Nämnden för svensk redovisningstillsyn (”Nämnden”) har granskat den finansiella informationen i Bolaget AB:s(”bolaget”) årsredovisning för 2024 och har med anledning av detta ställt frågor till bolaget den 8 maj, den 24 juni och den 21 augusti 2025. Nämnden har tagit del av bolagets svar den 9 juni, den 25 juni och den 2 september 2025. Baserat på den skriftliga korrespondensen i ärendet bedömer Nämnden att bolaget i vissa avseenden avviker från tillämpliga bestämmelser i IFRS-regelverket på ett sätt som kan påverka bedömningen av den finansiella informationen. Nämndens bedömning och beslut i ärendet framgår nedan. Bolaget har getts möjlighet att kommentera Nämndens preliminära bedömning i en avstämningsskrivelse den 15 oktober 2025. Bolaget inkom med anledning av detta med ett svar den 29 oktober 2025 vilket har beaktats i nedanstående slutliga bedömning i tillämpliga delar.

1. Upplysningar om onoterade innehav värderade till verkligt värde – IFRS 13

Aktier och andelar i onoterade innehav utgör 12 procent av bolagets tillgångar. Posten består av ett antal olika innehav vilket framgår i not där bland annat bolagsnamn, antal andelar, kapitalandel och röstandel specificeras. Bolaget lämnar dock inga upplysningar om redovisat värde per innehav. Bolaget upplyser vidare i not för finansiella tillgångar och skulder om att posten till största delen utgörs av tre olika innehav, vilka tillsammans utgör 99 procent av posten.

Bolaget är ett investmentföretag vars intäkter främst utgörs av värdeförändringar på värdepapper, erhållna utdelningar samt ränteintäkter. Årets värdeförändring av aktier och andelar i onoterade innehav utgör 52 procent av bolagets totala intäkter. Bolaget har i svar lämnat en specifikation som visar att de tre väsentliga innehaven tillsammans har haft en värdeökning som motsvarar hela årets värdeförändring på onoterade innehav, varav det största innehavet står för 71 procent av den totala värdeförändringen av aktier och andelar i onoterade innehav.

I upplysningarna framgår också att samtliga innehav värderas enligt Nivå 3 i hierarkin för verkligt värde. Vidare presenteras ett urval av de indata som använts vid värderingen såsom EBIT-multiplar och omsättningsmultiplar i breda intervall. Det framgår även att värdering kan ske utifrån senaste transaktion om det finns en nyligen avslutad nyemission/aktietransaktion att beakta. Den värderingsteknik som använts för att fastställa det verkliga värdet för respektive innehav, samt de icke-observerbara indata som respektive värde baseras på, framgår inte av årsredovisningen. Bolaget upplyser även om total resultateffekt vid en värdeförändring på 10 procent på de tre innehaven tillsammans, samt resultateffekt vid en 10 procent multipel-förändring för dessa innehav tillsammans.

Bolaget har i svar angett att två av de väsentliga innehaven värderas med EBIT-multiplar och ett innehav värderas på senast pris.

Bolaget redogör i not övergripande för värderingen av innehaven och nämner alla fyra värderingtekniker samt breda intervall på EBIT- och omsättningsmultiplar. Det saknas företagsspecifik information om den faktiska värderingstekniken för de tre väsentliga innehaven, till exempel att två av dessa värderas utifrån EBIT-multiplar och ett innehav till senaste transaktionskurs.

Av årsredovisningen framgår att bolagets onoterade innehav verkar i olika branscher med varierande marknadsförutsättningar och konkurrenskraft, samt att kundberoendet varierar liksom beroendet av nyckelpersoner.

IFRS 13 punkt 93 anger den information som åtminstone ska lämnas för varje klass av tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. För information om att bestämma lämpliga klasser av tillgångar och skulder hänvisas till punkt 94.

Enligt IFRS 13 punkt 93 a ska ett företag för återkommande och icke återkommande värderingar till verkligt värde upplysa om värderingen till verkligt värde på balansdagen.

Enligt IFRS 13 punkt 93 d ska ett företag för värderingar till verkligt värde som hänförs till Nivå 2 och Nivå 3 i hierarkin för verkligt värde lämna en beskrivning av värderingstekniken eller värderingsteknikerna och de indata som använts vid värderingen till verkligt värde. För värderingar till verkligt värde som hänförs till Nivå 3 i hierarkin för verkligt värde ska ett företag lämna kvantitativ information om betydande icke-observerbara indata som använts vid värderingen till verkligt värde.

Enligt IFRS 13 punkt 93 h ska ett företag för värderingar till verkligt värde som hänförs till Nivå 3 i hierarkin för verkligt värde även lämna en förklarande beskrivning av hur känslig värderingen till verkligt värde är för förändringar i icke-observerbara indata, om en förändring i dessa indata till ett annat belopp skulle kunna leda till en betydligt högre eller lägre värdering till verkligt värde. Dessutom ska företag om en ändring i icke-observerbara indata i syfte att återspegla rimligt möjliga alternativa antaganden skulle förändra det verkliga värdet i betydande utsträckning ange detta och lämna upplysning om effekten av dessa ändringar. Företaget ska upplysa om hur effekten av en ändring för att återspegla ett rimligt möjligt alternativt antagande har beräknats.

IFRS 13 punkt 94 anger att ett företag ska bestämma lämpliga klasser av tillgångar och skulder på basis av

  1. tillgångens eller skuldens karaktär, egenskaper och risker, och

  2. den nivå i hierarkin för verkligt värde som värderingen till verkligt värde hänförs till.

Det kan behövas fler klasser för värderingar till verkligt värde som hänförs till Nivå 3 i hierarkin för verkligt värde, eftersom dessa värderingar är mer osäkra och subjektiva. Det kräver bedömning att bestämma lämpliga klasser av tillgångar och skulder för vilka upplysningar om värderingar till verkligt värde ska lämnas. En klass av tillgångar och skulder kräver ofta större uppdelning än de poster som redovisas i rapporten över finansiell ställning.

Bolaget har i svar angett att de i enlighet med IAS 1 punkt 31 valt att inte särredovisa de onoterade innehaven då de bedömer att värdet på respektive innehav inte utgör en alltför väsentlig komponent i bolagets årsredovisning. Bolaget hänvisar även till att ett offentliggörande av exakta enskilda värden negativt kan påverka dess möjlighet att erhålla ett attraktivt pris vid försäljning av innehav.

IAS 1 punkt 31 anger att ett företag inte behöver lämna någon särskild upplysning som krävs av en IFRS om informationen som följer av den upplysning inte är väsentlig. Nämndens bedömning är att informationen om de onoterade innehaven är väsentlig.

Enligt Nämndens bedömning lämnar bolaget, för innehav värderade enligt Nivå 3 i hierarkin för verkligt värde, inte en tillräckligt granulär indelning i klasser enligt IFRS 13 punkt 94, utan de största onoterade innehaven bör upplysas om enskilt. Dessa utgör enligt Nämndens bedömning egna klasser. Då tre av innehaven utgör 99 procent av posten är det Nämndens bedömning att det utifrån den information som lämnas är svårt att bilda sig en uppfattning om de väsentliga innehavens risk då information om dessa presenteras tillsammans med övriga oväsentliga innehav. Dessutom ger det breda angivna intervallet för EBIT-multiplar inte relevant information då två av de väsentliga innehaven värderas utifrån EBIT-multiplar som ligger i den nedre delen av intervallet. De onoterade innehaven verkar även i olika branscher och värderas med olika värderingstekniker. Nämndens uppfattning är vidare att bolagets förklaring att offentliggjorda värden skulle kunna påverka avyttringspriser inte bedöms relevant då det inte har stöd i IFRS.

Nämndens bedömning är därför att det krävs en mer granulär indelning av innehavet. Nämndens bedömning är vidare att en upplysning om verkligt värde enligt IFRS 13 punkt 93 a, värderingsteknik och betydande icke-observerbara indata och kvantitativ information om dessa enligt IFRS 13 punkt 93 d tillsammans med känslighetsanalys enligt IFRS 13 punkt 93 h bör lämnas för varje enskilt väsentligt innehav.

Den utelämnade informationen bedöms väsentlig för att en användare av de finansiella rapporterna ska kunna bedöma de värderingstekniker och indata som används för att ta fram värderingarna och effekten av värderingarna på resultatet eller övrigt totalresultaltat för perioden då de väsentliga onoterade innehaven utgör en väsentlig del av bolagets intäkter och en väsentlig del av bolagets tillgångar.

Bolaget har i svar framfört att de noterat Nämndens synpunkter och att de har för avsikt att i kommande årsredovisning lämna utförligare upplysningar om bolagets väsentliga onoterade innehav och dess värderingar.

Beslut

Nämnden bedömer att den utelämnade informationen om redovisat värde, värderingsmetoder, indata och känslighetsanalys fördelat på klasser är en ringa överträdelse av regelverket enligt 13 § andra stycket i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2018:18) och uppmanar bolaget att i kommande årsredovisning lämna den aktuella informationen enligt IFRS 13 punkt 93 a, d, h och 94.

2. Upplysningar om valutarisk – IFRS 7

Bolaget skriver i not för finansiella tillgångar och skulder att dess räntebärande placeringar är i såväl svenska kronor som utländsk valuta och då huvudsakligen i euro, US-dollar och norska kronor, men andra valutor kan förekomma. I not skriver bolaget angående valutarisken att bolaget inte har någon naturlig transaktionsexponering och att valutaexponering endast uppstår i de fall det sker en investering i ett utländskt värdepapper. Bolaget anger vidare att det inte går att göra någon meningsfull känslighetsanalys, då det utöver nämnda valutaexponeringar även finns indirekta valutakursrisker i de delar av innehavet som har internationell verksamhet samt i delar av obligationsportföljen.

Bolaget har i sitt svar till Nämnden inkommit med specifikation över valuta- och förfallofördelning över sina kortfristiga finansiella placeringar. Specifikationen visar att bolaget har exponering mot euro, US-dollar, norska kronor och GB-pund som tillsammans uppgår till en väsentlig andel av totala tillgångar. Bolaget har även i svar angett att de inte bedömer en utförligare beskrivning eller särredovisning av valutarisken som meningsfull då de genom löpande terminssäkring minimerar valutarisken i den räntebärande portföljen.

Nämnden har i svar erhållit bolagets interna rapportering vilken är utförlig och innehåller bland annat valutatabeller över räntebärande placeringar och noterade aktier samt samtliga räntebärande värdepapper per valuta.

Enligt IFRS 7 punkt 31 ska ett företag lämna upplysningar som gör det möjligt för användare av de finansiella rapporterna att bedöma karaktär och omfattning av de risker som uppstår genom finansiella instrument och som företaget är exponerat för vid rapportperiodens slut.

IFRS 7 punkt 34 anger att för varje typ av risk som härrör från finansiella instrument ska ett företag lämna sammanfattande kvantitativa uppgifter om företagets exponering mot denna risk i slutet av rapportperioden. Dessa upplysningar ska baseras på information som internt rapporteras till nyckelpersoner i ledande ställning inom företaget (enligt definitionen i IAS 24 Upplysningar om närstående), till exempel företagets styrelse eller verkställande direktör.

IFRS 7 punkt 40 anger att ett företag ska lämna en känslighetsanalys för varje typ av marknadsrisk som företaget är exponerat för vid rapportperiodens slut, utvisande hur resultatet och eget kapital hade påverkats av rimligt möjliga förändringar i den relevanta riskvariabeln per rapportperiodens slut, tillsammans med de metoder och antaganden som känslighetsanalysen bygger på, och förändringar i metoder och antaganden sedan föregående period samt orsakerna till sådana förändringar.

IFRS 7 B24 anger att en känslighetsanalys ska lämnas för varje valuta för vilken ett företag har betydande exponering.

Nämndens uppfattning är att bolaget har betydande valutaexponering och därför i enligt med IFRS 7 punkt 31 och punkt 34 ska lämna upplysningar om tillgångar respektive skulder i andra valutor än den funktionella valutan. Nämndens bedömning är också att bolaget i enlighet med IFRS 7 punkt 40 och punkt B24 ska lämna en känslighetsanalys för bolagets valutarisk tillsammans med de metoder och antaganden som känslighetsanalysen bygger på. Nämnden konstaterar även att bolagets ledning får utförlig information om valutaexponering.

Den utelämnade informationen bedöms väsentlig för att en användare av de finansiella rapporterna ska kunna bedöma bolagets valutaexponering och dess möjliga påverkan på resultat och eget kapital.

Bolaget har i svar framfört att de har noterat Nämndens synpunkter och att de har för avsikt att i kommande årsredovisning lämna mer uttömmande information om bolagets valutarisk.

Beslut

Nämnden bedömer att den utelämnade informationen om valutaexponering och känslighetsanalys är en ringa överträdelse av regelverket enligt 13 § andra stycket i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2018:18) och uppmanar bolaget att i kommande årsredovisning lämna den aktuella informationen enligt IFRS 7 punkterna 31, 34 och 40.

Beträffande övriga frågeställningar som har förekommit i utredningen så har Nämnden inget ytterligare att anföra.