Bakgrund
Kommuner har i samband med utrangering i allt högre utsträckning börjat ta till vara material och komponenter från olika tillgångar för att i ett senare skede kunna säljas eller nyttjas i en ny tillgång. Detta är bra utifrån ett resursanvändningsperspektiv, men innebär också att fokus ökar avseende bedömning av nyttjandeperioder och restvärde. Hur detta ska göras regleras i RKR R4 Materiella anläggningstillgångar.
RKR:s motivering och ställningstagande
Normalt har man enligt RKR R4 gjort en bedömning av aktuellt restvärde. Om den aktuella tillgången ändå är helt avskriven, finns ingen möjlighet till uppskrivning.
I de fall material och komponenter har ett bokfört värde och tillvaratas för att senare kunna säljas eller nyttjas, bör omklassificering ske från anläggningstillgång till omsättningstillgång (lager). Initialt värderas dessa tillgångar till bokfört värde. Värderingen efter första redovisningstillfället görs i enlighet med RKR R19 Förråd, lager mm.
Om materialet eller komponenten i ett senare skede används i en ny tillgång omklassificeras materialet/komponenten till anläggningstillgång genom att aktiveras till bokfört värde, som en del i den nya tillgången.
I de fall materialet/komponenten förädlas, ska de utgifter som uppfyller tillgångskriterierna i enlighet med RKR R4 Materiella anläggningstillgångar öka tillgångens värde. I de fall tillgångskriterierna inte uppfylls ska tillkommande utgifter, dvs. utgifter för reparation och underhåll som syftar till att vidmakthålla tillgångens egenskaper, redovisas som kostnader i den period de uppkommer.