringsföretag: ett försäkringsföretag som är auktoriserat i enlighet med artikel 18 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG.
finansiellt institut: finansiellt institut enligt definitionen i artikel 4.1 led 26 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013.
Rekommendationer till små och medelstora företag
1.Kommissionen rekommenderar att onoterade små och medelstora företag och mikroföretag som frivilligt vill rapportera hållbarhetsinformation gör detta i enlighet med den frivilliga standard för hållbarhetsrapportering som anges i bilaga I.
2.Den frivilliga standard för hållbarhetsrapportering som anges i bilaga I får också användas av små och medelstora företag och mikroföretag i tredjeländer som vill tillhandahålla hållbarhetsinformation på frivillig basis.
3.Företag som tillämpar standarden i bilaga I för att frivilligt rapportera hållbarhetsinformation får också använda den praktiska vägledningen i bilaga II.
Rekommendationer till finansiella institut, finansmarknadsaktörer, försäkringsföretag, kreditinstitut och andra företag som begär hållbarhetsinformation från små och medelstora företag
4.Kommissionen rekommenderar att företag som omfattas av kraven i artiklarna 19a och 29a i direktiv 2013/34/EU, när de behöver hållbarhetsinformation från små och medelstora företag i sina värdekedjor för sin hållbarhetsrapportering, i största möjliga utsträckning bör begränsa sin begäran om sådan information till den information som tillhandahålls i enlighet med den frivilliga standard för hållbarhetsrapportering som anges i bilaga I till denna rekommendation.
5.Kommissionen rekommenderar att finansiella institut, finansmarknadsaktörer, försäkringsföretag och kreditinstitut, när de behöver hållbarhetsinformation från små och medelstora företag, i möjligaste mån bör begränsa sin begäran om sådan information till den information som lämnas i enlighet med den frivilliga standard för hållbarhetsrap portering som anges i bilaga I.
Rekommendationer till medlemsstaterna
6.Kommissionen rekommenderar att medlemsstaterna ökar medvetenheten bland små och medelstora företag om fördelarna med frivillig rapportering av hållbarhetsinformation i enlighet med standarden i bilaga I.
7.Kommissionen rekommenderar medlemsstaterna att vidta lämpliga åtgärder på nationell nivå för att främja genomförandet och godtagandet av den frivilliga standard för hållbarhetsrapportering för små och medelstora företag som anges i bilaga I.
8.Kommissionen rekommenderar att medlemsstaterna också vidtar lämpliga åtgärder på nationell nivå för att uppmuntra de enheter som avses i punkterna 4 och 5 att i möjligaste mån begränsa sina begäranden till små och medelstora företag och mikroföretag om hållbarhetsinformation som ska användas för hållbarhetsrapportering till den information som lämnas i enlighet med den frivilliga standard för hållbarhetsrapportering som anges i bilaga I.
9.Kommissionen rekommenderar att medlemsstaterna vidtar lämpliga åtgärder för att stödja automatisk digitalisering av hållbarhetsrapporteringen för små och medelstora företag på grundval av standarden i bilaga I, för att möjliggöra ett effektivt utbyte av uppgifter som respekterar små och medelstora företags äganderätt till uppgifter.
Bilaga I
Syftet med denna standard och för vilka företag den är tillämplig
1.Syftet med denna frivilliga standard är att stödja mikroföretag samt små och medelstora företag i följande avseenden:
Tillhandahålla information som bidrar till att tillgodose databehovet hos stora företag som begär hållbarhetsinformation från sina leverantörer.
Tillhandahålla information som bidrar till att tillgodose bankers och investerares behov av data, och därmed hjälpa företag att få tillgång till finansiering.
Förbättra hanteringen av de hållbarhetsfrågor de står inför, dvs. miljöutmaningar och sociala utmaningar som föroreningar, arbetsmiljö och säkerhet. Detta kommer att stödja deras konkurrenskraftiga tillväxt och stärka deras resiliens på kort, medellång och lång sikt.
Bidra till en mer hållbar och inkluderande ekonomi.
2.Denna standard är frivillig. Den gäller för företag1 vars värdepapper inte är upptagna till handel på en reglerad marknad i Europeiska unionen (onoterade företag). [Artikel 3 i direktiv 2013/34/EU] definierar tre kategorier av små och medelstora företag utifrån deras balansomslutning, nettoomsättning och genomsnittliga antal anställda under räkenskapsåret.
Ett företag är ett mikroföretag om det inte överskrider två av följande tröskelvärden:
450.000 euro i balansomslutning.
900.000 euro i nettoomsättning.
I genomsnitt tio anställda.
Ett företag är ett litet företag om det inte överskrider två av följande tröskelvärden:
Fem miljoner euro i balansomslutning.
Tio miljoner euro i nettoomsättning.
I genomsnitt 50 anställda.
Ett företag är ett medelstort företag om det inte överskrider två av följande tröskelvärden:
25 miljoner euro i balansomslutning.
50 miljoner euro i nettoomsättning.
I genomsnitt 250 anställda.
Detta inkluderar egenföretagare, icke-aktiebolag och noterade mikroföretag.
3.Dessa företag omfattas inte av direktivet om företagens hållbarhetsrapportering, men uppmuntras att använda denna standard. Denna standard omfattar samma hållbarhetsfrågor som de europeiska standarderna för hållbarhetsrapportering (ESRS) för stora företag. Den är dock proportionell och tar därför hänsyn till mikroföretags samt små och medelstora företags grundläggande egenskaper. Mikroföretag har möjlighet att tillämpa enbart vissa delar av denna standard, i enlighet med vad som anges i punkt 5 a.
4.Vid utarbetandet av denna standard har man noga beaktat överensstämmelsen med de europeiska standarderna för hållbarhetsrapportering för stora företag samtidigt som man har fastställt proportionella krav. Denna standard har ingen rättslig verkan, till skillnad från de europeiska standarderna för hållbarhetsrapportering för stora företag.
Standardens struktur
5.Denna standard har två moduler som företaget kan använda för att utarbeta sin hållbarhetsrapport:
Grundmodul: Upplysningar B1 och B2 samt Grundläggande mått (B3 till B11). Denna modul är en målmetod för mikroföretag och utgör ett minimikrav för andra företag.
Omfattande modul: Denna modul fastställer datapunkter utöver upplysningarna B1–B11, som sannolikt kommer att begäras av banker, investerare och företagskunder till företaget utöver grundmodulen.
Punkt 24 nedan illustrerar de tillgängliga alternativen för att utarbeta en hållbarhetsrapport med hjälp av denna standard genom att anta en eller flera av dessa moduler. När en modul har valts ska den följas i sin helhet (med den flexibilitet som tillåts enligt punkt 22). Varje upplysning ska dock endast lämnas när den är tillämplig på företagets specifika omständigheter.
6.Tillämpning av grundmodulen är en förutsättning för tillämpning av den omfattande modulen.
7.Tillägg A Definierade termer innehåller definitioner av de termer som används i denna standard. I hela den frivilliga rapporteringsstandarden anges de termer som definieras i ordlistan över definitioner (tillägg A) i kursiv stil, utom när en definierad term används mer än en gång i samma stycke.
Principer för utarbetandet av hållbarhetsrapporten (grundmodul och omfattande modul)
Uppfyllande av denna standard
8.I denna standard fastställs krav som gör det möjligt för företaget att ge relevant information om
hur det har haft och sannolikt kommer att ha en positiv eller negativ effekt på människor eller miljön på kort, medellång eller lång sikt, och
hur miljöfrågor och sociala frågor har påverkat eller sannolikt kommer att påverka dess finansiella ställning, resultat och kassaflöden på kort, medellång eller lång sikt.
9.Företaget ska rapportera information som är relevant, trovärdig, jämförbar, begriplig och verifierbar.
10.Beroende på vilken typ av verksamhet företaget bedriver är det lämpligt att inkludera ytterligare information (mått och/eller beskrivande upplysningar) som inte omfattas av denna standard för att lämna upplysningar om hållbarhetsfrågor som är vanliga inom företagets sektor (dvs. som vanligtvis förekommer hos företag eller enheter som är verksamma inom en viss bransch eller ett visst område) eller som är specifika för företaget, eftersom detta stöder utarbetandet av relevant, trovärdig, jämförbar, begriplig och verifierbar information. Detta inkluderar beaktande av information om växthusgasutsläpp inom Scope 3 (se punkterna 50 till 53 i denna standard). Tillägg B innehåller en förteckning över möjliga hållbarhetsfrågor.
11.Företaget kan komplettera måtten från grundmodulen och den omfattande modulen med ytterligare kvalitativ och/eller kvantitativ information där så är lämpligt i enlighet med punkt 10 ovan.
Jämförande information
12.Företaget ska rapportera jämförande information avseende föregående år, med undantag för mått som för vilka upplysningar lämnas för första gången. Företaget ska rapportera jämförande information från och med det andra rapporteringsåret.
Tillämplighetsprincipen
13.Vissa upplysningar gäller endast under särskilda omständigheter.2 I synnerhet anges i anvisningarna för varje upplysning dessa omständigheter och den information som ska rapporteras endast om de anses vara ”tillämpliga” av företaget. När en av dessa upplysningar utelämnas antas den inte vara tillämplig.
Exempelvis det rättsliga kravet att lämna ut specifik information eller att redan frivilligt lämna ut specifik information genom ett miljöledningssystem.
Inkludering av dotterföretag i de rapporterade uppgifterna
14.Om företaget är ett moderföretag i en koncern rekommenderas det att det utarbetar sin hållbarhetsrapport på koncernnivå, inklusive information från dess dotterföretag.
15.Om moderföretaget har utarbetat sin hållbarhetsrapport på koncernnivå, inbegripet information från sina dotterföretag, är dotterföretagen undantagna från rapporteringsskyldigheten.
Tidpunkt och plats för hållbarhetsrapporten
16.Om en hållbarhetsrapport utarbetas för att tillgodose behoven hos stora företag eller banker som kräver en årlig uppdatering, ska den utarbetas årligen. Om företaget upprättar finansiella rapporter ska hållbarhetsrapporten utarbetas vid en tidpunkt som överensstämmer med upprättandet av den finansiella rapporten. Om specifika datapunkter inte har förändrats sedan föregående rapporteringsår, kan företaget ange att inga förändringar har skett och hänvisa till den information som lämnades för den specifika datapunkten i föregående års rapport.
17.Denna rapports primära funktion är att informera faktiska eller potentiella affärspartner. Företaget kan besluta att göra sin hållbarhetsrapport tillgänglig för allmänheten. I så fall får företaget lägga fram sin hållbarhetsrapport i ett separat avsnitt av förvaltningsberättelsen, om det finns en sådan. I annat fall får företaget lägga fram sin hållbarhetsrapport som ett separat dokument.
18.För att undvika att samma information offentliggörs två gånger kan företaget i sin hållbarhetsrapport hänvisa till upplysningar som offentliggjorts i andra dokument som är tillgängliga samtidigt som hållbarhetsrapporten.3
I en framtida onlineversion av standarden för frivillig hållbarhetsrapportering kan företaget, när så är lämpligt, hänvisa till upplysningar som offentliggjorts i andra dokument än hållbarhetsrapporten genom att använda sig av införlivande genom hänvisning. En sådan hänvisning görs genom att ange sidnumret för den relevanta källan, förutsatt att källdokumentet också finns tillgängligt i pdf-format i onlineversionen.
Sekretessbelagd och känslig information
19.Om tillhandahållandet av upplysningarna i denna standard kräver att sekretessbelagd eller känslig information offentliggörs, får företaget utelämna sådan information. Om företaget beslutar att utelämna sådan information ska det ange detta under upplysning B1 (se punkt 24).
Samband och överensstämmelse med upplysningar i de finansiella rapporterna
20.Om företaget även utarbetar finansiella rapporter ska den information som lämnas i hållbarhersrapporten enligt denna standard
vara samstämmig med vad som redovisas i de finansiella rapporterna för samma period och
presenteras på ett sätt som underlättar förståelsen av kopplingarna till den information som redovisas i finansiella rapporter, till exempel genom att använda lämpliga korshänvisningar.
Grundmodul
21.Företaget ska rapportera om miljöfrågor, sociala frågor och frågor som rör ansvarsfullt företagande (hållbarhetsfrågor) med hjälp av upplysningarna B1 till B11 nedan.
22.Om företaget vill tillhandahålla mer omfattande information kan det också integrera de mått som krävs från B1 till B11 med upplysningar, genom att välja dem från den omfattande modulen.
23.Ytterligare vägledning om upplysningarna B1 till B11 finns i punkterna 1 till 144 i bilaga II till denna rekommendation.
Grundmodul – allmänna upplysningar
B1 – Grund för utarbetande
24.Företaget ska lämna information om följande:
Vilket av följande alternativ det har valt:
ALTERNATIV A: Grundmodul (endast) eller
ALTERNATIV B: Grundmodul och omfattande modul.
Om företaget har utelämnat en upplysning eftersom den anses utgöra sekretessbelagd eller känslig information (se punkt 19), ska företaget ange vilken upplysning som har utelämnats.
Huruvida hållbarhetsrapporten har upprättats på enskild basis (dvs. rapporten är begränsad till endast information om företaget) eller på koncernbasis (dvs. rapporten innehåller information om företaget och dess dotterföretag).
När det gäller en hållbarhetsrapport på koncernnivå, en förteckning över de dotterföretag som omfattas av rapporten, inklusive deras registrerade adress .
Följande information:
Företagets juridiska form.
Nace-koder.
Balansräkningens storlek (totala tillgångar i monetära enheter).
Omsättning (i monetära enheter).
Antal anställda i antal personer eller heltidsekvivalenter.
Huvudsakligt verksamhetsland och plats för väsentlig(a) tillgång(ar).
Geolokalisering för platser som ägs, arrenderas eller förvaltas.
25.Om företaget har erhållit någon hållbarhetsrelaterad certifiering eller märkning ska det lämna en kort beskrivning av dessa (inklusive, i förekommande fall, utfärdaren av certifieringen eller märkningen, datum och bedömningspoäng).
B2 – Praxis, policyer och framtida initiativ för omställningen till en mer hållbar ekonomi
26.Om företaget har infört särskild praxis, särskilda policyer eller framtida initiativ för att ställa om till en mer hållbar ekonomi, ska det ange detta. Företaget ska ange följande:
Praxis. I detta sammanhang kan det handla om åtgärder för att minska företagets vatten- och elförbrukning, minska utsläppen av växthusgaser eller förebygga föroreningar, initiativ för att förbättra produktsäkerheten samt aktuella initiativ för att förbättra arbetsvillkoren och likabehandlingen på arbetsplatsen, hållbarhetsutbildning för företagets personal och partnerskap i samband med hållbarhetsprojekt.
Policyer för hållbarhetsfrågor, om de är offentligt tillgängliga, samt eventuella separata miljöpolicyer, sociala policyer eller styrningspolicyer för att hantera hållbarhetsfrågor.
Eventuella framtida initiativ eller framåtblickande planer som genomförs för hållbarhetsfrågor.
Mål för att övervaka genomförandet av policyerna och de framsteg som gjorts för att uppnå dessa mål.
27.Sådan praxis, policyer och framtida initiativ inbegriper vad företaget gör för att minska sina negativa effekter och förstärka sina positiva effekter på människor och miljön, i syfte att bidra till en mer hållbar ekonomi. Tillägg B innehåller en förteckning över möjliga hållbarhetsfrågor som skulle kunna omfattas av denna upplysning. Företagen får använda mallen i punkt 14 i bilaga II till denna rekommendation för att rapportera denna information.
28.Om företaget även rapporterar om den omfattande modulen ska det komplettera uppgifterna i B2 med datapunkterna i C2.
Grundmodul – miljömått
B3 – Energi och växthusgasutsläpp
29.Företaget ska offentliggöra sin totala energiförbrukning i MWh, med en uppdelning enligt tabellen nedan, om det kan erhålla den information som krävs för att tillhandahålla en sådan uppdelning:
Förnybara | Icke-förnybara | Totalt | |
|---|---|---|---|
Elektricitet (enligt uppgifter i elräkningar) | |||
Bränslen |
30.Företaget ska offentliggöra sina uppskattade bruttoutsläpp av växthusgaser i ton koldioxidekvivalenter, med beaktande av innehållet i GHG Protocol Corporate Standard (version 2004), inklusive
Scope 1-växthusgasutsläpp i ton koldioxidekvivalenter (från ägda eller kontrollerade källor), och
de platsbaserade utsläppen inom Scope 2 i ton koldioxidekvivalenter (dvs. utsläpp från produktion av inköpt energi, såsom el, värme, ånga eller kylning).
31.Företaget ska offentliggöra sin växthusgasintensitet, som beräknas genom att dividera ”bruttoutsläpp av växthusgaser” enligt punkt 30 med ”omsättning (i monetära enheter)” enligt punkt 24 e iv4.
I en framtida onlineverktygsversion av den frivilliga rapporteringsstandarden beräknas detta automatiskt.
B4 – Förorening av luft, vatten och mark
32.Om företaget redan enligt lag eller andra nationella bestämmelser är skyldigt att rapportera sina utsläpp av föroreningar till behöriga myndigheter, eller om det frivilligt rapporterar om dem enligt ett miljöledningssystem, ska det lämna upplysningar om de föroreningar som det släpper ut till luft, vatten och mark i den egna verksamheten, med respektive mängd för varje förorening. Om denna information redan finns allmänt tillgänglig kan företaget alternativt hänvisa till det dokument där den rapporteras, t.ex. genom att tillhandahålla relevant URL-länk eller infoga en hyperlänk.
B5 – Biologisk mångfald
33.Företaget ska lämna upplysningar om hur många och hur stora (i hektar eller m2) platser är som ägs, arrenderas eller förvaltas i eller nära ett område med känslig biologisk mångfald.
34.Företaget får offentliggöra mått för markanvändning (i hektar eller m2):
Total markanvändning.
Total hårdgjord yta.
Total naturorienterad yta inom platsen.
Total naturorienteradyta utanför platsen.
B6 – Vatten
35.Företaget ska lämna upplysningar om sitt totala vattenuttag, dvs. den mängd vatten som tas in inom organisationens (eller anläggningens) område. Dessutom ska företaget separat redovisa den mängd vatten som tagits in på platser i områden med hög vattenstress.
36.Om företaget har produktionsprocesser på plats som förbrukar betydande mängder vatten (t.ex. termiska energiprocesser såsom torkning eller kraftproduktion, produktion av varor, bevattning inom jordbruket osv.) ska det lämna upplysningar om sin vattenförbrukning beräknad som skillnaden mellan dess vattenuttag och vattenutsläpp från dess produktionsprocesser.
B7 – Resursanvändning, cirkulär ekonomi och avfallshantering
37.Företaget ska lämna upplysningar om huruvida det tillämpar principerna för cirkulär ekonomi och i så fall hur det tillämpar dessa principer.
38.Företaget ska lämna information om följande:
Total årlig produktion av avfall uppdelat efter typ (icke-farligt och farligt).
Totalt årligt avfall som ska materialåtervinnas eller återanvändas.
Om företaget är verksamt i en sektor som använder viktiga materialflöden (t.ex. tillverkning, byggverksamhet, förpackning eller något annat), det årliga massflödet av relevanta material som används.
Grundmodul – Sociala mått
B8 – Arbetskraft – Allmänna egenskaper
39.Företaget ska redovisa antalet anställda i antal personer eller heltidsekvivalenter för följande mått:
Typ av anställningsavtal (tillfällig eller fast tjänst).
Kön.
Anställningsland, om företaget är verksamt i mer än ett land.
40.Om företaget sysselsätter minst 50 anställda ska det lämna upplysningar om personalomsättningen för rapporter ingsperioden.
B9 – Arbetskraft – Hälsa och säkerhet
41.Företaget ska lämna följande upplysningar om sina anställda:
Antalet registreringspliktigaarbetsrelateradeolyckor och olycksfallsfrekvensen.
Antalet dödsfall som har orsakats av arbetsrelaterade skador och arbetsrelaterad ohälsa.
B10 – Arbetskraft – Ersättning, kollektiva förhandlingar och utbildning
42.Företaget ska lämna information om följande:
Huruvida de anställda får en ersättning som är lika med eller högre än den tillämpliga minimilönen för det land som det rapporterar om, som fastställs direkt i den nationella minimilönelagen eller genom ett kollektivavtal.
Den procentuella löneskillnaden mellan kvinnliga och manliga anställda. Företaget kan utelämna denna upplysning om antalet anställda är lägre än 150, med beaktande av att denna tröskel kommer att sänkas till 100 anställda från och med den 7 juni 2031.
Andelen anställda som omfattas av kollektivavtal.
Det genomsnittliga antalet utbildningstimmar per anställd, uppdelat efter kön.
Grundmodul – Styrningsmått
B11 – Fällande domar och böter för korruption och mutor
43.Vid fällande domar och böter under rapporteringsperioden ska företaget uppge antalet fällande domar och det totala bötesbeloppet för brott mot lagar mot korruption och mutor.
Omfattande modul
44.Denna modul innehåller upplysningar för att på ett heltäckande sätt tillgodose informationsbehoven hos företagets affärspartner, såsom investerare, banker och företagskunder, utöver dem som ingår i grundmodulen. Upplysningarna i denna modul återspeglar finansmarknadsaktörernas och företagskundernas respektive skyldigheter enligt relevanta lagar och andra författningar. De återspeglar också den information som affärspartnerna behöver för att bedöma företagets hållbarhetsriskprofil, t.ex. som (potentiell) leverantör eller (potentiell) låntagare.
45.Nedanstående text innehåller en förteckning över de upplysningar från C1 till C9 som ska beaktas och rapporteras, om de är tillämpliga på företagets verksamhet och organisation. När en av dessa upplysningar utelämnas antas den inte vara tillämplig.
46.Ytterligare vägledning om upplysningarna C1 till C9 finns i punkterna 145 till 180 i bilaga II till denna rekommendation.
Omfattande modul – Allmänna upplysningar
C1 – Strategi: Affärsmodell och hållbarhet – Relaterade initiativ
47.Företaget ska lämna upplysningar om de viktigaste inslagen i sin affärsmodell och affärsstrategi, inbegripet
en beskrivning av betydande grupper av produkter och/eller tjänster som erbjuds,
en beskrivning av betydande marknader som företaget är verksamt på (såsom B2B, grossistmarknader, detaljistmarknader, länder),
en beskrivning av de viktigaste affärsförbindelserna (t.ex. viktiga leverantörer, kunder, distributionskanaler), och
en kort beskrivning av dessa centrala delar om strategin har centrala delar som rör eller påverkar hållbarhetsfrågor.
C2 – Beskrivning av praxis, policyer och framtida initiativ för omställningen till en mer hållbar ekonomi
48.Om företaget har infört särskild praxis, policyer eller framtida initiativ för omställningen till en mer hållbar ekonomi, som det redan har rapporterat under upplysning B2 i den grundläggande modulen, ska det kortfattat beskriva dem. Företagen får använda mallen i punkt 149 i bilaga II till denna rekommendation för detta ändamål.
49.Företaget kan ange den högsta nivå bland företagets anställda som är ansvarig för genomförandet av policyerna när detta har fastställts av företaget.
Omfattande modul – Miljömått
Överväganden vid rapportering av växthusgasutsläpp enligt B3 (grundmodul)
50.Beroende på vilken typ av verksamhet företaget bedriver kan det vara lämpligt att lämna upplysningar om en kvantifiering av dess växthusgasutsläpp inom Scope 3 (se punkt 10 i denna standard) för att få fram relevant information om företagets värdekedjas effekter på klimatförändringarna.
51.Utsläpp inom Scope 3 är indirekta växthusgasutsläpp (andra än Scope 2) som härrör från ett företags värdekedja. De omfattar aktiviteter i tidigare led i företagets verksamhet (t.ex. inköpta varor och tjänster, inköpta kapitalvaror, transport av inköpta varor osv.) och aktiviteter i senare led i företagets verksamhet (t.ex. transport och distribution av företagets produkter, användning av sålda produkter, investeringar osv.).
52.Om företaget beslutar att tillhandahålla detta mått bör det hänvisa till de 15 typer av utsläpp inom Scope 3 som identifieras i GHG Protocol Corporate Standard och beskrivs i detalj i GHG Protocol Corporate Value Chain (Scope 3) Accounting and Reporting Standard. När företaget rapporterar om växthusgasutsläpp inom Scope 3, ska det inkludera väsentliga Scope 3-kategorier (enligt Corporate Value Chain (Scope 3) Accounting and Reporting Standard), baserat på en egen bedömning av vilka Scope 3-kategorier som är relevanta. Företag kan hitta ytterligare vägledning om specifika beräkningsmetoder för varje kategori i GHG-protokollets tekniska vägledning för beräkning av Scope 3-utsläpp (Technical Guidance for Calculating Scope 3 Emissions).
53.När företaget rapporterar sina utsläpp inom Scope 1 och Scope 2, och lämnar företagsspecifik information om sina Scope 3-utsläpp, ska denna information redovisas tillsammans med den information som krävs enligt B3 – Energi och växthusgasutsläpp.
C3 – Mål för minskade växthusgasutsläpp och klimatomställning
54.Om företaget har fastställt mål för minskning av växthusgasutsläpp ska det redovisa sina mål i absoluta värden för utsläpp inom Scope 1 och Scope 2. I linje med punkterna 50–53 och om företaget har fastställt minskningsmål inom Scope 3 ska företaget också tillhandahålla mål för betydande utsläpp inom Scope 3. Företaget ska särskilt tillhandahålla följande:
Målår och målårsvärde.
Basår och basårsvärde.
De enheter som används för målen.
Den andel av Scope 1, Scope 2 och, om sådan information lämnas, Scope 3 som målet avser.
En förteckning över de viktigaste åtgärder som det avser att genomföra för att uppnå sina mål.
55.Om ett företag som är verksamt inom sektorer5 med stor klimatpåverkan har antagit en omställningsplan för begränsning av klimatförändringarna, kan det lämna information om denna, inklusive en förklaring av hur den bidrar till att minska växthusgasutsläppen.
Sektorer med stor klimatpåverkan är de som förtecknas i avdelningarna A–H och M i Nace enligt definitionen i bilaga I till delegerad förordning (EU) 2023/137.
56.Om företaget är verksamt i sektorer med stor klimatpåverkan och inte har en omställningsplan för begränsning av klimatförändringarna ska det ange om och i så fall när det kommer att anta en sådan omställningsplan.
C4 – Klimatrisker
57.Om företaget har identifierat klimatrelaterade faror och klimatrelaterade omställningshändelser som skapar klimatrelaterade bruttorisker för företaget ska det
kortfattat beskriva sådana klimatrelaterade faror och klimatrelaterade omställningshändelser,
redovisa hur den har bedömt sina tillgångars och verksamheters och sin värdekedjas exponering och känslighet för dessa faror och omställningshändelser,
redovisa tidshorisonterna för eventuella identifierade klimatrelaterade faror och omställningshändelser, och
redovisa om det har vidtagit åtgärder för anpassning till klimatförändringarna för eventuella klimatrelaterade faror och omställningshändelser.
58.Företaget får lämna upplysningar om de potentiella negativa effekterna av klimatrisker som kan påverka dess finansiella resultat eller affärsverksamhet på kort, medellång eller lång sikt, och ange om det bedömer riskerna som höga, medelhöga eller låga.
Omfattande modul - Sociala mått
C5 – Ytterligare (allmänna) egenskaper som rör arbetskraften
59.Om företaget sysselsätter minst 50 anställda får det lämna upplysningar om förhållandet mellan antalet kvinnor och män på ledningsnivå för rapporteringsperioden.
60.Om företaget sysselsätter minst 50 anställda får det lämna upplysningar om antalet egenföretagare utan personal som enbart arbetar för företaget och antalet tillfälligt anställda som tillhandahålls genom bemanningsföretag.
C6 – Ytterligare information om den egna arbetskraften – policyer och processer för mänskliga rättigheter
61.Företaget ska lämna ett svar på följande frågor:
Har företaget en uppförandekod eller policy för mänskliga rättigheter för sin egenarbetskraft? (JA/NEJ)
Om ja, omfattar denna
barnarbete (JA/NEJ),
tvångsarbete (JA/NEJ),
människohandel (JA/NEJ),
diskriminering (JA/NEJ),
förebyggande av olyckor (JA/NEJ), eller
annat? (JA/NEJ – om ja, precisera).
Har företaget en mekanism för klagomålshantering för sin egen arbetskraft? (JA/NEJ) C7 – Allvarliga negativa människorättsincidenter
C7 – Allvarliga negativa människorättsincidenter
62.Företaget ska lämna ett svar på följande frågor:
Har företaget bekräftade incidenter inom sin egenarbetskraft som rör
barnarbete (JA/NEJ),
tvångsarbete (JA/NEJ),
människohandel (JA/NEJ),
diskriminering (JA/NEJ), eller
annat? (JA/NEJ – om ja, precisera).
Om svaret är ja kan företaget beskriva de åtgärder som vidtas för att hantera de incidenter som beskrivs ovan.
Känner företaget till några bekräftade incidenter som involverar arbetstagare i värdekedjan, berörda samhällen, konsumenter och slutanvändare? Om svaret är ja, beskriv närmare.
Omfattande modul – Styrningsmått
C8 – Intäkter från viss verksamhet och undantag från EU:s referensvärden
63.Om företaget är verksamt inom en eller flera av följande sektorer ska det redovisa relaterade intäkter från verksamhet inom
kontroversiella vapen (antipersonella minor, klusterammunition, kemiska vapen och biologiska vapen),
odling och produktion av tobak,
sektorn för fossila bränslen (kol, olja och gas) (dvs. att företaget får intäkter från prospektering, gruvdrift, utvinning, produktion, bearbetning, lagring, raffinering eller distribution, däribland transport, lagring och handel, som rör fossila bränslen enligt definitionen i artikel 2 led 62 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999, inbegripet en uppdelning av intäkterna från kol, olja och gas, eller
kemisk produktion, om företaget tillverkar bekämpningsmedel och andra lantbrukskemiska produkter.
64.Företaget ska uppge om det är undantaget från några EU-referensvärden som är anpassade till Parisavtalet enligt beskrivningen i punkt 177 i bilaga II till denna rekommendation.
C9 – Könsfördelningskvoten i ledningsorganet
65.Om företaget har ett ledningsorgan ska företaget lämna upplysningar om den relaterade könsfördelningskvoten.
Tillägg A – Definierade termer
Detta tillägg är en del av standarden.
Definierad term | Definition |
|---|---|
Förebyggande av olyckor | Förebyggande av olyckor avser policyer och initiativ för att förebygga arbetsplatsolyckor och säkerställa anställdas säkerhet och välbefinnande. Detta omfattar inte bara åtgärder för att minska fysiska risker, utan även att främja en säker och inkluderande arbetsmiljö fri från diskriminering och trakasserier. |
Åtgärder | Med åtgärder menas i) åtgärder och åtgärdsplaner (däribland omställningsplaner) som vidtas för att säkerställa att företaget uppnår de mål som fastställts, och genom vilka företaget eftersträvar att ta itu med väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter, och ii) beslut om att stödja dessa med finansiella resurser, personalresurser eller tekniska resurser. |
Berörda samhällen | Människor, en grupp eller grupper som bor och arbetar i samma geografiska område som har påverkats, eller som kan påverkas, av det rapporterande företagets verksamhet eller i tidigare eller senare led i dess värdekedja. Berörda samhällen kan vara samhällen som ligger i direkt anslutning till den plats där företaget har verksamhet eller längre bort. I begreppet ingår faktiskt och potentiellt påverkade urfolk. |
Område med känslig biologisk mångfald | Områden med känslig biologisk mångfald omfattar Natura 2000-nätverket av skyddade områden, Unescos världsarvsområden och viktiga områden för biologisk mångfald liksom andra skyddade områden enligt tillägg D till bilaga II till kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2139. |
Mutor | Gåvor i form av pengar eller något annat som oärligt ges till någon för att övertala denne om att agera i givarens favör. |
Ansvarsfullt företagande | Följande frågor kallas gemensamt ”ansvarsfullt företagande eller frågor som rör ansvarsfullt företagande”:
|
Barnarbete | Arbete som berövar barn deras barndom, potential och värdighet och som är skadligt för deras fysiska och psykiska utveckling. Det omfattar arbete som är psykiskt, fysiskt, socialt eller moraliskt farligt och skadligt för barn och/eller inverkar på deras skolgång (genom att de inte får möjlighet att gå i skolan). |
Kollektiva förhandlingar | Alla förhandlingar mellan en arbetsgivare, en grupp arbetstagare eller en eller flera arbetsgivarorganisationer å ena sidan och en eller flera fackföreningar eller, i avsaknad av sådana, arbetstagarföreträdare som valts och godkänts av arbetstagarna i enlighet med nationella lagar och regler å andra sidan, för att i) bestämma arbets- och anställningsvillkor och/eller ii) reglera förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare och/eller reglera förhållandet mellan arbetsgivare och deras organisationer och en eller flera arbetstagarorganisationer. |
Korruption | När anförtrodd makt utnyttjas för egen vinning, vilket kan ske på anstiftan av en person eller en organisation. Det kan ske i form av smörjpengar, bedrägeri, utpressning, hemliga samförstånd eller penningtvätt. Det kan även vara när någon inom ramen för företagets affärsverksamhet till någon erbjuder eller från någon tar emot en gåva, ett lån, en avgift, en belöning eller någon annan fördel för att göra något som är ohederligt eller olagligt eller som utgör trolöshet mot huvudman. Det kan vara fördelar i form av pengar eller in natura, som gratis varor, gåvor, resor eller särskilda personliga tjänster som ges för att uppnå otillbörlig fördel eller som kan resultera i moralisk press att ta emot en sådan fördel. |
Konsumenter | Personer som förvärvar, konsumerar eller använder varor och tjänster för personligt bruk, antingen för eget eller för någon annans bruk, och inte för att sälja vidare eller i kommersiellt syfte, eller närings-, affärs-, hantverks- eller yrkesverksamhet. |
Säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter | Säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter enligt definitionen i rådets beslut av den 23 september 2013 om säkerhetsbestämmelser för skydd av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter (2013/488/EU) eller uppgifter som klassificerats av en av medlemsstaterna och märkts i enlighet med bilaga B till det beslutet. Säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter innebär alla uppgifter som placerats på en EU-säkerhetsskyddsklassificeringsnivå och vars obehöriga röjande skulle kunna åsamka Europeiska unionens eller en eller flera av dess medlemsstaters intressen olika grader av skada. Säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter kan klassificeras enligt fyra nivåer: Top secret, Secret, Confidential, Restricted (på grundval av definitionen i rådets beslut). |
Principer för en cirkulär ekonomi | De europeiska principerna för cirkulär ekonomi är användbarhet, återanvändbarhet, reparerbarhet, demontering, återtillverkning eller renovering, materialåtervinning, möjlighet att återcirkulera genom det biologiska kretsloppet, eventuell annan optimering av produkt- och materialanvändningen. |
Anpassning till klimatförändringar | Arbetet med anpassningen till faktiska och förväntade klimatförändringar och deras effekter. |
Klimatrelaterade fysiska risker | Risker till följd av klimatförändringarna som kan vara händelsestyrda (akuta) eller orsakas av långsiktiga (kroniska) förändringar av klimatmönstren. Akuta fysiska risker uppkommer genom särskilda faror, i synnerhet väderrelaterade händelser såsom stormar, översvämningar, bränder eller värmeböljor. Kroniska fysiska risker uppstår till följd av långsiktiga förändringar i klimatet, till exempel temperaturförändringar och deras effekter i form av stigande havsnivåer, minskad tillgång till vatten, förlust av biologisk mångfald och förändrad markproduktivitet. |
Direkta växthusgasutsläpp (Scope 1) | Direkta växthusgasutsläpp från källor som företaget äger eller kontrollerar. |
Diskriminering | Diskriminering kan förekomma direkt eller indirekt. Direkt diskriminering är när en person behandlas mindre gynnsamt jämfört med hur andra i en liknande situation har, eller skulle ha, behandlats. Indirekt diskriminering är när en till synes neutral regel missgynnar en person eller en grupp som har vissa gemensamma egenskaper. |
Anställd | En person är anställd när det finns ett anställningsförhållande till ett företag enligt nationell lagstiftning eller praxis. |
Slutanvändare | Personer som är de sista, eller som är tänkta att vara de sista, att använda en viss vara eller tjänst. |
Tvångsarbete | Varje arbete eller tjänst som avfordras en person under hot om straff och till vars utförande ifrågavarande person icke erbjudit sig av fri vilja enligt ILO:s konvention angående tvångs- eller obligatoriskt arbete 1930 (nr 29). I detta begrepp ingår alla situationer där personer på något sätt tvingas att utföra arbete. |
Klagomålsmekanism | Alla standardiserade, statliga eller inte statliga, förfaranden inom eller utanför rättsväsendet, som intressenter kan använda sig av för att anmäla eller uppmärksamma missförhållanden och söka gottgörelse. Statliga klagomålsmekanismer, inom eller utanför rättsväsendet, kan vara domstolar, arbetsdomstolar, institutioner för mänskliga rättigheter, nationella kontaktpunkter för OECD:s riktlinjer för multinationella företag, ombudsmän, konsumentskyddsorgan, tillsynsmyndigheter eller myndigheter som tar emot klagomål eller anmälningar. Icke-statliga klagomålsmekanismer kan vara sådana som sköts av företaget självt, antingen på egen hand eller tillsammans med intressenter, till exempel klagomålsmekanismer på operativ nivå och kollektiva förhandlingar, inklusive mekanismer som inrättats genom kollektiva förhandlingar. Det kan även vara mekanismer som sköts av branschorganisationer, internationella organisationer, organisationer i civilsamhället eller sammanslutningar bestående av olika intressenter. Klagomålsmekanismer på operativ nivå sköts av organisationen själv, antingen på egen hand eller i samarbete med andra parter, och hit kan organisationens intressenter vända sig direkt. Genom dessa kan missförhållanden upptäckas och åtgärdas snabbt och direkt innan både skadan och missförhållandet hinner eskalera. De utgör även ett sätt för organisationen att få in information från de som är direkt berörda om huruvida den tillbörliga aktsamhet som man iakttar är effektiv. Enligt FN:s vägledande princip 31 måste klagomålsmekanismer, för att vara effektiva, vara legitima, tillgängliga, förutsebara, likvärdiga, öppna, förenliga med rättigheterna och en källa till fortsatt lärande. Utöver dessa kriterier bör klagomålsmekanismer på operativ nivå även bygga på samarbete och dialog för att vara effektiva. Det kan vara svårare för en organisation att bedöma effektivitet i klagomålsmekanismer där man själv deltar jämfört med mekanismer som man själv har inrättat. |
Växthusgaser | I denna standard avses med växthusgaser de sex gaser som förtecknas i Kyotoprotokollet: koldioxid (CO2), metan (CH4), dikväveoxid (N2O), kvävetrifluorid (NF3), fluorkolväten (HFC), perfluorkolväten (PFC), och svavelhexafluorid (SF6). |
Styrning | Styrningen är det system av regler, metoder och processer genom vilket ett företag styrs och kontrolleras. |
Bruttoutsläpp av växthusgaser | Bruttoutsläpp av växthusgaser är de totala växthusgasutsläpp som företaget släpper ut i atmosfären, utan att beakta några avdrag för koldioxidupptag eller andra justeringar. |
Farligt avfall | Avfall med en eller flera av de farliga egenskaper som förtecknas i bilaga III till Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG om avfall. |
Människohandel | Rekrytering, transport, överföring, hysande eller mottagande av personer, inbegripet utbyte eller överföring av kontroll över dessa personer, genom hot om eller användning av våld eller andra former av tvång, bortförande, bedrägeri, vilseledande, maktmissbruk eller missbruk av en persons utsatta situation eller givande eller mottagande av betalning eller förmåner för att erhålla samtycke från en person som har kontroll över en annan person i syfte att utnyttja denna person. |
Incident | En rättslig åtgärd eller anmälan som företaget eller en behörig myndighet får in genom ett formellt förfarande, eller ett fall av bristande efterlevnad som företaget har upptäckt genom fastställda förfaranden. Det kan röra sig om fastställda förfaranden för att upptäcka bristande efterlevnad, revisioner av ledningssystem, formella kontrollrutiner eller klagomålsmekanismer. |
Indirekta växthusgasutsläpp (Scope 2) | Indirekta utsläpp är en konsekvens av företagets verksamheter, men äger rum vid källor som ett annat företag äger eller kontrollerar. Scope 2-växthusgasutsläpp är indirekta utsläpp från alstringen av inköpt eller förvärvad elektricitet, ånga, värme eller kylning som företaget förbrukar. |
Effekt | Effekt är den effekt som en organisation har eller skulle kunna ha på ekonomin, på miljön och på människor, däribland effekter på deras mänskliga rättigheter, till följd av organisationens verksamheter eller affärsförbindelser. Effekterna kan vara faktiska eller potentiella, negativa eller positiva, kortsiktiga eller långsiktiga, avsiktliga eller oavsiktliga, direkta eller indirekta och återkalleliga eller oåterkalleliga. Effekterna visar hur organisationen bidrar, negativt eller positivt, till hållbar utveckling. Effekterna på ekonomin, miljön och människor hänger samman. Organisationens effekter på miljön avser effekter på levande organismer och icke- levande element, inklusive luft, mark, vatten och ekosystem. En organisation kan ha effekter på miljön genom exempelvis användning av energi, mark, vatten och andra naturresurser. Organisationens effekter på människor avser effekter på enskilda personer och grupper, såsom samhällen, utsatta grupper eller samhället i stort. Detta inbegriper de effekter som organisationen har på människors mänskliga rättigheter. En organisation kan ha effekter på människor genom till exempel sin anställningspraxis (t.ex. de löner den betalar till anställda), sin leveranskedja (t.ex. arbetsvillkoren för anställda hos leverantörer) och sina produkter och tjänster (t.ex. deras säkerhet eller tillgänglighet). |
(Förändrad) markanvändning | Människans användning av ett visst område för vissa syften (som bostäder, jordbruk, rekreation eller industri). Påverkas av marktäcket (gräs, asfalt, träd, öppen jord, vatten osv.). Med förändrad markanvändning avses en förändring i hur mark används eller förvaltas av människan som kan leda till förändrat marktäcke. |
Platsbaserade utsläpp inom Scope 2 | Utsläpp från el, värme, ånga och kylning som köps eller förvärvas och förbrukas av det rapporterande företaget, beräknade med hjälp av den platsbaserade ”fördelningsmetoden”, som fördelar utsläppen från producenten till slutanvändarna. De återspeglar den genomsnittliga utsläppsintensiteten hos de nät där energiförbrukningen inträffar och använder främst uppgifter om genomsnittliga utsläppsfaktorer för nätet. Typiska källor till Scope 2-utsläpp är all utrustning som förbrukar el (elmotorer, belysning, byggnader osv.), värme (uppvärmning i industriprocesser, byggnader osv.), ånga (industriprocesser) och kylning (industriprocesser, byggnader osv.). |
Naturorienterad yta | En ”naturorienterad yta” är en yta som främst är avsedd för bevarande eller restaurering av natur. De kan finnas inom platsen och inbegriper tak, fasader eller vattendränering som har utformats i syfte att främja biologisk mångfald. Naturorienterade ytor kan också vara belägna utanför organisationens plats under förutsättning att ytan ägs eller förvaltas av organisationen och i första hand är avsedd att främja biologisk mångfald. |
Nära område med känslig biologisk mångfald | Nära, i samband med B5 – Biologisk mångfald, ska avse ett område som (delvis) överlappar eller gränsar till ett område med känslig biologisk mångfald. |
Egen arbetskraft/egna medarbetare | Medarbetare som är anställda av företaget (anställda) och medarbetare som inte är anställda utan antingen är enskilda uppdragstagare som utför arbete för företaget (egenföretagare) eller personer som tillhandahålls genom bemanningsföretag (Nace-kod O78). |
Ersättning | Den gängse grund- eller minimilönen samt all övrig ersättning i form av kontanter eller naturaförmåner som arbetstagaren mottar, direkt eller indirekt (lönetillägg eller rörliga ersättningar), av sin arbetsgivare på grund av anställningen. Lönenivå avser årslön brutto och motsvarande timlön brutto. Medianlönenivå avser nivån på lönen för den arbetstagare som ligger i mitten av lönefältet, där hälften av arbetstagarna tjänar mer och hälften tjänar mindre. |
Policy | En uppsättning eller ram med allmänna syften och hanteringsprinciper som företaget använder för beslutsfattande. Genom en policy genomförs företagets strategi eller hanteringsbeslut i en hållbarhetsfråga. Varje policy ligger under en eller flera definierade personers ansvar, har sitt tillämpningsområde specificerat, samt innehåller ett eller flera syften (som i tillämpliga fall kopplas till mätbara mål). En policy genomförs genom åtgärder eller handlingsplaner. Företag med färre resurser kan till exempel ha få (eller inga) policyer formaliserade i skriftliga dokument, men detta innebär inte nödvändigtvis att de inte har några policyer. Om företaget ännu inte har formaliserat en policy men har genomfört åtgärder eller definierat mål genom vilka det försöker ta itu med hållbarhetsfrågor ska det lämna upplysningar om dem. |
Radioaktivt avfall | Allt radioaktiv material i gasform, flytande form eller fast form för vilket ingen ytterligare användning planeras, i enlighet med artikel 3.7 i rådets direktiv 2011/70/Euratom. |
Registreringspliktig arbetsrelaterad olycka/ arbetsrelaterad skada eller ohälsa | En arbetsrelaterad olycka är en händelse som leder till fysisk eller psykisk skada och därmed till skada eller ohälsa. Den inträffar i samband med yrkesutövning eller under tid som tillbringas på arbetsplatsen. Med ”registreringspliktig” avses en skada som har diagnostiserats av läkare eller annan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Arbetsrelaterad skada eller ohälsa kan leda till dödsfall, arbetsfrånvaro, arbetsbegränsningar eller omplacering till andra arbetsuppgifter, sjukvård, förutom första hjälpen eller medvetslöshet. Skador som inte kräver medicinsk behandling utöver första hjälpen kan i allmänhet inte registreras. |
Materialåtervinning | Varje form av återvinningsförfarande genom vilket avfallsmaterial upparbetas till produkter, material eller ämnen, antingen för det ursprungliga ändamålet eller för andra ändamål. Detta omfattar upparbetning av organiskt material men inte energiåtervinning och upparbetning till material som ska användas som bränsle eller fyllmaterial. |
Förnybara energikällor | Energi från förnybara, icke-fossila energikällor, nämligen vindenergi, solenergi (termisk solenergi och fotovoltaisk solenergi) och geotermisk energi, omgivningsenergi, tidvattensenergi, vågenergi och annan havsenergi, vattenkraft, biomassa, deponigas, gas från avloppsreningsverk samt biogas.6 |
Hårdgjord yta | En ”hårdgjord yta” är en yta där den ursprungliga marken har täckts (t.ex. vägar) och därmed gjorts ogenomtränglig. Denna ogenomtränglighet kan medföra miljöpåverkan. |
Känsliga uppgifter | Enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/697 av den 29 april 2021 om inrättande av Europeiska försvarsfonden. Känsliga uppgifter innebär uppgifter och data, inbegripet säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter, som ska skyddas mot obehörig tillgång eller röjande på grund av skyldigheter som föreskrivs i unionsrätt eller nationell rätt eller för att skydda en fysisk eller juridisk persons integritet eller säkerhet. |
Plats | Platsen för en eller flera fysiska anläggningar. Om det finns mer än en fysisk anläggning från samma eller olika ägare eller verksamhetsutövare och viss infrastruktur och vissa anläggningar delas, kan hela det område där den fysiska anläggningen är belägen utgöra en plats. |
Mål | Mätbara, utfallsinriktade och tidsbundna mål som små eller medelstora företag avser att uppnå med avseende på hållbarhetsfrågor. De kan fastställas frivilligt av små eller medelstora företag eller härröra från rättsliga krav på företaget. |
Tidshorisonter | Vid utarbetandet av hållbarhetsrapporten ska företaget anta följande tidshorisonter:
|
Utbildning | De aktiviteter som företaget anordnar för att medarbetarna ska upprätthålla och/eller förbättra sin kompetens och kunskapsnivå. Utbildning kan ske på olika sätt, t.ex. på plats eller på internet. |
Värdekedja | Hela raden med aktiviteter, resurser och förbindelser som har samband med företagets affärsmodell och den externa miljö där det är verksamt. En värdekedja innefattar de verksamheter, resurser och förbindelser som företaget använder och förlitar sig på för att skapa sina produkter eller tjänster, från idéstadiet till leverans, konsumtion och avslutad livslängd. Till relevanta verksamheter, resurser och förbindelser hör a) de i företagets egna operativa verksamhet, såsom personalresurser, b) de i dess leverans-, marknadsförings- och distributionskanaler, såsom källor till material och tjänster och försäljning och leverans av produkter och tjänster, och c) de finansiella, geografiska, geopolitiska och regleringsmässiga miljöer där företaget är verksamt. Värdekedjan innefattar aktörer i tidigare och senare led än företaget. Aktörer i tidigare led än företaget (t.ex. leverantörer) tillhandahåller produkter eller tjänster som används för att utveckla företagets produkter eller tjänster. Enheter i senare led än företaget (t.ex. distributörer, kunder) tar emot produkter eller tjänster från företaget. |
Lön | Bruttolönen, utan rörliga delar som övertidsersättning och prestationsersättningar och utan olika slag av tillägg om de inte är garanterade. |
Vattenförbrukning | Den mängd vatten som tas in inom ett företags område (eller anläggning) och som inte släpps ut i vattenmiljön igen eller överförs till en tredje part under rapporteringsperioden. |
Vattenuttag | Den sammanlagda mängd vatten som tas in från alla källor till ett företags område för användning under rapporteringsperioden. |
Arbetstagare i värdekedjan | En person som utför arbete i företagets värdekedja oavsett om det finns något avtalsförhållande till företaget och oavsett hur det avtalsförhållandet ser ut. I de europeiska standarderna för hållbarhetsrapportering avser arbetstagare i värdekedjan alla arbetstagare i företagets värdekedja i tidigare och senare led som påverkas eller kan påverkas väsentligt av företaget. Detta omfattar konsekvenser som är kopplade till företagets egen verksamhet och värdekedjan, inbegripet genom dess produkter eller tjänster, samt genom dess affärsförbindelser. Detta omfattar alla medarbetare som inte ingår i den egna arbetskraften. Den egna arbetskraften består av personer som har ett anställningsförhållande till företaget (anställda) och icke-anställda, som antingen är enskilda uppdragstagare som utför arbete för företaget (egenföretagare) eller personer som tillhandahålls genom bemanningsföretag (Nace-kod O78). |
Artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 av den 11 december 2018 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (EUT L 328, 21.12.2018, s. 82).
Tillägg B – Förteckning över möjliga hållbarhetsfrågor
Tillägget nedan är en del av denna standard och innehåller en förteckning över möjliga hållbarhetsfrågor.
Ämne | Hållbarhetsfråga: Underämne | Hållbarhetsfråga: Delunderämnen |
|---|---|---|
Klimatförändringar |
| |
Föroreningar |
| |
Vatten och marina resurser |
|
|
Biologisk mångfald och ekosystem |
|
|
| Exempel:
| |
| Exempel:
| |
| ||
Cirkulär ekonomi |
| |
Den egna arbetskraften |
|
|
|
| |
|
| |
Arbetstagare i värdekedjan |
|
|
|
| |
|
| |
Berörda samhällen |
|
|
|
| |
|
| |
Konsumenter och slutanvändare |
|
|
|
| |
|
| |
Ansvarsfullt företagande |
| |
|
|
Tillägg C – Bakgrundsinformation för finansmarknadsaktörer som använder den information som tas fram med hjälp av denna standard (samordning med andra EU-förordningar)
66.Detta tillägg är relevant för användare av hållbarhetsrapporten. Tabellen nedan visar de datapunkter för hållbar finansiering som finns i olika moduler i denna standard och som uppfyller kraven från flera olika användartyper (banker, investerare, stora företag).
67.Kolumnen ”Nummer och benämning på upplysningskrav” identifierar de upplysningar i de olika modulerna (dvs. grundmodul och omfattande modul) som är datapunkter för hållbar finansiering. Kolumnen ”Förordningen om hållbarhetsupplysningar Tabell 1” och/eller ”EBA:s tredje pelare” och/eller ”Referensvärdesförordningen” visar hur dessa upplysningar hänför sig till dessa förordningar som är relevanta för användare av hållbarhetsrapporten (banker, andra investerare).
Ämne: Miljö/Socialt/ Styrning | Nummer och benämning på upplysningskrav | Förordningen om hållbarhetsupplysningar Tabell 1 och/eller EBA:s tredje pelare och/eller Rerferensvärdesförordningen | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
Grundmodul | ||||||
Allmänna upplysningar | B1 – Grund för utarbetande Företaget ska lämna information om följande: vii. Geolokalisering för platser som ägs, arrenderas eller förvaltas | EBA:s tredje pelare7 | ||||
Miljö | B3 – Energi och växthusgasutsläpp Företaget ska offentliggöra sin totala energiförbrukning i MWh, med en uppdelning enligt tabellen nedan, om det kan erhålla den information som krävs för att tillhandahålla en sådan uppdelning: | Förordningen om hållbarhetsupplysningar8 | ||||
Förnybar | Icke-förnybar | Totalt | ||||
Elektricitet (enligt uppgifter i elräkningar) | ||||||
Bränslen | ||||||
Miljö | B3 – Energi och växthusgasutsläpp Företaget ska offentliggöra sina uppskattade bruttoutsläpp av växthusgaser i ton koldioxidekvivalenter (tCO2eq) med beaktande av innehållet i GHG Protocol Corporate Standard (version 2004), inklusive
| Förordningen om hållbarhetsupplysningar9 Referensvärdförordningen10 | ||||
Miljö | B3 – Energi och växthusgasutsläpp Företaget ska offentliggöra sin växthusgasintensitet som beräknas genom att dividera ”totala växthusgasutsläpp” enligt punkt 30 med ”omsättning (i monetära enheter)” enligt punkt 24 e iv. | Förordningen om hållbarhetsupplysningar11 Referensvärdesförordningen12 | ||||
Miljö | B4 – Förorening av luft, vatten och mark Om företaget redan enligt lag eller andra nationella bestämmelser är skyldigt att rapportera sina utsläpp av föroreningar till behöriga myndigheter, eller om det frivilligt rapporterar om dem enligt ett miljöledningssystem, ska det lämna upplysningar om de föroreningar som det släpper ut till luft, vatten och mark i den egna verksamheten, med respektive mängd för varje förorening. Om denna information redan finns allmänt tillgänglig kan företaget alternativt hänvisa till det dokument där den rapporteras, t.ex. genom att tillhandahålla relevant URL-länk eller infoga en hyperlänk. | Förordningen om hållbarhetsupplysningar13 | ||||
Miljö | B5 – Biologisk mångfald Företaget ska lämna upplysningar om hur många och hur stora (i hektar) platser som ägs, arrenderas eller förvaltas i eller nära ett område med känslig biologisk mångfald. | Förordningen om hållbarhetsupplysningar14 | ||||
Miljö | B7 – Resursanvändning, cirkulär ekonomi och avfallshantering Företaget ska lämna information om följande:
| Förordningen om hållbarhetsupplysningar15 | ||||
Socialt | B9 – Arbetskraft – Hälsa och säkerhet Företaget ska lämna följande upplysningar om sina anställda:
| Förordningen om hållbarhetsupplysningar16 Referensvärdesförordningen17 | ||||
Socialt | B10 – Arbetskraft – Ersättning, kollektiva förhandlingar och utbildning Företaget ska lämna information om följande: b. Den procentuella löneskillnaden mellan kvinnliga och manliga anställda. Företaget kan utelämna denna upplysning om antalet anställda är lägre än 150, med beaktande av att denna tröskel kommer att sänkas till 100 anställda från och med den 7 juni 2031. | Förordningen om hållbarhetsupplysningar18 | ||||
Styrning | B11 – Fällande domar och böter för korruption och mutor Vid fällande domar och böter under rapporteringsperioden ska företaget uppge antalet fällande domar och det totala bötesbeloppet för brott mot lagar mot korruption och mutor. | Referensvärdesförordningen19 | ||||
Omfattande modul | ||||||
Miljö | Överväganden vid rapportering av växthusgasutsläpp enligt B3 (grundmodul) När företaget rapporterar sina utsläpp inom Scope 1 och Scope 2, och lämnar företagsspecifik information om sina Scope 3-utsläpp, ska denna information redovisas tillsammans med den information som krävs enligt B3 – Energi och växthusgasutsläpp. | Förordningen om hållbarhetsupplysningar20 Referensvärdesförordningen21 | ||||
Miljö | C3 – Mål för minskning av växthusgasutsläpp Om företaget har fastställt mål för minskning av växthusgasutsläpp ska det redovisa sina mål i absoluta värden för utsläpp inom Scope 1 och Scope 2. I linje med punkterna 50–53 och om företaget har fastställt minskningsmål inom Scope 3 ska företaget också tillhandahålla mål för betydande utsläpp inom Scope 3. Företaget ska särskilt tillhandahålla följande:
Om ett företag som är verksamt inom sektorer22 med stor klimatpåverkan har antagit en omställningsplan för begränsning av klimatförändringarna, kan det lämna information om denna, inklusive en förklaring av hur den bidrar till att minska växthusgasutsläppen. Om företaget är verksamt i sektorer med stor klimatpåverkan och inte har en omställningsplan för begränsning av klimatförändringarna ska det ange om och i så fall när det kommer att anta en sådan omställningsplan. | Förordningen om hållbarhetsupplysningar23 Referensvärdesförordningen24 EBA:s tredje pelare25 Referensvärdesförordningen26 | ||||
Miljö | C4 – Klimatrisker Om företaget har identifierat klimatrelaterade faror och klimatrelaterade omställningshändelser som skapar klimatrelaterade bruttorisker för företaget ska det
Företaget får lämna upplysningar om de potentiella negativa effekterna av klimatrisker som kan påverka dess finansiella resultat eller affärsverksamhet på kort, medellång eller lång sikt, och ange om det bedömer riskerna som höga, medelhöga eller låga. | Referensvärdesförordningen27 EBA:s tredje pelare28 | ||||
Socialt | C6 – Ytterligare information om den egna arbetskraften – policyer och processer för mänskliga rättigheter Företaget ska lämna ett svar på följande frågor:
Har företaget en mekanism för klagomålshantering för sin egen arbetskraft? (JA/NEJ) | Referensvärdesförordningen29 Förordningen om hållbarhetsupplysningar30 | ||||
Socialt | C7 – Allvarliga människorättsincidenter Företaget ska lämna ett svar på följande frågor:
| Förordningen om hållbarhetsupplysningar31 Referensvärdesförordningen32 | ||||
Styrning | C8 – Intäkter från vissa sektorer och uteslutning från EU:s referensvärden Om företaget är verksamt inom en eller flera av följande sektorer ska det redovisa relaterade intäkter från sektorerna a. kontroversiella vapen (antipersonella minor, klusterammunition, kemiska vapen och biologiska vapen), | Förordningen om hållbarhetsupplysningar33 Referensvärdesförordningen34 | ||||
b. odling och produktion av tobak, | EBA:s tredje pelare35 Referensvärdesförordningen36 | |||||
c. sektorn för fossila bränslen (kol, olja och gas) (dvs. att företaget får intäkter från prospektering, gruvdrift, utvinning, produktion, bearbetning, lagring, raffinering eller distribution, däribland transport, lagring och handel, som rör fossila bränslen enligt definitionen i artikel 2 led 62 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999), inbegripet en uppdelning av intäkterna från kol, olja och gas, eller | Förordningen om hållbarhetsupplysningar37 EBA:s tredje pelare38 Referensvärdesförordningen39 | |||||
d. kemisk produktion, om företaget tillverkar bekämpningsmedel och andra lantbrukskemiska produkter. | Förordningen om hållbarhetsupplysningar40 EBA:s tredje pelare41 | |||||
Företaget ska uppge om det är undantaget från några EU-referensvärden som är anpassade till Parisavtalet enligt beskrivningen i punkt 177 i bilaga II till denna rekommendation. | EBA:s tredje pelare42 Referensvärdesförordningen43 | |||||
Styrning | C9 – Könsfördelningskvoten i ledningsorganet Om företaget har ett ledningsorgan ska företaget offentliggöra den relaterade könsfördelningskvoten. | Förordningen om hållbarhetsupplysningar44 Referensvärdesförordningen45 | ||||
Detta upplysningskrav är förenligt med kraven i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453 – mall 5: Verksamhet utanför handelslagret – Klimatförändringsrelaterad fysisk risk: Exponeringar utsatta för fysisk risk.
Förordning (EU) 2019/2088 (förordningen om hållbarhetsupplysningar), obligatorisk indikator nr 5 i tabell 1 i bilaga I (”Andel av icke-förnybar energiförbrukning och energiproduktion”).
Förordning (EU) 2019/2088 (förordningen om hållbarhetsupplysningar), obligatoriska indikatorer nr 1 och nr 2 i tabell 1 i bilaga I (”Utsläpp av växthusgaser”, ”Koldioxidavtryck”).
Förordning (EU) 2020/1816 om referensvärden, artiklarna 5.1, 6 och 8.1.
Denna information är relevant för finansmarknadsaktörer som omfattas av förordning (EU) 2019/2088 eftersom den härrör från en obligatorisk indikator för huvudsakliga negativa konsekvenser som anges i indikator 3 i tabell 1 i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller regler om upplysning om hållbara investeringar (”Investeringsobjektets växthusgasintensitet”).
Denna information är i linje med kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1818 (förordningen om referensvärden för klimatomställning), artikel 8.1.
Förordning (EU) 2019/2088 (förordningen om hållbarhetsupplysningar) eftersom den härrör från a)en ytterligare indikator för huvudsakliga negativa konsekvenser enligt indikator 2 i tabell II i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller regler för offentliggörande av information om hållbara investeringar (”Utsläpp av luftföroreningar”), b)indikator 8 i tabell I i bilaga I (”Utsläpp till vatten”), c)indikator 1 i tabell II i bilaga I (”Utsläpp av oorganiska föroreningar”), och d)indikator 3 i tabell II i bilaga I (”Utsläpp av ämnen som bryter ned ozonskiktet”).
Förordning (EU) 2019/2088 (förordningen om hållbarhetsupplysningar), obligatorisk indikator nr 7 i tabell 1 i bilaga I (”Verksamhet som negativt påverkar områden med känslig biologisk mångfald”).
Denna information är relevant för finansmarknadsaktörer som omfattas av förordning (EU) 2019/2088 eftersom den härrör från en obligatorisk indikator för huvudsakliga negativa konsekvenser såsom anges i indikator 9 i tabell I i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller regler för offentliggörande av information om hållbara investeringar (”Farligt avfall och radioaktivt avfall”).
Denna information tillgodoser informationsbehoven hos de finansmarknadsaktörer som måste följa förordning (EU) 2019/2088i och med att den utgör en ytterligare indikator relaterad till sådana huvudsakliga negativa konsekvenser som avses i indikator nr 2 i tabell 3i bilaga 1 till tillhörande delegerade förordning vad gäller regler för offentliggörande av information om hållbara investeringar (”Olycksfallsfrekvens”).
Administratörer av referensvärden som ska redovisa ESG-faktorer som omfattas av förordning (EU) 2020/1816 enligt indikatorn ”Vägt genomsnittligt förhållande för olyckor, personskador och dödsfall” i avsnitten 1 och 2 i bilaga II.
Förordning (EU) 2019/2088 (förordningen om hållbarhetsupplysningar), obligatorisk indikator nr 12 i tabell 1 i bilaga I (”Ojusterad löneklyfta mellan könen”) och förordning (EU) 2020/1816, indikatorn ”Vägt genomsnitt för löneskillnader mellan kvinnor och män” i avsnitten 1 och 2 i bilaga II.
Förordning (EU) 2020/1816 om referensvärden, indikatorn ”Antal fällande domar och bötesbelopp för brott mot lagar mot korruption och bestickning” i avsnitten 1 och 2 i bilaga II.
Förordning (EU) 2019/2088 (förordningen om hållbarhetsupplysningar), obligatoriska indikatorer nr 1 och nr 2 i tabell 1 i bilaga I (”Utsläpp av växthusgaser”, ”Koldioxidavtryck”).
Förordning (EU) 2020/1816 om referensvärden, artiklarna 5.1, 6 och 8.1.
Sektorer med stor klimatpåverkan är de som förtecknas i avdelningarna A–H och M i Nace enligt definitionen i bilaga I till delegerad förordning (EU) 2023/137.
Denna information är relevant för finansmarknadsaktörer som omfattas av förordning (EU) 2019/2088 eftersom den härrör från en ytterligare indikator för huvudsakliga negativa konsekvenser som anges i indikator 4 i tabell 2 i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller regler för offentliggörande av information om hållbara investeringar (”Investeringar i företag utan initiativ för minskning av koldioxidutsläpp”).
Denna information är anpassad efter kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1818 (förordningen om referensvärden för klimatomställning), artikel 6.
Denna information är anpassad efter artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013. Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453, mall 3: Verksamhet utanför handelslagret – Klimatförändringsrelaterad omställningsrisk: anpassningsmått.
Denna information är anpassad efter Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 (EU:s klimatlag), artikel 2.1 och kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1818 (förordningen om referensvärden för klimatomställning), artikel 2.
Bilaga II till förordning (EU) 2020/1816 om referensvärden: Miljöfaktorer som ska beaktas för de tillgångar som ingår i referensvärdet.
EBA:s tredje pelare: Teknisk genomförandestandard – Mall 5: Verksamhet utanför handelslagret – Klimatförändringsrelaterad fysisk risk: Exponeringar utsatta för fysisk risk och EBA:s tredje pelare: Teknisk genomförandestandard – Mall 2: Verksamhet utanför handelslagret – Klimatförändringsrelaterad omställningsrisk: Lån mot säkerhet i fast egendom – Säkerhetens energieffektivitet.
Denna information tillgodoser behoven hos de administratörer av referensvärden som måste redovisa ESG-faktorer enligt förordning (EU) 2020/1816 så som beskrivs i indikatorn ”Referensportföljens exponering mot företag utan strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlas i Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande konventioner 1–8” i avsnitten 1 och 2 i bilaga II.
Denna information tillgodoser informationsbehoven hos finansmarknadsaktörer som måste följa förordning (EU) 2019/2088 eftersom den härrör från en obligatorisk indikator för huvudsakliga negativa konsekvenser såsom anges i indikator 11 i tabell I i bilaga I (”Andel av investeringar i investeringsobjekt utan strategier för att övervaka efterlevnaden av FN:s globala överenskommelse eller OECD:s riktlinjer för multinationella företag eller mekanismer för klagomålshantering av brott mot FN:s globala överenskommelse eller OECD:s riktlinjer för multinationella företag), indikator 5 i tabell III i bilaga I (”Andel investeringar i investeringsobjekt utan mekanismer för klagomål som rör personalfrågor”) och indikator 9 i tabell III i bilaga I (”Andel investeringar i enheter utan en policy för mänskliga rättigheter”) i kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller regler för offentliggörande av information om hållbara investeringar.
Denna information är relevant för de finansmarknadsaktörer som måste följa förordning (EU) 2019/2088 i och med att den härrör från en obligatorisk ytterligare indikator relaterad till sådana huvudsakliga negativa konsekvenser som avses i indikator nr 10 i tabell I i bilaga I och indikator nr 14 i tabell III i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller regler för offentliggörande av information om hållbara investeringar (”Brott mot FN:s globala överenskommelse och OECD:s riktlinjer för multinationella företag” och ”Antal identifierade allvarliga människorättsfrågor”).
Denna information är relevant för de administratörer av referensvärden som redovisar ESG-faktorer enligt förordning (EU) 2020/1816 genom indikatorn ”Antal komponenter i referensvärdet där det förekommer bristande samhällsansvar (i absoluta tal och relativa tal, dividerat med samtliga ingående komponenter), enligt internationella fördrag och konventioner, Förenta nationernas principer och, i tillämpliga fall, nationell lagstiftning” i avsnitten 1 och 2 i bilaga II.
Denna information är relevant för finansmarknadsaktörer som omfattas av förordning (EU) 2019/2088 eftersom den härrör från en ytterligare indikator för huvudsakliga negativa konsekvenser som anges i indikator 14 i tabell 1 i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller regler för offentliggörande av information om hållbara investeringar (”Exponering mot kontroversiella vapen (antipersonella minor, klusterammunition, kemiska vapen och biologiska vapen)”).
Artikel 12.1 i förordning (EU) 2020/1818 om referensvärden: ”Administratörer av EU-referensvärden för anpassning till Parisavtalet ska utesluta följande företag från dessa referensvärden: Företag som bedriver verksamhet med anknytning till kontroversiella vapen” och bilaga II till förordning EU) 2020/1816 om referensvärden: ”Vägd genomsnittlig procentandel av referensvärdets ingående komponenter som ligger inom sektorn för kontroversiella vapen”.
EBA:s tredje pelare: Mall 1: Verksamhet utanför handelslagret – Klimatförändringsrelaterad omställningsrisk: Företag som tillverkar tobaksvaror som är uteslutna från EU-referensvärdena för anpassning till Parisavtalet i enlighet med artikel 12.1 d–g och 12.2 i förordningen om referensvärden för klimatomställning.
Denna information är relevant för de administratörer av referensvärden som måste redovisa ESG-faktorer enligt förordning (EU) 2020/1818 så som fastställs i artikel 12.1 b samt bilaga II till förordning (EU) 2020/1816 om referensvärden: ”Vägd genomsnittlig procentandel av referensvärdets ingående komponenter som ligger inom tobakssektorn”.
Denna information är relevant för finansmarknadsaktörer som omfattas av förordning (EU) 2019/2088 i och med att den härrör från en ytterligare indikator relaterad till huvudsakliga negativa konsekvenser som avses i indikator 4 i tabell 1 i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller regler för offentliggörande av information om hållbara investeringar (”Exponering mot företag som är verksamma inom sektorn för fossila bränslen”).
EBA:s tredje pelare: Mall 1: Verksamhet utanför handelslagret – Klimatförändringsrelaterad omställningsrisk: Företag inom gruvdrift och stenbrytning som är uteslutna från EU-referensvärdena för anpassning till Parisavtalet i enlighet med artikel 12.1 d–g och 12.2 i förordningen om referensvärden för klimatomställning.
Artikel 12.1 i förordning (EU) 2020/1818 om referensvärden.
Denna information är relevant för finansmarknadsaktörer som omfattas av förordning (EU) 2019/2088 eftersom den härrör från en ytterligare indikator för huvudsakliga negativa konsekvenser som anges i indikator 9 i tabell 2 i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller regler för offentliggörande av information om hållbara investeringar (”Investeringar i företag som producerar kemikalier”).
EBA:s tredje pelare: Mall 1: Verksamhet utanför handelslagret – Klimatförändringsrelaterad omställningsrisk: Företag inom gruvdrift och stenbrytning som är undantagna från EU-referensvärdena för anpassning till Parisavtalet i enlighet med artikel 12.1 d–g och 12.2 i förordningen om referensvärden för klimatomställning.
Detta upplysningskrav är i linje med kraven i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453 – mall 1: klimatförändringsrelaterad omställningsrisk.
Detta upplysningskrav är i linje med kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1818 (förordningen om referensvärden för klimatomställning), artikel 12.1.
Denna information är relevant för finansmarknadsaktörer som omfattas av förordning (EU) 2019/2088 eftersom den härrör från en ytterligare indikator för huvudsakliga negativa konsekvenser som anges i indikator 13 i tabell 1 i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 av den 6 april 2022 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088 vad gäller regler för offentliggörande av information om.
Denna information är relevant för de administratörer av referensvärden som redovisar ESG-faktorer enligt kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1816 av den 17 juli 2020 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1011 enligt indikatorn ”Vägt genomsnittligt förhållande mellan antal kvinnor/män i styrelsen” i avsnitten 1 och 2 i bilaga II.
Bilaga II – Praktisk vägledning om tillämpningen av den frivilliga standarden för hållbarhetsrapportering för små och medelstora företag i bilaga I till denna rekommendation
Denna bilaga ger praktisk vägledning om tillämpningen av den frivilliga standarden för hållbarhetsrapportering för små och medelstora företag i bilaga I till denna rekommendation.
I denna bilaga ges vägledning som klargör tillämpningen av vissa krav på hållbarhetsupplysningar som ingår i den frivilliga standarden för hållbarhetsrapportering för små och medelstora företag. Företag och andra berörda parter kan också vilja ta del av den vägledning för tillämpning av de europeiska standarderna för hållbarhetsrapportering som publicerats av Efrag.
Genom vägledningen i denna bilaga avser kommissionen att underlätta tillämpningen av upplysningskraven för små och medelstora företag på ett kostnadseffektivt sätt och säkerställa användbarheten och jämförbarheten av den rapporterade hållbarhetsinformationen. Genom att ge företagen större klarhet och säkerhet kommer denna vägledning att bidra till kommissionens mål att förenkla kraven på hållbarhetsrapportering och minska företagens administrativa bördor i samband med hållbarhetsrapporteringen.
Vägledningen i denna bilaga utvidgar eller kompletterar inte på något sätt bestämmelserna i kommissionens rekommendation eller i den frivilliga standarden för hållbarhetsrapportering för små och medelstora företag i bilaga I till den rekommendationen. Denna bilaga är endast avsedd att hjälpa företag att praktiskt genomföra de relevanta upplysningskraven.
Grundmodul: Vägledning
1.Vägledningen i avsnitten nedan syftar till att underlätta tillämpningen av kraven på hållbarhetsrapportering i punkterna 21–43 i bilaga I till kommissionens rekommendation om en frivillig standard för hållbarhetsrapportering för små och medelstora företag.
2.Vägledningen är avsedd att ingå i ett ekosystem som även kan omfatta utveckling av ytterligare stödvägledningar från Efrag, ytterligare digitala verktyg och stöd till genomförandet (utbildningsaktiviteter, berörda parters deltagande) som syftar till att underlätta förståelsen av vissa tekniska inslag i vägledningen.
3.Denna vägledning hjälper företag som vill tillämpa grundmodulen.
1.1. Vägledning för grundmodulen – Allmänna upplysningar
B1 – Grund för utarbetande
4.Vid rapportering av företagets juridiska form enligt nationell lagstiftning enligt punkt 24 e i kan företaget välja mellan följande företagsstrukturer:
Privat aktiebolag.
Enmansföretag.
Handelsbolag.
Kooperativ.
Annat (ange på grundval av landsspecifikationer för juridiska former).
5.Vid rapportering om företagets Nace-koder enligt punkt 24 e ii är Nace-koder (Nomenclature statistique des Activités économiques dans la Communauté Européenne) näringsgrensindelningar som används i Europeiska unionen. De utgör en standardiserad ram för indelning av näringsgrenar i sektorer som möjliggör jämförbarhet och en gemensam förståelse mellan de olika EU-länderna.
6.Nace-koden består av ett antal siffror som varierar mellan 2 och 5 beroende på den specificitetsnivå med vilken näringsgrenen identifieras. Förteckningen över Nace-koder finns i följande dokument: förordning (EU) 2023/137.
Kodnivå | Identifierare | Beskrivning |
|---|---|---|
1 | Avdelning | Avdelningarna identifieras med en bokstavsbeteckning, och de definierar 21 allmänna ekonomiska områden såsom jordbruk, tillverkningsindustri eller handel. |
2 | Huvudgrupp | Huvudgruppen identifieras med en tvåsiffrig kod och identifierar en särskild sektor inom det allmänna ekonomiska området. Det finns sammanlagt 88 huvudgrupper. |
3 | Grupp | Gruppen identifieras med en tresiffrig kod (även med hänsyn till huvudgruppens två siffror) och definierar ett specifikt område inom sektorn. Det finns cirka 270 grupper. |
4 | Undergrupp | Undergruppen identifieras med en fyrsiffrig kod (med beaktande av huvudgruppens och gruppens siffror) och definierar en särskild verksamhet inom gruppen. Det finns omkring 450 undergrupper. |
7.Vid rapportering av antalet anställda enligt punkt 24 e v är heltidsekvivalenten antalet heltidstjänster i ett företag. Den kan beräknas genom att dividera en anställds schemalagda arbetstid (det faktiska antalet timmar som arbetats under en vecka) med det antal timmar som arbetsgivaren definierar som heltid (det totala antalet timmar som heltidsanställda arbetar per vecka). En anställd som till exempel arbetar 25 timmar per vecka för ett företag där heltidsveckan är 40 timmar motsvarar en heltidsekvivalent på 0,625 (dvs. 25/40 timmar).
8.Antal anställda är det totala antalet anställda i företaget som rapporteras antingen i slutet av rapporteringsperioden eller som ett genomsnitt under rapporteringsperioden.
9.Vid rapportering om det land där den primära verksamheten bedrivs och där betydande tillgångar finns enligt punkterna 24 e vi och vii ska företaget lämna dessa upplysningar för var och en av sina platser med hjälp av nedanstående tabell:
Platser | Adress | Postnummer | Ort | Land | Koordinater (geolokalisering) |
|---|---|---|---|---|---|
Säte (t.ex.) | |||||
Lagerlokal (t.ex.) | |||||
Industrianläggning (t.ex.) |
10.Ett företags geolokalisering förväntas vara en värdefull datapunkt för de berörda parterna när det gäller att bedöma risker och möjligheter kopplade till små och medelstora företag, särskilt i fråga om hållbarhetsfrågorna anpassning till klimatförändringar, vatten, ekosystem och biologisk mångfald.
11.Geolokaliseringen ska anges i form av geografiska punkter för enskilda enheter eller polygoner som fastställer gränserna för en större, mindre enhetsliknande plats, såsom en gård, gruva eller anläggning. Företaget kan även tillhandahålla ett kluster av punkter för att underlätta identifieringen av det berörda området. De geografiska punkterna ska anges som koordinater med fem decimalers noggrannhet (t.ex. 0° 00′ 0,036″).
12.Vid rapportering av geolokalisering för platser som ägs, arrenderas eller förvaltas ska företaget inkludera koordinaterna för dessa platser i tabellen som visas i punkt 73. Företaget kan använda verktyg för webbkartläggning för att identifiera koordinaterna för de platser som det äger, arrenderar eller förvaltar. Företaget får också använda lämpliga programvaruverktyg eller plattformar för att fastställa gränsen eller ytan för större platser.
13.När det gäller punkt 25 kan hållbarhetsrelaterad certifiering omfatta registrerade miljömärken från ett EU-system eller ett nationellt eller internationellt märkningssystem som motsvarar ett litet eller medelstort företags huvudverksamhet. EU:s miljömärke omfattar till exempel specifika produkter såsom textilier och skodon, beläggningar (t.ex. golvbeläggningar av trä), produkter för hushållsrengöring och personvård, elektronisk utrustning eller möbler. Företaget kan ta del av EU-miljömärkets produktgrupper och produktkatalog för ytterligare information.
B2 – Praxis, policyer och framtida initiativ för omställningen till en mer hållbar ekonomi
14.Företag kan använda följande mall för att rapportera datapunkter enligt B2.
Har ni befintlig hållbarhetsrelaterad praxis/policyer/framtida initiativ som behandlar någon av följande hållbarhetsfrågor? [JA/NEJ | Är de allmänt tillgängliga? [JA/NEJ] | Har policyerna några mål? [JA/NEJ] | |
|---|---|---|---|
Klimatförändring | |||
Föroreningar | |||
Vattenresurser och marina resurser | |||
Biologisk mångfald och ekosystem | |||
Cirkulär ekonomi | |||
Den egna arbetskraften | |||
Arbetstagare i värdekedjan | |||
Berörda samhällen | |||
Konsumenter och slutanvändare | |||
Ansvarsfullt företagande |
15.Om företaget är ett kooperativ får det lämna upplysningar om
arbetstagares, användares eller andra berörda parters eller samhällens faktiska deltagande i styrningen,
den finansiella investeringen i kapitalet eller tillgångarna hos aktörer inom den sociala ekonomin, enligt rådets rekommendation av den 29 september 2023 (exklusive donationer och bidrag) och
eventuella begränsningar för utdelning av vinst kopplade till den ömsesidiga karaktären eller till karaktären hos verksamheter som består av tjänster av allmänt ekonomiskt intresse.
Vägledning för den egna arbetskraften, arbetstagare i värdekedjan, berörda samhällen, konsumenter och slutanvändare
16.För att förstå de hållbarhetsfrågor som rör sociala och mänskliga rättigheter, se Tillägg B för en förteckning över möjliga hållbarhetsfrågor. Denna förteckning kan hjälpa till att fastställa om policyer, praxis eller framtida initiativ syftar till att hantera negativa effekter på mänskliga rättigheter på ett heltäckande sätt eller om de är begränsade till vissa grupper av berörda parter (till exempel arbetstagare i värdekedjan i tidigare led). Som en del av denna rapportering kan företagen också upplysa om huruvida de har ett förfarande för att hantera människorättsrelaterade klagomål.
1.2. Vägledning för grundmodulen – Miljömått
B3 – Energi och växthusgasutsläpp
Effekter på klimatet: energianvändning och växthusgasutsläpp
17.Enligt punkterna 29 och 30 rapporterar företaget om sina klimatrelaterade effekter och tillhandahåller information om sin energianvändning och sina växthusgasutsläpp. Denna vägledning för upplysning B3 utgör inte en ytterligare datapunkt till de upplysningar som beskrivs i punkterna 29 (om energiförbrukning) och 30 (om växthusgasutsläpp), utan återinför ett övergripande mål och ger sammanhang för den grundläggande upplysningen B3.
Energiförbrukning
18.Klimatrelaterade effekter drivs i hög grad av energiförbrukningen. Det är därför relevant att offentliggöra både kvantitet och typ – t.ex. fossila bränslen som kol, olja och gas jämfört med förnybara energikällor – och blandningen av den energi som förbrukas. Exempel på energiupplysningar är total energiförbrukning uppdelad på fossila bränslen och el. Andra uppdelningar kan rapporteras, t.ex. förbrukning av inköpt el eller egenproducerad el från förnybara energikällor. Ett exempel på den information som begärs i punkt 29 följer.
Förbrukning av förnybar energi (MWh) | Förbrukning av icke- förnybar energi (MWh) | Total energiförbrukning 202(x) (MWh) | |
|---|---|---|---|
Elektricitet (enligt uppgifter i elräkningar) | 300 | 186 | 486 |
Bränslen | 3 | 7 | 10 |
19.Om företaget köper fossila bränslen (t.ex. naturgas, olja) eller förnybara bränslen (t.ex. biobränslen såsom biodiesel och bioetanol) för att producera elektricitet, värme eller kyla för egen förbrukning, måste dubbelräkning undvikas. Företaget redovisar därför endast energiinnehållet i det inköpta bränslet som bränsleförbrukning, men redovisar eller rapporterar inte på nytt sin förbrukning av el och värme som producerats från detta bränsle. Vid elproduktion från förnybara energikällor såsom sol- eller vindkraft – där inget bränsle används – redovisar företaget mängden producerad och förbrukad el som elförbrukning.
20.Företaget får inte kompensera sin energiförbrukning med sin energiproduktion, även om den energi som produceras på plats säljs till och används av en tredje part. Företaget ska också undvika att dubbelräkna bränsleförbrukning när det lämnar uppgifter om egenproducerad energiförbrukning. Om företaget producerar el från antingen en icke- förnybar eller förnybar bränslekälla och sedan förbrukar den producerade elen, ska energiförbrukningen endast räknas en gång under bränsleförbrukning. Andelen förnybara energikällor kan beräknas utifrån ursprungsgarantier, certifikat för förnybar energi eller elens sammansättning enligt elräkningen. Elräkningen kan avse förbrukade elenheter och ange procentandelen el från förnybara källor och kan se ut som figuren nedan.
21.Vid utarbetandet av den information om energiförbrukning som krävs enligt punkt 29 ska företaget utesluta råvaror och bränslen som inte förbränns för energiändamål. Ett företag som förbrukar bränsle som råvaror kan lämna upplysningar om den förbrukningen separat från de obligatoriska upplysningarna.
Omvandling mellan olika energienheter
22.Företagen ska rapportera sin energiförbrukning i form av slutlig energiförbrukning, vilket innebär den mängd energi som levereras till företaget, till exempel megawattimmar (MWh) elektricitet som köps från elbolaget, ånga som erhålls från en närliggande industrianläggning eller diesel som köps på bensinstationer. Elektricitet avser uttryckligen värme, ånga och kylning. Bränslen omfattar allt som förbränns, t.ex. gas, naturgas, biomassa osv.
23.I punkt 29 anges MWh som den enhet som ska användas för att mäta energiförbrukningen. För bränsle eller biomassa krävs en omvandling till MWh för data som uttrycks i andra enheter såsom energiinnehåll (t.ex. kJ, Btu), volym (t.ex. liter, m3) eller massa (t.ex. ton, short ton).
24.För bränsleförbrukning mätt i massa (t.ex. trä, kol) bör företaget
uppskatta bränslets effektiva värmevärde (t.ex. kJ/ton, TJ/Gg) (det kan vara ett typiskt värde som offentliggörs av tillförlitliga källor, t.ex. IPCC, eller kan tillhandahållas av leverantören eller erhållas internt),
omvandla det effektiva värmevärdet till MWh/ton, till exempel:
1 TJ = 1012 J = 277,78 MWh; 1 Gg = 109g = 1 000 t
11,9 TJ/Gg = 11,9 * 277,78/1 000 t = 3,31 MWh/ton och
beräkna massans energiinnehåll, t.ex.
1 245 345 t * 3,31 MWh/ton = 4 117 111 MWh.
25.För flytande bränsle bör företagen
omvandla volyminformation till massa, genom att multiplicera volym med bränsledensitet, exempelvis
Diesel = 4 456 000 l; Dieseldensitet = 0,84 kg/l
4 456 000 (l) * 0,84 (kg/l) = 3 743 040 kg = 3 743 t,
beräkna energiinnehållet, genom att multiplicera massa med det effektiva värmevärdet, t.ex. 3 743 [t] * 43 [TJ/Gg] = 3 743 t * 43 TJ/(1 000 [t]) = 160,95 [TJ] och
omvandla TJ till MWh, t.ex. 1 TJ = 1012 J = 277,778 MWh
160,95 [TJ] = 277,78 [MWh/TJ] * 160,95 [TJ] = 44 708 MWh.
Dokumentationskälla:
Data | Dokumentationskälla |
CDP | CDP Teknisk anmärkning: Omvandling av bränsledata till MWh |
Växthusgasutsläpp
26.När det gäller bruttoutsläppavväxthusgaser som härrör från företagets verksamhet bygger kravet i punkt 30 på definitionerna och reglerna i GHG Protocol (GHG-protokollet), den ledande redovisningsstandarden för växthusgasutsläpp. Enligt punkt 30 ska företagen rapportera sina utsläpp inom Scope 1 och Scope 2. Växthusgasutsläpp inom Scope 1 omfattar direkta utsläpp från ägda eller kontrollerade källor. Utsläpp inom Scope 2 är indirekta växthusgasutsläpp som härrör från det rapporterande företagets verksamhet (eftersom de härrör från företagets förbrukade energi), som dock förekommer i källor som ägs eller kontrolleras av ett annat företag. Ytterligare vägledning ges i avsnitten nedan om hur utsläpp inom Scope 1 och Scope 2 ska beräknas.
27.Utsläpp inom Scope 1 och 2 kan rapporteras i följande format:
Växthusgasutsläpp 202(x) (tCO2e) | |
|---|---|
Scope 1 | 45 |
Scope 2 | 6 |
Totalt | 51 |
28.GHG-protokollet är en global standard för att mäta, rapportera och hantera växthusgasutsläpp och samtidigt säkerställa konsekvens och transparens. Företagsstandarden omfattar vägledning för utsläpp inom Scope 1, Scope 2 och Scope 3 för företag och andra organisationer (icke-statliga organisationer, myndigheter osv.).
29.För att säkerställa en rättvis redovisning av företagets utsläpp har GHG-protokollet fastställt en förteckning över rapporteringsprinciper:
Relevans: Säkerställa att inventeringen av växthusgaser återspeglar organisationens växthusgasutsläpp.
Fullständighet: Säkerställa att inventeringen av växthusgaser redovisar alla utsläppskällor och verksamheter inom den valda gränsen.
Konsistens: Säkerställa enhetlighet i den metod som används för att möjliggöra jämförelser över tid.
Transparens: Offentliggöra de antaganden, referenser och metoder som används vid beräkning av växthusgasutsläpp.
Korrekthet: Säkerställa att uppgifterna om växthusgasutsläpp är tillräckligt exakta för att användarna ska kunna fatta beslut.
30.Som ett alternativ till GHG-protokollet kan företag använda sig av ISO 14064-1 om den är bättre anpassad till deras rapporteringsbehov.
31.Vid rapportering av växthusgasutsläpp är det viktigt att fastställa lämpliga gränser för att säkerställa att inventeringen av växthusgaser är korrekt och för att undvika dubbelräkning av utsläpp. I GHG-protokollet definieras två huvudsakliga typer av gränser – organisatoriska eller operativa gränser.
Organisatorisk gräns: GHG-protokollet definierar det som de gränser som bestämmer den verksamhet som ägs eller kontrolleras av det rapporterande företaget beroende på vald konsolideringsmetod. Det finns två sätt att konsolidera utsläppen: ägarandelsmetoden (equity approach) eller den kontrollbaserade metoden (control approach). Företaget ska välja den metod som avspeglar dess omständigheter.
Ägarandelsmetoden innebär att växthusgasutsläpp från en verksamhet redovisas i proportion till företagets ägarandel i den aktuella verksamheten.
Vid användning av den kontrollbaserade metoden redovisar företaget växthusgasutsläpp från verksamheter som det har antingen finansiell eller operativ kontroll över. Företag ska vid användning av den kontrollbaserade metoden tillämpa antingen kriteriet för operativ kontroll eller kriteriet för finansiell kontroll för att konsolidera och redovisa sina utsläpp i rapporten.
Finansiell kontroll föreligger när företaget har förmåga att styra den finansiella och operativa policyn för verksamheten i syfte att tillgodogöra sig ekonomiska fördelar från dess verksamhet.
Operativ kontroll innebär att ett företag har operativ kontroll över en verksamhet om företaget eller någon av dess dotterföretag har full befogenhet att införa och genomföra sina operativa policyer i verksamheten.
Operativ gräns: GHG-protokollet definierar det som de gränser som avgör de direkta och indirekta utsläpp som är förknippade med sådan verksamhet som ägs eller kontrolleras av det rapporterande företaget. Denna bedömning ger ett företag möjlighet att fastställa vilka verksamheter och källor som orsakar direkta (Scope 1) och indirekta (Scope 2 och Scope 3) utsläpp och att besluta vilka indirekta utsläpp som ska inkluderas som ett resultat av dess verksamhet.
Gränsöverväganden måste följa de principer som beskrivs ovan (konsekvens över tid, transparens i dokumentationen och fullständighet) och illustreras i bilden nedan.46
Greenhouse Gas Protocol, GHG Protocol Corporate Accounting and Reporting Standard – Revised Edition, World Resources Institute & World Business Council for Sustainable Development.
32.GHG-protokollet innehåller även vägledning samt steg att följa för att identifiera, beräkna och följa upp växthusgasutsläpp, vilket illustreras i bilden nedan.47
Greenhouse Gas Protocol, GHG Protocol Corporate Accounting and Reporting Standard – Revised Edition, World Resources Institute & World Business Council for Sustainable Development
33.Olika verktyg har utvecklats genom privata och offentliga initiativ för att hjälpa företag att utveckla sin inventering av växthusgasutsläpp och underlätta i samband med dess utarbetande. Efrag har på sin webbplats en uppsättning föreslagna verktyg för beräkning av växthusgasutsläpp.
Vägledning för utsläpp inom Scope 1 och platsbaserade utsläpp inom Scope 2
34.Typiska utsläpp inom Scope 1 inbegriper utsläpp av CO2 (samt utsläpp av CH4 och N2O) i samband med förbränning av bränsle (till exempel i pannor, ugnar, fordon osv.) och flyktiga utsläpp från luftkonditionering och industriprocesser.
35.Platsbaserade utsläpp inom Scope 2 omfattar utsläpp från el, värme, ånga och kylning som köps eller förvärvas och förbrukas av det rapporterande företaget. De återspeglar den genomsnittliga utsläppsintensiteten hos de nät där energiförbrukningen inträffar och använder främst uppgifter om genomsnittliga utsläppsfaktorer för nätet. Typiska källor till Scope 2-utsläpp är all utrustning som förbrukar el (elmotorer, belysning, byggnader osv.), värme (uppvärmning i industriprocesser, byggnader osv.), ånga (industriprocesser) och kylning (industriprocesser, byggnader osv.).
36.Bedömning av växthusgasutsläpp kan göras på flera sätt, bland annat genom beräkningar, mätningar eller en kombination av mätningar och beräkningar. En vanlig metod bygger på beräkning med användning av utsläppsfaktorer – som kan omfatta växthusgasens globala uppvärmningspotential (GWP). Direkt mätning med hjälp av sensorer (flöde och koncentration) kan också tillämpas. I tabellen nedan sammanfattas de vanligaste metoderna.
Metod för bedömning av växthusgaser | Beskrivning | Nödvändiga uppgifter |
|---|---|---|
Mätning | Multiplicering av de gasmängder som direkt mäts genom deras respektive globala uppvärmningspotential. | Direkt mängd gas som släpps ut vid gasmätning (flöde, koncentration, volym) Gasernas globala uppvärmningspotential (GWP) |
Beräkning | Multiplicering av aktivitetsdata med utsläppsfaktorn som integrerar den globala uppvärmningspotentialen (GWP) | Aktivitetsdata Utsläppsfaktorer |
37.I tabellen ovan införs följande termer:
Aktivitetsdata, som normalt motsvarar den mängd bränsle som förbrukas. Det kan uttryckas i energienheter (t.ex. MWh), volym (t.ex. m3 eller l) eller vikt (t.ex. ton eller kg). Företaget kan få tillgång till dessa genom att granska bränsleinköpskvitton eller elräkningar.
Global uppvärmningspotential, som kvantifierar den givna växthusgasens effekter på klimatet jämfört med en likvärdig enhet koldioxid.
Utsläppsfaktorer, som kvantifierar hur mycket växthusgaser som släpps ut per aktivitetsenhet. Utsläppsfaktorerna tar ofta hänsyn till växthusgasens GWP, i vilket fall företaget inte behöver beakta den senare.
38.I tabellen nedan sammanfattas icke-uttömmande källor där företag enkelt kan få tillgång till både utsläppsfaktorer och global uppvärmningspotential (GWP). Företag kan också utnyttja auktoritativa nationella källor som kan vara mer relevanta för deras omständigheter.
Utsläppsfaktorer | ADEME – Base Empreinte® IPCC – Emissions Factor Database IPCC – Guidelines for National Greenhouse Gas Inventories Association of Issuing Bodies (AIB) – Residual Mix Grid Emission Factors JRC – Historical GHG emissions factor for electricity consumption IEA – Annual GHG emission factors for World countries from electricity and heat generation (paid data set) |
Global uppvärmningspotential (GWP) | IPCC – Global Warming Potential |
39.Företagen kan också hitta mer vägledning och verktyg om hur de ska agera och rapportera om sina växthusgasutsläpp och sin klimatpåverkan genom att besöka SME Climate Hubs webbplats.
Exempel på beräkning av Scope 1-utsläpp
40.Företag A eldar med eldningsolja nr 4 i en industripanna. För sin finansiella redovisning håller företaget reda på sina kostnader, och för redovisning av växthusgasutsläpp registrerar det volymer (m3) enligt kvitton om dess bränsleleveranser. Utifrån kvittona fastställer företaget de årliga volymerna av inköpt eldningsolja och håller även reda på oljelagret vid årets första kalenderdag. Under 2023 köpte företaget 100 m3 eldningsolja. Enligt dokumentationen hade företaget den 1 januari 2023 ett lager på 2,5 m3 i sina tankar, och den 1 januari 2024 var lagret 1 m3. Därmed beräknar företaget (genom inköp och inventering) att det under 2023 förbrukade 101,5 m3 eldningsolja.
41.Med hjälp av IPCC:s förteckning över utsläppsfaktorer (tabell 2.3, sidan 2.18) uppskattar företaget att utsläppsfaktorn för den använda bränslemixen – en 50/50-blandning av dieselolja och restolja – uppgår till 75,75 ton CO2 per terajoule (t CO2/TJ). Utifrån offentliggjord energistatistik fastställs det effektiva värmevärdet för bränslet till 0,03921 TJ per kubikmeter (TJ/m3). Eftersom den globala uppvärmningspotentialen (GWP) för koldioxid är 1, beräknas CO2-utsläppen från denna specifika Scope 1-källa enligt följande:
101,5 m3 × 0,03921 TJ/m3 × 75,75 t CO2/TJ × 1 = 301,5 t CO2
42.För fullständighet i detta exempel beräknas även utsläppen av metan (CH4) och dikväveoxid (N2O). Enligt IPCC:s utsläppsfaktorer uppgår dessa till 3 kg CH4/TJ respektive 0,6 kg N2O/TJ. Utsläppen blir då:
CH4-utsläpp = 101,5 m3 × 0,03921 TJ/m3 × 3 kg CO2/TJ × 29,8 = 0,36 t CO2e
N2O-utsläpp = 101,5 m3 × 0,03921 TJ/m3 × 0,6 kg CO2/TJ × 273 = 0,65 t CO2e
43.Som nämnts innebär detta att CH4- och N2O-utsläppen lägger till cirka 1 ton CO2e till det beräknade koldioxidutsläppet på 301,5 t CO2, vilket motsvarar cirka 0,3 % av det totala utsläppet. Detta kan anses ligga väl inom ramen för ett acceptabelt rapporteringsfel och kunde därför inte beräknas och rapporteras. Global uppvärmningspotential för CH4 och N2O är hämtade från IPCC:s sjätte utvärderingsrapport, kapitel 7SM.
Exempel på beräkning av Scope 2-utsläpp
44.Företag A upptar en kontorsbyggnad på 2 000 m2 i Paris, där det betalar den el som förbrukas för centralvärme och kylning, belysning, datorer och annan elektrisk utrustning såsom apparater. Med hjälp av sina elräkningar har det uppskattat att byggnaden förbrukade 282 MWh el 2022. Genom att använda en utsläppsfaktor på 73 g CO2eq/ kWh för Frankrike 2022 har det uppskattat sina utsläpp inom Scope 2 för sin elförbrukning i byggnader till
45.Företag kan även vilja redovisa sina marknadsbaserade Scope 2-utsläpp. Utsläppsfaktorer för marknadsbaserade Scope 2-utsläpp speglar företagets avtalsmässiga arrangemang med sina energileverantörer. Marknadsbaserade utsläppsfaktorer kan tillhandahållas av företagets el- eller värmeleverantörer, men kan också styrkas genom inköp av energicertifikat, energiköpsavtal eller genom användning av residual-mix emission factors (AIB, 2024).
B4 – Förorening av luft, vatten och mark
Vägledning om vilka företag som måste rapportera om föroreningar och vilka föroreningar företag måste rapportera om
46.I punkt 32 fastställs att företaget ska upplysa om de föroreningar det släpper ut i luft, vatten och mark genom sin egen verksamhet, om sådan information redan måste rapporteras enligt lag till behöriga myndigheter eller enligt ett miljöledningssystem. Detta innebär att företaget först kommer att bedöma om det redan rapporterar sådan information, antingen som ett rättsligt krav eller frivilligt. Om företaget redan rapporterar information om utsläpp av föroreningar (eller är rättsligt skyldigt att göra det) ska det tillhandahålla ytterligare information om sådana utsläpp i enlighet med kraven i punkt 32. Om företaget ännu inte rapporterar sådan information (och inte är skyldigt att göra det enligt lag) behöver det bara ange att så är fallet.
47.Generellt förväntas detta krav gälla för företag som driver en industriell anläggning eller en intensiv djurhållningsverksamhet som omfattas av direktivet om industriutsläpp och utsläpp från djuruppfödning (direktiv 2024/1785/EU), om ändring av direktivet om industriutsläpp (direktiv 2010/75/EU). Direktivet om industriutsläpp och utsläpp från djuruppfödning gäller för cirka 75.000 anläggningar i Europa, som omfattar verksamhet som förbränning av bränsle i pannor med en nominell effekt på mer än 50 MW, gjutning i metallgjuterier, bearbetning av icke-järnmetaller, produktion av kalk, tillverkning av keramiska produkter genom bränning, produktion av växtskyddsmedel eller biocider, uppfödning av en blandning av svin eller fjäderfä som motsvarar 380 eller flera djurenheter, garvning av hudar, slakterier osv. I dessa fall måste anläggningen redan rapportera de föroreningar som släpps ut i luft, vatten och mark till den behöriga myndigheten, och uppgifterna finns allmänt tillgängliga i förordningen om portalen för industriutsläpp (förordning (EU) 2024/1244), som ersätter det europeiska registret över utsläpp och överföringar av föroreningar (förordning (EG) nr 166/2006). Företag som är verksamma i mer än en anläggning behöver inte rapportera sina konsoliderade företagsomfattande utsläpp enligt förordningen om registret över utsläpp och överföringar av föroreningar, eftersom de endast rapporterar på anläggningsnivå. Denna standard kräver rapportering av den totala mängden föroreningar i alla anläggningar. På samma sätt behöver företag som äger men inte driver en anläggning inte rapportera till registret över utsläpp och överföringar av föroreningar, men förväntas redovisa sina anläggningsägda utsläpp i sin hållbarhetsrapport.
48.På samma sätt gäller detta om ett företag har konstaterats vara skyldigt att övervaka och rapportera de föroreningar som anges i registret över utsläpp och överföringar av föroreningar inom ramen för ett miljöledningssystem, till exempel en miljölednings- och miljörevisionsordning (Emas) eller ISO 14001-certifiering. Dessa är i princip relevanta aspekter som företaget bör inkludera i sin hållbarhetsrapport.
49.Om ett företag endast har en anläggning eller bedriver verksamhet i en enda anläggning, och om dess föroreningsuppgifter redan är offentligt tillgängliga, kan företaget hänvisa till det dokument där denna information finns i stället för att rapportera den på nytt. Om företaget offentliggör en organisationsomfattande rapport, t.ex. en Emas-rapport som innehåller uppgifter om föroreningar, kan det också inkludera den i hållbarhetsrapporten genom att hänvisa till den.
50.För att rapportera information om föroreningar i hållbarhetsrapporten bör företaget ange vilken typ av förorenande material som rapporteras tillsammans med den mängd som släpps ut till luft, vatten och mark i en lämplig massenhet (t.ex. ton eller kg).
51.Nedan finns ett exempel på hur företag kan presentera information om sina utsläpp till luft, vatten och mark uppdelat efter typ av förorening.
Förorening | Utsläpp (kg) | Utsläppstyp (luft, vatten, mark) |
|---|---|---|
t.ex. kadmium och kadmiumföreningar | 10 | Vatten |
Typ av förorening 2 | ||
Typ av förorening 3 |
52.När det gäller de typer av föroreningar som måste beaktas vid rapporteringen enligt punkt 32 kan företaget hänvisa till följande huvudföroreningar som för närvarande omfattas av EU-lagstiftningen. Varje företag ska dock beakta de specifika föroreningar som omfattas av lagstiftningen i deras respektive jurisdiktioner.
53.Exempel på viktiga luftföroreningar (direktiv (EU) 2024/299; förordning (EU) 2024/1244, Air pollution from key sectors, kommissionen, 2024, Sources and emissions of air pollutants in Europe, Europeiska miljöbyrån, 2022) är svaveloxider (SOx/SO2 – t.ex. från energiproduktion och uppvärmning inom tillverkningsindustrin), kväveoxider (NOx/NO2 – t.ex. från transporter), lättflyktiga organiska ämnen utom metan (NMVOC – t.ex. från jordbruksverksamhet), kolmonoxid (CO – t.ex. från förbränning av fossila bränslen), ammoniak (NH3 – t.ex. från spridning och lagring av gödsel), partiklar (PM10 – t.ex. från förbränning inom industri, transporter och jordbruk), tungmetaller (Cd, Hg, Pb, As, Cr, Cu, Ni, Zn), långlivade organiska föroreningar (polycykliska aromatiska kolväten, hexaklorbensen, polyklorerade bifenyler, dioxiner och furaner), ozonnedbrytande ämnen (klorfluorkarboner, väteklorfluorkarboner, haloner), svart kol (t.ex. från energiförbrukning), osv.
54.De främsta källorna till utsläpp av luftföroreningar i den privata sektorn (som också har stora effekter på hela värdekedjan) är a) elproduktion från förbränning av fossila bränslen eller biomassa (som kan ske externt, distribueras via ett nationellt elnät och sedan förbrukas längs värdekedjan), b) direkt stationär förbränning av fossila bränslen eller biomassa inom företagets verksamhet eller industriprocesser, eller drift av stationär utrustning eller annan verksamhet som kräver bränsleförbränning, c) transport (godstransport, vägtransport, järnvägstransport, sjötransport och lufttransport, terrängfordon, t.ex. de som används inom jordbruk eller byggverksamhet), d) industriprocesser (alla andra utsläpp som inte härrör från bränsleförbränning och som sker under industriprocesser), jordbruk (boskap och gödselhantering, växtodling, t.ex. förbränning av skörderester, gödsling och spridning av gödselmedel), f) bortskaffande av avfall (t.ex. deponering, förbränning eller öppen bränning eller kompostering).
55.Nedan följer ett exempel på en enkel metod för att ta fram ett företags inventering av luftförorenande utsläpp och beräkna utsläppen av respektive luftföroreningar. Denna metod är indelad i följande steg; med undantag för kartläggningen av värdekedjan enligt den frivilliga rapporteringsstandarden ska den information som krävs enligt detta upplysningskrav rapporteras på rapporterande företags nivå: 1) identifiera utsläppskällor inom värdekedjan, 2) identifiera metoder för att kvantifiera utsläpp, 3) samla in aktivitetsdata, 4) identifiera utsläppsfaktorer och 5) kvantifiera utsläpp. A Practical Guide for Business Air Pollutant Emission Assessment innehåller en kartläggning av föroreningskällor och motsvarande metoder för att beräkna information om utsläpp från de viktigaste luftföroreningarna (tabell nedan).48
Föroreningskällor | Metod för kvantifiering av utsläpp (Avsnitt i A Practical Guide) |
|---|---|
Elektricitet | Avsnitt 4.1 |
Förbränning av bränslen | Avsnitt 4.2 |
Transporter | Avsnitt 4.3 |
Industriprocesser | Avsnitt 4.4 |
Jordbruk | Avsnitt 4.5 |
Avfall | Avsnitt 4.6 |
SEI och CCAC (2022), A Practical Guide for Business Air Pollutant Emission Assessment, Stockholm Environment Institute (SEI) och koalitionen för klimat och ren luft (CCAC).
56.Nedan visas ett exempel på en beräkningsmetod för utsläpp av luftföroreningar med den tillverkningsmetod som beskrivs ovan. I det aktuella exemplet avser Mp den mängd av materialet M som används i (eller produceras av) företagets värdekedja med hjälp av process p (ton, liter). EFk,p är utsläppsfaktorn för förorening k för process p (g/ enhet produktion-1). Emk,p avser utsläpp av den specifika föroreningen k för process p (g).
Emk,p = Mp * EFk,p
57.Ett medelstort chokladtillverkningsföretag producerar 1.750 ton choklad under 2022. Med en standardutsläppsfaktor på 2 för NMVOC-utsläpp, blir beräkningen:
1.750 ton choklad * 2 (utsläppsfaktor för NMVOC) = 3.500 ton utsläpp av NMVCO.
58.Transporter kan utgöra en annan betydande källa till luftföroreningar inom den egna verksamheten och på värdekedjans nivå. I detta fall måste verksamhetsutövaren, för att uppskatta utsläppen av en viss förorening från vägtransporter, till exempel använda följande formel, där FCv,f är bränsleförbrukningen för fordonstyp v som använder bränsleslag f (kg). EFk,v,f är utsläppsfaktorn för förorening k för fordonstyp v och bränsle f (gram per fordonskilometer-1). Emk,v,f motsvarar utsläppen av den specifika föroreningen k för fordonstyp v och bränsle f (g).
Emk,v,f = FCv,f * EFk,v,f
59.Ett lätt nyttofordon som drivs med diesel och som körde totalt 2.800 km 2022 producerade till exempel följande mängd PM10-utsläpp (PM10-utsläppsfaktor på 1,52 g/km).
2.800 km * 1,52 = 4.256 gram PM10-utsläpp.
60.Bränsleförbränning är ytterligare en stor källa till luftutsläpp. I detta fall kan ett exempel på en formel vara följande, där FCn är det bränsle som förbrukas inom källkategorin (Gj). EFk är utsläppsfaktorn för denna förorening k (g/Gj), och Emk är utsläpp av den specifika föroreningen k (g).
Emk = FCn * EFk.
61.Ett företag som förbrukar 3.000.000 gram bränsle 2020 kommer till exempel att ha en utsläppsfaktor på 0,67 för SO2, vilket resulterar i
3.000.000 * 0,67 = 2.010.000 gram utsläpp av SO2 från bränsleförbränning 2020.
62.Exempel på viktiga föroreningar till vatten (förordning (EU) 2024/1244, direktiv 2000/60/EG, direktiv 2006/118/EG, direktiv 91/676/EEG, direktiv 2010/75/EU och ändringsdirektiv 2024/1785; ”Industrial pollutant releases to water in Europe”, EEA, 2024) är följande: kväve (N), fosfor (P), tungmetaller (Cd, Hg, Pb samt As, Cr, Cu, Ni, Zn), långlivade organiska föroreningar och bekämpningsmedel, BTEX (bensen, toluen, etylbensen, xylen), andra lättflyktiga organiska ämnen (VOC), syretärande ämnen (mätta med parametrar som BOD, COD med flera), totalt organiskt kol (TOC), osv.
63.Bekämpningsmedel och näringsämnen (t.ex. N och P) får släppas ut genom jordbruksverksamhet (Main sources of water pollution, EEA, 2023; Introduction to Freshwater Quality Monitoring and Assessment - Technical Guidance Document, UNEP, 2023) (t.ex. spridning av gödselmedel och oorganiska gödselmedel). Koncentrationer av tungmetaller kan bero på utsläpp från gruvdrift och avloppsvatten. TOC är en allmän indikator på vattenföroreningar med organiskt material, som visar på förekomsten av levande material, till exempel i avloppsvatten men även i yt- och grundvatten (vanliga koncentrationsnivåer är mindre än 10 mgl-1 respektive 2 mgl-1). COD är en bred indikator på förekomsten av industriavloppsvatten, där värdena i oförorenat vatten normalt är lägre än 20 mgl-1, medan industriavloppsvatten kan uppnå värden på upp till 60.000 mgl-1. BOD används normalt för att fastställa förorening av organiskt material i ytvatten samt för att mäta avloppsreningens effektivitet, och har vanligtvis värden på omkring 2 mgl-1 i oförorenat vatten och 10 mgl-1 och mer i förorenat vatten. Utsläpp av flyktiga organiska föreningar kan vara en följd av utsläpp till vatten.
64.När det gäller den metod som används för att mäta utsläpp till vatten rekommenderar Europeiska miljöbyrån (Calculating emissions to water – a simplified method (ETC/ICM Report 3/2022) en enkel uppskattningsteknik liknande den som används för ovannämnda luftföroreningar. I formeln nedan är ARa aktivitetsnivån för aktivitet a (som ska väljas utifrån den specifika aktiviteten eller processen, se t.ex. Mp i beräkningen av luftutsläpp ovan), EFp,a är utsläppsfaktorn för förorening p för aktivitet a, och Emissionsp,a är utsläpp av den specifika föroreningen p för aktivitet a.
Emissionsp,a = ARa * EFp,a
65.Exempel på viktiga föroreningar till mark (förordning (EU) 2024/1244, direktiv 86/278/EEG) är kväve (N), fosfor (P), tungmetaller (t.ex. vid spridning av avloppsslam på marken), BTEX och andra flyktiga organiska ämnen, långlivade organiska föroreningar samt bekämpningsmedel.
66.På det hela taget är den privata sektorns källor till markförorening huvudsakligen produkter eller biprodukter från industriprocesser (t.ex. produktion av kemikalier, energi, textiltillverkning), oavsiktliga utsläpp av petroleumprodukter, djurhållning och jordbruksverksamhet (t.ex. bevattning med obehandlat avloppsvatten, fjäderfäuppfödning), produktion och rening av avloppsvatten, produktion och bearbetning av metaller samt transporter (Global assessment of soil pollution: rapport, FAO, 2021).
67.Flera nationella handböcker har tagits fram för att hjälpa företag att beräkna sina utsläpp till luft, vatten och mark. I t.ex. Australien (Emission Estimation Technique Manual for Soft Drink Manufacture, National Pollution Inventory) och Sydafrika (A Guide to Reporting and Estimating Emissions for the IPWIS) får företagen några uppskattningsalternativ att välja mellan, beroende på sina möjligheter: direkt mätning (t.ex. provtagning, kontinuerligt övervakningssystem), massbalans, tekniska beräkningar, utsläppsfaktorer (samma formel som ovan för utsläpp till luft och vatten) osv. Den allmänna metoden för att beräkna sådana utsläpp är att 1) identifiera utsläppskällorna inom anläggningen (förbränning, tillverkning, avdunstning av lösningsmedel, lagring, flyktiga utsläpp), 2) göra en sammanställning av den information som finns tillgänglig, 3) i förteckningen över skattningsmetoder identifiera den lämpligaste metoden för den specifika process som utvärderas, den tillgängliga informationen och de mätverktyg som kan erhållas för att få de uppgifter som behövs, 4) samla in de uppgifter som krävs för varje metod, och 5) beräkna utsläppen. Handböckerna innehåller flera formler och exempel för varje utsläppsberäkningsmetod.
68.En förteckning över utsläppsfaktorer för luftföroreningar finns på Europeiska miljöbyråns särskilda webbplats. Även om utsläppsfaktorer oftast används för luftföroreningar, har Världshälsoorganisationen tagit fram vissa faktorer för utsläpp till ytvatten och markdeponering för specifika processer. Ytterligare utsläppsfaktorer för flyktiga organiska föroreningar finns att tillgå på webbplatsen Toolkit for Identification and Quantification of Releases of Dioxins, Furans and Other Unintentional POPs.
69.Det bör noteras att kraven i punkt 32 endast är tillämpliga på små och medelstora företag som är verksamma inom särskilda sektorer. Företag som är verksamma inom tjänstesektorn (t.ex. som bedriver verksamhet i kontorshotell eller delade lokaler eller på distans) omfattas normalt inte av detta upplysningskrav. Företag som däremot bedriver produktionsverksamhet (t.ex. kemikalier) har i allmänhet effekter när det gäller föroreningar och förväntas därför rapportera enligt denna upplysning. Tabellen nedan (anpassad enligt Emas användarhandledning) innehåller exempel på sektorsspecifika effekter, även för kontorstjänster, för vilka föroreningsrelaterade aspekter kanske inte är betydande.
Aktivitet | Miljöaspekt | Miljöpåverkan |
|---|---|---|
Transporter |
|
|
Byggverksamhet |
|
|
Kontorstjänster |
|
|
Kemisk industri |
|
|
B5 – Biologisk mångfald
Vägledning om hur man identifierar platser i eller nära områden med känslig biologisk mångfald
70.I punkt 33 föreskrivs att företaget ska offentliggöra de platser det bedriver verksamhet i som ligger i eller nära områden med känslig biologisk mångfald. Områden med känslig biologisk mångfald definieras som sådana genom särskilda naturskyddsbestämmelser på europeisk eller internationell nivå. Dessa omfattar områden som ingår i Natura 2000-nätverket av skyddade områden, Unescos världsarvsområden och viktiga områden för biologisk mångfald samt andra skyddade områden som av myndigheterna har utsetts till särskilt skyddsvärda (t.ex. skyddade skogsområden eller områden som ligger inom avrinningsdistrikt).
71.För att identifiera skyddade områden och områden med känslig biologisk mångfald kan företaget använda databaser såsom World Database on Protected Areas (WDPA) (en global databas för hjälp med att identifiera skyddade land- och havsområden), World Database on Key Biodiversity Areas och IUCN:s rödlista för hotade arter. Företaget kan också använda verktyg som Integrated Biodiversity Assessment Tool (IBAT).
72.Nära, i samband med B5 – Biologisk mångfald, ska avse ett område som (delvis) överlappar eller gränsar till ett område med känslig biologisk mångfald.
73.Följande tabell visar hur information om platser i eller nära områden med känslig biologisk mångfald kan presenteras.
Geografiskt läge | Yta (hektar) | Område med känslig biologisk mångfald | Specifikation (beläget i/nära områden med känslig biologisk mångfald) |
|---|---|---|---|
Land – Platsnamn 1 | |||
Land – Platsnamn 2 | |||
Land – Platsnamn 3 | |||
[...] |
Vägledning om beräkning och rapportering av markanvändning
74.En ”hårdgjord yta” ska förstås som en yta där den ursprungliga marken har täckts (t.ex. vägar, byggnader, parkeringsplatser), vilket gör den ogenomtränglig och resulterar i effekter på miljön.
75.En naturorienteradyta är en yta som främst bidrar till att bevara eller återställa naturen. Nästan naturliga/gröna områden kan vara belägna på organisationens plats och kan omfatta tak, fasader, vattendräneringssystem eller andra delar som utformats, anpassats eller hanterats för att främja den biologiska mångfalden. Nästan naturliga områden kan också vara belägna utanför organisationens plats om de ägs eller förvaltas av organisationen och främst syftar till att främja den biologiska mångfalden.
76.Följande tabell visar information om hur markanvändning kan presenteras (Emas, 2023).
Markanvändningstyp | Yta (hektar eller m2) |
|---|---|
Total hårdgjord yta | |
Total naturorienterad yta inom platsen | |
Total naturorienterad yta utanför platsen | |
Total markanvändning |
B6 – Vatten
Vägledning om hur man beräknar och rapporterar vattenuttag och vattenförbrukning
77.Vattenuttag avser den mängd vatten som ett företag tar in inom sina organisatoriska gränser från någon källa under rapporteringsperioden. För de flesta företag avser detta i praktiken den mängd vatten som tas från det allmänna vattenförsörjningsnätet, vilket framgår av räkningarna. I tillämpliga fall omfattar dock vattenuttag också den mängd vatten som tas från andra källor, såsom grundvatten från egna källor, vatten som tas från floder eller sjöar eller vatten som tas emot av andra företag. I det särskilda fallet med företag som är verksamma inom jordbruk skulle vattenuttag omfatta regnvatten om det samlats in direkt och lagrats av företaget.
78.Uppgifter om vattenuttag kan hämtas från mätningar med hjälp av flödesmätare eller vattenräkningar. För de flesta företag avser vattenuttaget i praktiken den mängd vatten som tas från det allmänna vattenförsörjningsnätet, vilket framgår av vattenräkningarna. Om direkta mätningar inte är genomförbara eller inte anses tillräckliga och därför behöver kompletteras, kan uppgifter om vattenuttag uppskattas med hjälp av exempelvis beräkningsmodeller och branschstandarder.
79.När det till exempel gäller ett gemensamt kontor eller ett kontorshotell kan en möjlig metod för att beräkna vattenuttaget vara att hämta byggnadens totala vattenuttag från vattenräkningen och beräkna vattenuttaget per anställd med följande ekvation:
Vattenuttag per anställd och dag (L) = årligt vattenuttag (L) / (antal anställda i hela den delade byggnaden × antal arbetsdagar).
Företaget skulle sedan kunna multiplicera uttaget av vatten per anställd med antalet anställda och de dagar de arbetade under rapporteringsåret för att få fram det slutliga värde som ska rapporteras i datapunkten.
För att illustrera med ett numeriskt exempel med den föreslagna formeln: Det årliga vattenuttaget enligt vattenräkningen för ett kontorshotell uppgår till 1.296 m3 (motsvarande 1.296.000 liter). I detta kontorshotell arbetar 100 anställda från olika företag, med antagandet att de arbetar där 240 dagar per år. Antagandet om det genomsnittliga antalet arbetade dagar kan till exempel baseras på nationell statistik. I detta fall skulle det dagliga vattenuttaget per anställd vara:
vattenuttag per anställd och dag = 1.296.000 L / (100x240) = 54 L
80.Om vi nu antar att det rapporterande företagets anställda är 25 till antalet och att de använder kontorshotellet 220 dagar om året, blir företagets årliga vattenuttag i lokalen lika med vattenuttaget per anställd multiplicerat med antalet egna anställda och antalet arbetsdagar. Det vill säga: 54 liter × 25 × 220 = 297.000 liter (motsvarande 297 m3).
81.Denna beräkning kan vara användbar när det är möjligt att få tillgång till den delade byggnadens vattenräkning. Denna enkla beräkningsmetod har vissa begränsningar, eftersom den till exempel inte tar hänsyn till skillnader i användning mellan olika delar av byggnaden (till exempel kan en sjuvåningsbyggnad ha sex våningar med kontor och en våning med en matsal eller restaurang). Företaget kan dock hantera sådana skillnader om ytterligare uppgifter finns tillgängliga, som gör det möjligt att förfina den grundläggande beräkning som ges ovan som exempel.
82.Ett alternativt sätt att erhålla uppgifter om vattenuttag i exemplet med delade kontorslokaler när det inte är möjligt att ta del av vattenräkningen kan vara att beräkna det med hjälp av vatteninstallationernas flödeshastigheter och uppgifter om beläggning som primära indata. En möjlig formel kan vara:
Totalt vattenuttag = ∑(Flödeshastighet × Antal användningar per dag × Antal dagar per år × Beläggningsgrad)
där följande gäller:
Flödeshastigheter för varje vatteninstallation kan hämtas från projektdokumentation eller från vatteninstallationernas märkning, eller uppskattas utifrån genomsnittliga offentligt tillgängliga uppgifter om mer exakt information inte går att få fram.
Antalet användningar per dag kan uppskattas på grundval av genomsnitt som är allmänt tillgängliga.
”Antal dagar” står för antalet dagar under året som den rapporterande verksamheten är i drift.
”Beläggningsgrad” står för antalet anställda i det företag som använder kontoret. Det beräknas ofta som heltidsekvivalenter.
Tecknet ∑ indikerar att beräkningarna för varje installation bör summeras för att erhålla det totala vattenuttaget för ett företag som är verksamt i ett gemensamt kontor.
83.En annan möjlig källa som skulle kunna stödja rapporteringen av vattenuttag för företag som är verksamma på gemensamma kontor är JRC Level(s) indicator 3.1: Use stage water consumption user manual samt tillhörande dokument och beräkningsblad (se PG Section Documents | Product Bureau (europa.eu)). Dessutom kan företaget ta del av Emas referensdokument för offentlig förvaltning och Emas referensdokument för byggsektorn samt bedömningssystem och certifieringar som kan ge användbara vägledningar i sina metoder för hur beräkningen av vattenuttag i kontor och delade utrymmen kan förfinas ytterligare.
84.De exempel som ges för att erhålla uppgifter om vattenuttag i fallet med delade kontor kan överföras till och tillämpas av företag som är verksamma inom olika sektorer, med de justeringar som kan vara nödvändiga för den sektors- och enhetsspecifika situation som företaget verkar inom. Emas easy för små och medelstora företag och Emas sektorsspecifika referensdokument kan konsulteras för små och medelstora företag och för sektorsspecifik metodik och indikatorer för vattenuttag samt branschstandarder och referensvärden.
85.Vattenförbrukning är den mängd vatten som tas in inom ett företags område och som inte släpps ut eller planeras släppas ut i vattenmiljön igen eller överförs till en tredje part. Detta gäller vanligtvis vatten som avdunstar – t.ex. i termiska energiprocesser såsom torkning eller kraftproduktion – vatten som är inbäddat i produkter – t.ex. i livsmedelsproduktion – eller vatten för bevattning – som används t.ex. inom jordbruket eller för att vattna i företagslokaler.
86.Med vattenutsläpp avses t.ex. den mängd vatten som överförs direkt till mottagande vattenförekomster såsom sjöar eller floder, offentliga avlopp eller till andra företag för kaskadanvändning. Det kan ses som företagets vattenproduktion.
87.Vattenförbrukningen kan därför beräknas enligt följande:
Vattenförbrukning = Vatteninflöden – Vattenutflöden
eller med andra ord:
Vattenförbrukning = (Vattenuttag) – Vattenutsläpp.
För företag som uteslutande tar ut vatten från det allmänna vattennätet och släpper ut det i avloppet kommer vattenför brukningen att vara nära noll och den kan därför utelämnas från rapporten.
Mer allmänt avser upplysningskravet om vattenförbrukningen information som redan krävs enligt lag, har rapporterats och/eller som är lämplig för sektorn.
88.En schematisk bild av förhållandet mellan vattenuttag, vattenförbrukning och vattenutsläpp visas på bilden nedan.
89.Företaget kan tillhandahålla ytterligare förklarande information för att kontextualisera vattenuttag eller förbrukning av vatten. Företaget kan till exempel framhäva att regnvatten samlas upp och används som ersättning för kranvatten eller att vatten släpps ut till andra parter för kaskadanvändning.
90.Nedan finns ett exempel på hur företag kan lämna kvantitativ information om uttag, utsläpp och förbrukning uppdelat per plats.
Vattenuttag t.ex. m3 | Vattenförbrukning t.ex. m3 (om tillämpligt) | |
|---|---|---|
Alla platser | ||
Platser i områden med vattenstress |
Vägledning för att avgöra om företaget är verksamt i ett område med hög vattenstress
91.Företaget kan rådgöra med lokala (t.ex. nationella eller regionala) vattenmyndigheter på de platser där det är verksamt för att få underlag till sin bedömning av vattenresurserna på den aktuella platsen, inklusive för att identifiera områden med hög vattenstress. Företaget kan också använda sig av allmänt tillgängliga och kostnadsfria verktyg som kartlägger vattenbrist globalt. Ett sådant verktyg är WRI:s Aqueduct Water Risk Atlas, som tillhandahåller en interaktiv karta över en indikator för vattenstress (baseline water stress, som mäter förhållandet mellan den totala vattenefterfrågan och tillgängliga förnybara yt- och grundvattenresurser) på delavrinningsområdesnivå. Med hjälp av detta verktyg kan företag ta del av referensvärden för vattenstress som fastställts för olika avrinningsområden globalt. Värden för indikatorn för vattenstress över 40 % indikerar ett område med hög vattenstress.
92.Som illustration visar kartan nedan de huvudsakliga flodavrinningsområdena på Iberiska halvön samt deras vattenstressklassificiering enligt WRI Aqueduct.
I denna bild kan flera avrinningsområden på Iberiska halvön, tillsammans med deras vattenstressklassificering, observeras. Större delen av den södra delen av halvön ligger i ett område med betydande hög vattenstress – med undantag för Guadianas avrinningsområde (markerat i gult). Om företaget har verksamhet inom Guadalquivirs avrinningsområde (t.ex. i Andalusien, som har betydande hög vattenstress), ska företaget dela upp sin vattenförbrukning för den aktuella regionen eller det specifika avrinningsområdet. Men om verksamheten äger rum i den södra delen av Guadianas avrinningsområde (där vattenstressen är låg) är det inte nödvändigt att dela upp dess vattenförbrukning i denna region/detta avrinningsområde.
93.Andra möjliga verktyg som företag kan använda för att fastställa sin lokalisering i områden med vattenstress är den statiska kartan (och tillhörande dataset) från Europeiska miljöbyrån (EEA) ”Water Exploitation Index plus (WEI+) for summer and Urban Morphological Zones (UMZ)”, och den interaktiva kartan ”Water Exploitation Index plus (WEI+) for river basin districts (1990-2015)”. Båda presenterar vattenstressindikatorn WEI+, som mäter den totala vattenförbrukningen som en procentandel av de förnybara sötvattenresurserna på delavrinningsområdesnivå. WEI+-värden som är lika med eller större än 40 % indikerar i allmänhet hög vattenstress. Det är värt att understryka att WRI Aqueduct baserar sin indikator för vattenstress på vattenefterfrågan, medan EEA:s indikator för vattenstress WEI+ bygger på vattenförbrukningen.
B7 – Resursanvändning, cirkulär ekonomi och avfallshantering
Vägledning om principer för den cirkulära ekonomin
94.När företaget lämnar upplysningar om sina produkter, sin materialanvändning och sin avfallshantering får det lämna information om principerna för den cirkulära ekonomin. Principerna för den cirkulära ekonomin beskrivs i punkterna nedan. De viktigaste principerna för den cirkulära ekonomin beskrivs nedan och de centrala principer som kommissionen beaktar är kursiverade.
Avfall eller föroreningar får inte genereras – detta kan uppnås genom processförbättringar och även genom utformningsöverväganden när det gäller användbarhet, återanvändbarhet, reparerbarhet, demontering och återtillverkning.
Cirkulera produkter och material (så högt värde som möjligt) – återanvändning och materialåtervinning är avgörande för produktcirkulationen, men detta förstärks om särskild hänsyn tas till cirkularitet vid utformningen för frågor som användbarhet, återanvändbarhet, reparerbarhet, återtillverkning och demontering. Faktorer som inblandning av biomaterial och återcirkulation av dessa via det biologiska kretsloppet kan också beaktas, t.ex. användning av biologiskt nedbrytbara material i stället för plast som täckmaterial inom jordbruket.
Återställa naturen – när det är möjligt bör mänsklig verksamhet försöka återställa naturen och förbättra eller återställa viktiga ekologiska funktioner (dvs. dränering, tillhandahållande av livsmiljöer, värmereglering osv.) som kan ha gått förlorade på grund av tidigare mänsklig verksamhet.
Vägledning om den totala avfallsmängden och avfall som styrts om till materialåtervinning eller återanvändning
95.Kraven i punkt 38 får utelämnas av företag som endast genererar hushållsavfall. I sådana fall kommer företaget endast att ange att det genererar denna typ av avfall.
96.Vid rapportering av farligt avfall enligt punkt 38 a uppfyller företaget kraven för radioaktivt avfall enligt indikator nr 9 i tabell nr 1 i bilaga 1 till förordningen om hållbarhetsupplysningar.49 Denna indikator (förhållandet mellan ton radioaktivt och farligt avfall) kan beräknas med hjälp av täljaren och nämnaren som företaget tillhandahåller vid rapportering enligt punkt 38 a.
Kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 av den 6 april 2022 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088 vad gäller tekniska standarder för tillsyn som specificerar innehållet i och presentationen av information med avseende på principen om att inte orsaka betydande skada, och som specificerar innehållet i, metoderna för och presentationen av information med avseende på hållbarhetsindikatorer och negativa konsekvenser för hållbar utveckling, samt innehållet i och presentationen av information med avseende på främjande av miljörelaterade eller sociala egenskaper och mål för hållbar investering i upplysningar som lämnas innan avtal ingås, på webbplatser och i regelbundna rapporter.
97.Små och medelstora företag måste redovisa farligt och radioaktivt avfall om deras verksamhet omfattar generering av sådant avfall. Tillämpligheten beror på förekomsten av farliga eller radioaktiva material i affärsprocesser.
98.Företag rekommenderas att klassificera sitt farliga avfall med hjälp av Europeiska avfallskatalogen (EAK) (kommissionens beslut av den 18 december 2014 om ändring av beslut 2000/532/EG om en förteckning över avfall i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG), som kategoriserar avfall efter typ. Allt avfall som är markerat med en asterisk (*) klassificeras som farligt i EAK, normalt med hänvisning till att det ”innehåller farliga ämnen”. Till exempel
Medicinsk sektor: Kontaminerat skärande och stickande avfall såsom kanyler och injektionssprutor som används i vårdmiljöer (”avfall där det ställs särskilda krav på insamling och bortskaffande på grund av smittofara”, EAK-kod 18 01 03*), cytotoxiska mediciner och cytostatika (EAK-kod 18 01 08*), förbrukade radiofarmaka samt viss diagnostisk utrustning som innehåller radioaktiva ämnen.
Tillverkningssektor: Förbrukade smörjmedel och oljor som klassificeras som farliga (EAK-kod 13 02 05*).
Byggsektorn: Material som innehåller asbest (EAK-kod 17 09 03*), jord och sten som innehåller farliga ämnen (EAK-kod 17 05 03*).
Batterier och ackumulatorer: Blybatterier (16 06 01*), nickel-kadmiumbatterier (16 06 02*), kvicksilverhaltiga batterier (16 06 03*).
99.Dessutom anses avfall vara farligt om det uppvisar en eller flera av de farliga egenskaper som förtecknas i bilaga II till ramdirektivet om avfall (direktiv 2008/98/EEG). För att underlätta presenteras dessa nedan tillsammans med respektive piktogram för att hjälpa till att identifiera farliga egenskaper såsom brandfarlighet, toxicitet och frätande egenskaper, som kan leda till att avfall klassificeras som farligt.
100.Radioaktivt avfall har eller kan ha farliga egenskaper som gör det farligt, dvs, cancerogena, mutagena eller reproduktionsstörande egenskaper. Radioaktiva ämnen omfattas dock av separata förordningar inom EU (rådets direktiv 2011/70/Euratom). Företag som använder radioaktiva material som kan ge upphov till radioaktivt avfall som omfattas av EU-lagstiftningen bör vara medvetna om detta. Radioaktivt avfall bör identifieras på grundval av förekomsten av radionuklider på nivåer över lagstadgade godkända tröskelvärden.
101.Radioaktivt avfall kan förekomma i en rad olika föremål såsom medicinsk utrustning, forsknings- och industriutrustning, rökdetektorer eller slam.
102.Faropiktogram för varje faroklass visas nedan.
Piktogram som visar farliga egenskaper enligt bilaga V i förordningen om klassificering, märkning och förpackning (förordning (EG) nr 1272/2008).
103.När företaget presenterar information om sin avfallsgenerering eller omledning från deponi bör det helst rapportera sådan information i viktenheter (t.ex. kg eller ton). Om företaget ändå anser att viktenheter är en olämplig enhet kan de i stället lämna upplysningar om ovannämnda mått i volymer (t.ex. m3).
104.När företaget lämnar upplysningar om den totala mängd avfall som varje år går till materialåtervinning eller återanvändning bör det beakta det avfall som sorteras och skickas till materialåtervinnings- eller återanvändningsföretag (t.ex. den mängd avfall som läggs i återvinningsbehållare eller sorteras i vissa materialkategorier och levereras till avfallsbehandlingsanläggningar) snarare än det avfall som faktiskt materialåtervinns eller återanvänds.
105.När företaget lämnar upplysningar om avfall får det anta följande tabeller.
Genererat avfall (t.ex. ton) | |||
|---|---|---|---|
Totalt genererat avfall, varav: | |||
Avfall som ska materialåtervinnas eller återanvändas | Avfall som ska bortskaffas | ||
Icke-farligt avfall | |||
Typ av avfall 1 | |||
Typ av avfall 2 | |||
[...] | |||
Farligt avfall | |||
Typ av avfall1 | |||
[...] | |||
106.Exempel på farligt avfall som små företag kan generera är batterier, avfallsoljor, bekämpningsmedel, utrustning som innehåller kvicksilver och lysrör.
107.Företaget får göra ytterligare uppdelningar som specificerar andra typer av icke-farligt och farligt avfall. Det kan då beakta förteckningen över avfallsbeskrivningar i den sociala mått.
Vägledning om det årliga massflödet av relevanta material som används
108.Det årliga massflödet är en indikator som är anpassad till Emas krav på materialförbrukningens effektivitet och illustrerar ett företags beroende av specifika material i sin verksamhet (t.ex. trä och stål för byggindustrin). Företaget är här skyldigt att lämna information om de material det använder, inbegripet både material som köps in av leverantörer och material som kommer från den egna produktionen. För att beräkna det årliga massflödet av de relevanta material som företaget har använt måste företaget först identifiera de specifika viktiga material som verksamheten är beroende av och för vilka materialeffektiviteten måste utvärderas (t.ex. träets materialeffektivitet). Om olika typer av material används måste företaget separat tillhandahålla det årliga massflödet (dvs. total vikt för varje relevant material som används, t.ex. ton inköpt trä) för varje viktigt material på lämpligt sätt, till exempel genom att dela upp det efter användningsområde (Emas användarhandledning). Massflödet av relevanta material som används kommer att vara summan av vikten av alla använda material, såsom råvaror, hjälpmaterial, insatsmaterial, halvfabrikat eller andra (utom energikällor och vatten). Denna indikator ska helst uttryckas i viktenheter (t.ex. kilo eller ton), volym (t.ex. m3) eller andra metriska enheter som vanligen används inom sektorn.
Vägledning om identifiering av tillverknings-, bygg- och/eller förpackningsprocesser
109.För att identifiera tillverknings-, bygg- och/eller förpackningsprocesser kan företaget hänvisa till de verksamheter som omfattas av Avdelning C – Tillverkning, Avdelning F – Byggverksamhet samt Undergrupp O82.92 ”Förpackningsverksamhet” i bilaga I till förordning (EU) 2023/137.
1.3 Vägledning för grundmodulen – Sociala mått
B8 – Arbetskraft – Allmänna egenskaper
110.Heltidsekvivalent är antalet heltidstjänster i ett företag. Det kan beräknas genom att dividera en anställds schemalagda arbetstid (det faktiska antalet timmar som arbetats under en vecka) med det antal timmar som arbetsgivaren definierar som heltid (det totala antalet timmar som heltidsanställda arbetar per vecka). En anställd som till exempel arbetar 25 timmar per vecka för ett företag där heltidsveckan är 40 timmar motsvarar en heltidsekvivalent på 0,625 (dvs. 25/40 timmar).
111.Antal anställda är det totala antalet anställda i företaget som rapporteras antingen i slutet av rapporteringsperioden eller som ett genomsnitt under rapporteringsperioden.
Vägledning om hur information om de anställdas avtalstyper ska presenteras
112.Följande tabell visar hur information om anställda kan presenteras efter typ av anställningsavtal.
Typ av avtal | Antal anställda (i antal personer eller heltidsekvivalenter) |
|---|---|
Tillfälliga anställningar | |
Fasta anställningar | |
Totalt antal anställda |
113.Följande tabell visar hur information om anställda kan presenteras efter kön.
Kön | Antal anställda (i antal personer eller heltidsekvivalenter) |
|---|---|
Man | |
Kvinna | |
Annat | |
Ej angivet | |
Totalt antal anställda |
114.I vissa EU-medlemsstater är det möjligt för personer att registrera sig juridiskt som personer med ett tredje, ofta neutralt, kön, som kategoriseras som ”annat” i tabellen ovan. Om företaget emellertid lämnar ut uppgifter om anställda där detta inte är möjligt kan det förklara detta och ange att kategorin ”annat” inte är tillämplig. Kategorin ”ej angivet” gäller anställda som inte uppger sin könsidentitet.
115.Följande tabell visar hur information om anställda kan presenteras efter land.
Anställningsland | Antal anställda (i antal personer eller heltidsekvivalenter) |
|---|---|
Land A | |
Land B | |
Land C | |
Land D | |
Totalt antal anställda |
116.Definitionerna och typerna av anställningsavtal kan variera beroende på land. Om företaget har anställda i fler än ett land ska företaget använda de definitioner som gäller enligt respektive lands lagstiftning vid beräkning av uppgifter på landnivå. Siffrorna för de olika länderna ska sedan läggas ihop till sammanlagda antal, oavsett skillnaderna mellan definitionerna i de olika ländernas lagar.
117.Med personalomsättning avses anställda som har avslutat sin anställning frivilligt och antalet som har sagts upp, gått i pension eller avlidit.
118.För att beräkna personalomsättningen bör formeln nedan användas.
B9 – Arbetskraft – Hälsa och säkerhet
Vägledning om antalet registreringspliktiga arbetsrelaterade olyckor
119.Utifrån antagandet att en heltidsanställd arbetar 2.000 timmar per år anger siffran antalet arbetsrelaterade olyckor per 100 heltidsanställda under ett år. Om företaget inte kan beräkna antalet arbetade timmar direkt, kan det uppskatta detta på grundval av normala eller standardiserade arbetstider.
120.För att beräkna antalet registreringspliktiga arbetsrelaterade olyckor för anställda bör formeln nedan användas.
Exempel
121.Företag A rapporterade tre arbetsrelaterade olyckor under rapporteringsåret. Företag A har 40 anställda och totalt 80.000 arbetstimmar (40 x 2.000) under ett år.
Antalet registreringspliktiga arbetsrelaterade olyckor är 3 / 80.000 x 200.000 = 7,5.
Vägledning om antalet dödsfall som har orsakats av arbetsrelaterade skador och arbetsrelaterad ohälsa.
122.Arbetsrelaterade skador och arbetsrelaterad ohälsa uppstår när medarbetare är utsatta för risker på arbetet.
123.Vid distansarbete är skador och ohälsa arbetsrelaterade om skadan eller ohälsa är direkt kopplad till arbetets utförande snarare än till den allmänna hemmiljön eller hemsituationen.
124.Vid skador och ohälsa som inträffar när en person reser för att arbeta betraktas dessa som arbetsrelaterade om den anställde vid tidpunkten då skadan eller ohälsan inträffar utförde arbete i arbetsgivarens intresse. Olyckor som inträffar under resor som inte faller inom företagets ansvarsområde (det vill säga vanliga resor till och från arbetet) omfattas av tillämplig nationell lagstiftning, som reglerar hur de ska klassificeras, dvs. om de ska betraktas som arbetsrelaterade eller inte.
125.När det gäller psykisk ohälsa anses ohälsan vara arbetsrelaterad om den anställde frivilligt har informerat arbetsgivaren om ohälsan och den är intygad genom intyg från legitimerad sjukvårdspersonal som anger att sjukdomen är arbetsrelaterad. Hälsoproblem som uppstår på grund av rökning, alkohol och droger, fysisk inaktivitet, dålig kost och psykosociala faktorer som inte är kopplade till arbetet anses inte vara arbetsrelaterade.
126.Företag kan rapportera dödsfall som inträffat till följd av arbetsrelaterade skador och dödsfall till följd av arbetsrelaterad ohälsa separat.
B10 – Arbetskraft – Ersättning, kollektiva förhandlingar och utbildning
Vägledning om ersättning: minimilön
127.”Minimilön” avser den lägsta ersättningen för arbete per timme eller annan tidsenhet. Beroende på land kan minimilönen fastställas direkt genom lag eller kollektivavtal. Företaget ska hänvisa till tillämplig minimilön för det land det rapporterar om.
128.För den lägsta lönekategorin, där praktikanter och lärlingar inte ingår, utgör minimilönen grunden för beräkningen av ingångslönen. Ingångslön omfattar därför lön som motsvarar minimilön samt eventuella ytterligare fasta betalningar som anställda i den kategorin garanteras.
Vägledning om ersättning: skillnaden i procent mellan kvinnliga och manliga anställda
129.Måttet för skillnaden i procent mellan kvinnliga och manliga anställda tar upp jämställdhetsprincipen, som föreskriver lika lön för lika arbete. Löneklyftan definieras som skillnaden mellan de genomsnittliga lönenivåerna bland kvinnliga och manliga anställda, uttryckt i procent av de manliga arbetstagarnas genomsnittliga lönenivå.
130.För att beräkna detta mått ska alla anställda inkluderas i beräkningen. Dessutom bör det finnas två separata beräkningar av genomsnittslönen för kvinnliga och manliga anställda. Se formeln nedan:
131.Beroende på företagets ersättningspolicy avser bruttolön samtliga följande faktorer:
Grundlön, vilket är lika med summan av garanterad ersättning, korttidsersättning och fast kontant ersättning.
Kontantförmåner, vilket är summan av grundlön, kontanttillägg, bonusar, provision, kontant utbetalda vinstandelar och andra former av rörlig kontant ersättning.
Naturaförmåner.50
T.ex. bilar, privat sjukförsäkring, livförsäkring och friskvård.
132.Bruttolönen är summan av alla tillämpliga delar som anges ovan.
133.Den genomsnittliga bruttotimlönen är den veckovisa/årliga bruttolönen dividerad med det genomsnittliga antalet arbetade timmar per vecka/år.
Exempel
134.Företag A har X antal manliga anställda och Y antal kvinnliga anställda totalt. Manliga anställdas bruttotimlön är 15 euro och kvinnliga anställdas bruttotimlön är 13 euro.
135.Den genomsnittliga bruttotimlönen för manliga anställda är summan av alla deras bruttotimlöner dividerat med det totala antalet manliga anställda. Den genomsnittliga bruttotimlönen för kvinnliga anställda är summan av alla deras bruttotimlöner dividerat med det totala antalet kvinnliga anställda.
136.Den formel som används för att beräkna löneskillnaden i procent mellan manliga och kvinnliga anställda är
Vägledning om kollektivavtalstäckning
137.De anställda som omfattas av kollektivavtal är de som företaget har skyldighet att tillämpa kollektivavtalet för. Om en anställd omfattas av fler än ett kollektivavtal behöver denne bara räknas en gång. Om inga av de anställda omfattas av ett kollektivavtal är andelen som ska redovisas noll.
138.Andelen anställda som omfattas av kollektivavtal beräknas enligt följande formel:
139.Den information som krävs enligt detta upplysningskrav kan rapporteras som täckningsgrad om kollektivavtalstäckningen ligger mellan 0–19 %, 20–39 %, 40–59 %, 60–79 % eller 80–100 %.
140.Detta krav gäller inte andelen anställda som företräds av ett företagsråd eller som tillhör en fackförening, vilket inte behöver vara detsamma. Andelen anställda som omfattas av ett kollektivavtal kan vara högre än andelen anställda som tillhör en fackförening om ett kollektivavtal gäller både arbetstagare som är medlemmar och arbetstagare som inte är medlemmar.
1.4 Vägledning för grundmodulen – Mått för ansvarsfullt företagande
B11 – Fällande domar och böter för korruption och mutor
141.Korruption och mutor omfattas av hållbarhetsfrågan ansvarsfullt företagande.
142.Enligt punkt 43 ska företaget rapportera det totala antalet fällande domar och det totala bötesbeloppet för brott mot lagar mot korruption och mutor.
Vägledning om fällande domar
143.Fällande domar för brott mot lagar mot korruption och mutor avser alla domar som en brottmålsdomstol har meddelat mot en person eller ett företag för brott som rör korruption och mutor, till exempel när dessa domstolsbeslut förs in i brottsregistret i den dömande EU-medlemsstaten.
Vägledning om böter
144.Böter som utfärdas för brott mot lagar mot korruption och mutor avser obligatoriska ekonomiska påföljder som följer av brott mot lagar mot korruption och mutor och som utdöms av en domstol, myndighet eller annan offentlig instans och betalas till statskassan.
Omfattande modul: Vägledning
145.Vägledningen i avsnitten nedan syftar till att underlätta tillämpningen av kraven på hållbarhetsrapportering i punkterna 44–65 i bilaga I till kommissionens rekommendation om en frivillig standard för hållbarhetsrapportering för små och medelstora företag.
146.Vägledningen nedan är avsedd att ingå i ett ekosystem som även kan omfatta utveckling av ytterligare stödvägledningar från Efrag, ytterligare digitala verktyg och stöd till genomförandet (utbildningsaktiviteter, berörda parters deltagande) som syftar till att underlätta förståelsen av vissa tekniska inslag i vägledningen.
147.Denna vägledning är avsedd att stödja utarbetandet av mått i den omfattande modulen.
1.5 Vägledning för den omfattande modulen – Allmänna upplysningar
C1 – Strategi: Affärsmodell och hållbarhet – Relaterade initiativ
148.När företaget beskriver de viktigaste konsument- och leverantörsrelationerna enligt punkt 47 c ska det uppge det uppskattade antalet leverantörer och deras relaterade sektorer och geografiska områden (dvs. länder).
C2 – Beskrivning av praxis, policyer och framtida initiativ för omställningen till en mer hållbar ekonomi
149.Företag kan använda följande mall för att rapportera datapunkter enligt C2.
Om du svarade JA på befintlig praxis/ policyer/framtida initiativ i upplysning B2, beskriv dem kortfattat tillsammans med deras efterföljande åtgärder. (Om praxisen/ policyn/det framtida initiativet omfattar leverantörer eller kunder ska företaget ange det) | Om du svarade JA på målen i upplysning B2, ange dem. | Företaget kan ange den högsta nivå bland företagets anställda som är ansvarig för genomförandet av policyerna när detta har fastställts av företaget. | |
|---|---|---|---|
Klimatförändring | |||
Föroreningar | |||
Vattenresurser och marina resurser | |||
Biologisk mångfald och ekosystem | |||
Cirkulär ekonomi | |||
Den egna arbetskraften | |||
Arbetstagare i värdekedjan | |||
Berörda samhällen | |||
Konsumenter och slutanvändare | |||
Ansvarsfullt företagande |
1.6 Vägledning för grundmodulen – Miljömått
Överväganden vid rapportering av växthusgasutsläpp enligt B3 (grundmodul)
150.Vid bedömningen av huruvida en upplysning inom Scope 3 är lämplig enligt punkt 50 får företaget granska sina totala Scope 3-växthusgasutsläpp på grundval av de 15 Scope 3-kategorier som identifieras av GHG-protokollet med hjälp av lämpliga uppskattningar och rapportera genom att införliva denna information genom hänvisning. Detta gör det möjligt för företaget att identifiera och lämna upplysningar om sina betydande Scope 3-kategorier på grundval av storleken på sina uppskattade växthusgasutsläpp och andra kriterier som finns i GHG Protocol Corporate Value Chain (Scope 3) Accounting and Reporting Standard (version 2011, s. 61 och 65–68) eller EN ISO 14064-1:2018 bilaga H.3.2, t.ex. finansiella utgifter, inflytande, anknutna omställningsrelaterade risker och möjligheter eller intressenters uppfattningar.
151.Små och medelstora företag som är verksamma inom tillverkning, livsmedelsindustri, fastighetsbyggande och förpackningsprocesser har sannolikt betydande utsläpp inom Scope 3-kategorier (CDP Technical Note: Relevance of Scope 3 Categories by Sector, 2024), som kan anses vara relevanta för rapporteringen inom företagets sektor.
C3 – Mål för minskade växthusgasutsläpp och klimatomställning
152.Utsläppsminskningar kan visa sig vara både ett problem och en möjlighet för ett företag, eftersom det ofta kräver förändringar av företagets strategiska och operativa verklighet. Målet att minska utsläppen kan kräva en översyn av strategiska och ekonomiska prioriteringar. Utfasning av fossila bränslen kan kräva viktiga inledande investeringar för att till exempel elektrifiera en fordonspark, införa ny teknik för att minska energiförbrukningen eller utveckla nya produktlinjer som är mindre beroende av koldioxidintensiva material. Å andra sidan kan införandet av koldioxidsnåla lösningar för att minska växthusgasutsläppen avsevärt minska kostnaderna för inköpt energi och inköpt material. Företag som påbörjar sin utfasning av fossila bränslen ställs ofta inför betydande anpassningar av sina affärsmodeller eller sin dagliga verksamhet. Till exempel kan ett logistik- och leveransföretag behöva omstrukturera sin fordonsflotta för att undvika störningar i tjänsten på grund av behovet av regelbunden laddning. Ett företag för tillverkning av konsumentvaror som planerar att ersätta en komponent i sin produkt med ett hållbart koldioxidsnålt alternativ kan behöva avsätta tid och resurser till produktinnovation och söka efter nya leverantörer. Dessa insatser kan i sin tur leda till kostnadsbesparingar, tillgång till nya marknader, skapande av nya arbetstillfällen och möjlighet att attrahera ytterligare finansiering, vilket gör minskningen av växthusgasutsläppen inte bara till en utmaning utan också till en strategisk affärsmöjlighet. I detta sammanhang är målen för minskade växthusgasutsläpp ett viktigt mått på behovet av en hållbar omställning, eftersom de gör det möjligt för företag att hantera förändringen på ett systematiskt, kontrollerat och organiserat sätt.
153.Ett mål för minskning av växthusgasutsläpp är ett åtagande att minska företagets växthusgasutsläpp under ett kommande år jämfört med de växthusgasutsläpp som uppmätts under ett valt basår. Åtgärder som kan leda till utsläppsminskningar omfattar exempelvis elektrifiering, förnybar el, utveckling av hållbara produkter osv. Enligt Upplysning C3 ska företaget lämna upplysningar om målen för minskning av växthusgasutsläppen för sina utsläpp inom Scope 1 och Scope 2.
154.Upptag av växthusgaser och utsläpp som undvikits ska inte redovisas som en minskning av företagets bruttoutsläpp av växthusgaser. Detta beror på den viktiga skillnaden mellan redovisningspraxis för bruttoutsläpp av växthusgaser (inventeringsredovisning) och upptag av växthusgaser och utsläpp som undvikits (projektbaserad redovisning eller interventionsredovisning). Företagets bruttoutsläpp av växthusgaser är avsedda att följa de faktiska utsläpp som släpps ut i miljön, vilket ger ett konsekvent och jämförbart referensvärde för att fastställa utsläppsmål. Utsläpp som undviks och koldioxidupptag avser däremot företagets specifika projektverksamhet, vilket innebär att deras redovisning görs separat från bruttoutsläppen av växthusgaser.
155.För att följa denna praxis måste företaget skilja mellan sina bruttoutsläpp av växthusgaser och andra effekter som inte fångas upp, såsom upptag av växthusgaser och undvikande av utsläpp. Med upptag menas borttagning av växthusgaser ur atmosfären till följd av medveten mänsklig verksamhet. Exempel på sådan verksamhet kan omfatta planttillväxt (överföring av atmosfärisk koldioxid genom fotosyntes) och direkt luftavskiljning av koldioxid och är vanligtvis kopplad till efterföljande lagring av koldioxid. Växthusgasutsläpp som undviks kallas vanligtvis utsläpp som annars skulle ha ägt rum, men som till följd av företagets verksamhet inte har ägt rum. Dessa kan omfatta införande av nya produkter och ny teknik som minskar efterfrågan på deras koldioxidintensiva motsvarigheter, till exempel isoleringslösningar i en byggnad som minskar behovet av energitjänster där. Mer information om begreppen i samband med koldioxidupptag och undvikande av utsläpp finns i GHG Protocol Land Sector and Removals Guidance.
156.Ett basår är ett föregående år mot vilket företagets nuvarande växthusgasutsläpp kan mätas. I allmänhet bör basåret vara det senaste och representativa året för företagets växthusgasutsläpp där det finns kontrollerbara uppgifter.
157.Målåret är det framtida år då företaget avser att uppnå en viss absolut eller procentuell minskning av växthusgasutsläppen. Det bör omfatta en period från ett till tre år från basåret till ett kortsiktigt mål. Långsiktiga mål kan också inkluderas, till exempel för perioder om 20 eller 30 år (t.ex. 2040 eller 2050). Företag uppmuntras att åtminstone inkludera målvärden för det kortsiktiga målåret 2030 och, om möjligt, även för det långsiktiga målåret 2050. Från och med 2030 rekommenderas att basåret och målåret för målen för minskning av växthusgasutsläpp uppdateras efter varje femårsperiod.
158.För att fastställa ett mål bör företagen beakta befintliga vetenskapliga rön om begränsning av växthusgaser. SBTi rekommenderar ett tvärsektoriellt mål för minskning av växthusgasutsläpp med 42 % till år 2030 och 90 % till år 2050 (basår 2020). SBTi föreslår också en förenklad målformuleringsmetod för små och medelstora företag . Särskilda vägar finns också per sektor och kan beaktas av företagen när de fastställer sina mål för minskning av växthusgasutsläpp.
159.För att snabbt minska både direkta och indirekta utsläpp finns det några enkla åtgärder som företaget kan vidta. Vissa åtgärder kan vara enkla att genomföra men ändå ge en betydande utsläppsminskning och stödja företaget i att nå sina mål. Elektrifiering av fordonsparken genom att ersätta fordon som drivs med fossila bränslen med elfordon kommer till exempel att leda till utsläppsminskningar så snart den tidigare fordonsparken byts ut. Detta kan innebära en avsevärd utsläppsminskning, särskilt för ett företag som är beroende av transport. På samma sätt är det en effektiv, enkel och genomförbar åtgärd för utfasning av fossila bränslen att ersätta bilresor i samband med pendling och tjänsteresor med koldioxidsnåla alternativ som cykel eller kollektivtrafik. Ett annat tydligt förbättringsområde är att se över den interna energihanteringen, uppgradera till energieffektiv utrustning och integrera underhåll i den löpande verksamheten. Genom att regelbundet underhålla utrustning och maskiner och ersätta dessa med mer energieffektiva alternativ när och om möjligt kan företaget minska sin energiförbrukning. Sådan utrustning kan till exempel omfatta pannor, telekommunikationssystem, värmepumpar, luftkonditionering osv. Genom regelbundet underhåll kan effektiv drift av utrustningen säkerställas, slitaget minimeras och onödigt avfall undvikas. Genom att även automatisera system och använda timer för att fastställa användningstider kan företaget sänka utsläppen från sådan utrustning ytterligare.
160.En omställningsplan för begränsning av klimatförändringarna är en uppsättning nuvarande och framtida åtgärder som syftar till att anpassa företagets affärsmodell, strategi och verksamhet till det centrala övergripande globala målet att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 °C. Med stöd i ett mål om minskning av växthusgasutsläpp som är förenligt med detta mål ligger betydelsen av att ha en omställningsplan i att företaget kan tydliggöra hur det ska övergå till en koldioxidsnål ekonomi och samtidigt följa upp de framsteg som görs. En omställningsplan fungerar som en mekanism för ansvarsskyldighet och transparens och uppmuntrar företagen att utveckla trovärdiga vägar för att begränsa klimatförändringarna genom sina åtgärder.
161.Att upprätta en trovärdig omställningsplan för företaget bör stödjas genom exempelvis a) fastställande av tydliga ansvarsområden och roller, b) integrering av planen i företagets affärsstrategi och finansiella planering, c) inkludering av information om hävstänger och vägar för utfasning av fossila bränslen samt kvantifierbara indikatorer som kan övervakas genom fördefinierade tidsramar, d) möjlighet till regelbunden översyn och uppdatering efter dialog med intressenter, där så är lämpligt, och e) att planen omfattar hela den egna verksamheten och, i största möjliga utsträckning, värdekedjan – eller att en förklaring ges till eventuella begränsningar.
162.Företag som lämnar upplysningar om mål i enlighet med bilaga IV B d till Emas-förordningen får använda sina mål för minskning av växthusgasutsläpp för att uppfylla kravet i den frivilliga rapporteringsstandarden om de har fastställt sådana mål. Företaget kan också styrka denna upplysning genom att genomföra Emas miljöledningssystem och koppla det till EN ISO 14001:2015, i enlighet med Emas-förordningen bilaga II B A.6.2.1 och B.5 (miljömål).
Vägledning om identifiering av tillverknings-, bygg- och/eller förpackningsprocesser
163.För att identifiera tillverknings-, bygg- och/eller förpackningsprocesser kan företaget hänvisa till de verksamheter som omfattas av Avdelning C – Tillverkning, Avdelning F – Byggverksamhet samt Undergrupp O82.92 ”Förpackningsverksamhet” i bilaga I till förordning (EU) 2023/137.
C4 – Klimatrisker
164.Klimatrelateraderisker är drivkrafter för klimatrelaterade fysiska risker som uppstår till följd av klimatförändringarnas effekter på företaget. De kan klassificeras som akuta risker som uppkommer genom särskilda händelser (t.ex. torka, översvämningar, extrem nederbörd och skogsbränder) och kroniska risker (t.ex. temperaturförändring, stigande havsnivåer och markerosion), som uppkommer genom långsiktiga förändringar i klimatet (kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2139). Fysiska risker är en funktion av klimatrelaterade risker, företagets tillgångars och verksamhets exponering för dessa risker samt hur känsligt företaget är för dessa risker. Exempel på klimatrelaterade risker är värmeböljor, ökad frekvens av extrema väderhändelser, höjning av havsnivån, översvämningar av glaciärsjöar och förändringar i nederbörds- och vindmönster. Klimatrelaterade fysiska risker kan identifieras och modelleras med hjälp av klimatscenarier som beaktar banor med höga utsläpp såsom IPCC SSP5-8.5.
165.Klimatrelaterade omställningshändelser kan vara (enligt rekommendationerna från Task Force on Climate-related Financial Disclosures, TCFD, 2017) policy- och lagstiftningsbaserade (t.ex. skärpta krav på utsläppsrapportering), teknikbaserade (t.ex. kostnader för omställning till teknik med lägre utsläpp), marknadsbaserade (t.ex. ökade kostnader för råvaror) och anseendebaserade (t.ex. ökad oro hos intressenter).
166.Klimatrelaterade bruttorisker avser fysiska bruttorisker och bruttoomställningsrisker som kan uppstå till följd av att företagets tillgångar och affärsverksamhet exponeras för klimatrelaterade risker.
1.7 Vägledning för den omfattande modulen – Sociala mått
C5 – Ytterligare (allmänna) egenskaper som rör arbetskraften
167.För att fastställa förhållandet mellan antalet kvinnor och män divideras antalet kvinnliga anställda med antalet manliga anställda på ledningsnivå. Detta ger dig andelen kvinnor i förhållande till män i ditt företag.
168.Ledningsnivå anses vara nivån under styrelsen, såvida inte företaget har en specifik definition att använda.
169.Om det till exempel finns 28 kvinnliga anställda och 84 manliga anställda på ledningsnivå, skulle kvoten mellan kvinnor och män vara 1:3, vilket innebär att det finns tre män för varje kvinna på ledningsnivå.
170.Relevanta faktorer som ett företag bör beakta när det beslutar om det ska offentliggöra antalet egenföretagare och tillfälligt anställda enligt punkt 60 är 1) förhållandet mellan antalet anställda och egenföretagare och tillfälligt anställda, särskilt om beroendet är betydande och/eller ökar, 2) om risken för negativa sociala effekter på egenföretagare eller tillfälligt anställda är större jämfört med företagets egna anställda.
171.Följande tabell visar hur uppgifter om egenföretagare utan personal som enbart arbetar för företaget och antalet tillfälligt anställda som tillhandahålls genom bemanningsföretag kan presenteras.
Typer av arbetstagare | Antal egenföretagare och tillfälligt anställda som tillhandahålls genom bemanningsföretag |
|---|---|
Egenföretagare utan personal som enbart arbetar för företaget | |
Totalt antal tillfälligt anställda som tillhandahålls genom bemanningsföretag |
172.Företag kan hänvisa till Nace-kod O78 för tillfälligt anställda som tillhandahålls genom bemanningsföreta.g
C6 – Ytterligare information om den egna arbetskraften – policyer och processer för mänskliga rättigheter
173.Företag som har ett förfarande för tillbörlig aktsamhet avseende mänskliga rättigheter kan svara JA och kan förtydliga innehållet i policyerna och/eller förfarandena med hjälp av rullgardinsmenyn.
C7 – Allvarliga negativa människorättsincidenter
174.”En bekräftad incident” är en rättslig åtgärd eller anmälan som företaget eller en behörig myndighet får in genom ett formellt förfarande, eller ett fall av bristande efterlevnad som företaget har upptäckt genom fastställda förfaranden. Fastställda förfaranden för att upptäcka bristande efterlevnad kan omfatta revisioner av ledningssystem, formella kontrollrutiner eller klagomålsmekanismer.
1.8 Vägledning för den omfattande modulen – Mått för ansvarsfullt företagande
C8 – Intäkter från vissa sektorer och uteslutning från EU:s referensvärden
175.Fossila bränslen, enligt definitionen i artikel 2.62 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999, är icke förnybara kolbaserade energikällor såsom fasta bränslen, naturgas och olja.
176.Produktion av kemikalier avser de verksamheter som förtecknas i Avdelning C Huvudgrupp 20.2 i bilaga I till förordning (EU) 2023/137, dvs. tillverkning av bekämpningsmedel och andra lantbrukskemiska produkter.
177.Enligt definitionen i artikel 12.1 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1818 är de företag som undantas från EU-referensvärden för anpassning till Parisavtalet följande:
Företag som får 1 % eller mer av sina intäkter från prospektering, gruvdrift, utvinning, distribution eller raffinering av stenkol och brunkol.
Företag som får 10 % eller mer av sina intäkter från prospektering, utvinning, distribution eller raffinering av oljebränslen.
Företag som får 50 % eller mer av sina intäkter från prospektering, utvinning, framställning eller raffinering av gasformiga bränslen.
Företag som får 50 % eller mer av sina intäkter från elproduktion med en växthusgasintensitet som överstiger 100 g CO2 e/kWh.
C9 – Könsfördelningskvoten i ledningsorganet
178.Ledningsorgan avser det högsta beslutsfattande organet i ett företag. Beroende på vilken jurisdiktion företaget befinner sig i och dess juridiska klassificering kan ledningsorganets format variera.
179.Baserat på kraven i förordningen om hållbarhetsupplysningar beräknas könsfördelningen i ledningsorgan som ett genomsnitt av andelen kvinnliga respektive manliga styrelseledamöter.
Exempel
180.Ledningsorganet i ett visst litet eller medelstort företag består av sex medlemmar, varav tre kvinnor. Könsfördelningskvoten är 1 – för varje kvinnlig medlem finns det en manlig medlem.