För att undvika att utländska arbetstagare utnyttjas med låga löner och dåliga arbetsvillkor på svensk arbetsmarknad, har regeringen vidtagit åtgärder och lämnat förslag till förändringar av nuvarande regelverk. Syftet är att förbättra möjligheterna till god kompetens bland arbetskraftsinvandrare som inte redan finns i Sverige.
Den 1 juni 2022 trädde nya regler i kraft om arbetskraftsinvandring. Detta för att förhindra att arbetskraftsinvandrare utnyttjas samt till att behålla internationell kompetens. Bland annat införs ett nytt uppehållstillstånd för vissa högkvalificerade personer som vill söka arbete eller starta näringsverksamhet i Sverige. Även ett krav på anställningsavtal införs för att beviljas arbetstillstånd. Detta för att motverka att arbetskraftsinvandrare utnyttjas. Migrationsverket kan dessutom ålägga en arbetsgivare att anmäla om anställningsvillkoren ändras och blir mindre förmånliga. Ett försörjningsstöd införs vid anhöriginvandring kopplat till utländsk arbetskraft samt brottet organiserande av människosmuggling utvidgas så att även tillstånd som har utfärdats på grundval av osanna uppgifter omfattas.
Migrationsverket ska kontrollera och följa upp hur de nya bestämmelserna efterlevs.
Tänk på
För att få arbetstillstånd måste arbetstagaren ha en anställning och kunna visa ett anställningsavtal. Arbetstillståndet ska vara klart när arbetstagaren reser till Sverige.
Lagrum
Lag (2022:303) om ändring i utlänningslagen (2005:716) Lag (2022:304) om ändring i socialförsäkringsbalken Lag (2022:305) om ändring i lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll Förordning (2022:306) om ändring i utlänningsförordningen (2006:97)
Höjt försörjningskrav
Den 1 november 2023 höjdes försörjningskravet för den som söker arbetstillstånd i Sverige. Försörjningskravet innebär att en arbetskraftsinvandrare måste ha en lön som uppgår till minst 80 procent av medianlönen i Sverige. Medianlönen för Sverige publiceras årligen av Statistiska centralbyrån (SCB). För en ansökan som kommit in före den 1 november 2023 är det den medianlön som gällde vid tidpunkten för ansökan som utgör grund för beräkning.
Det höjda försörjningskravet syftar till att minska den lågkvalificerade arbetskraftsinvandringen eftersom det i många fall handlar om arbete som i stället skulle kunna utföras av personer som redan bor i Sverige. Dessutom avses också att bekämpa fusk och missbruk kopplat till arbetskraftsinvandring.
Ett höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare innebär att en arbetskraftsinvandrare genom sin anställning ska uppnå en god försörjning för att kunna beviljas ett arbetstillstånd. Kravet på en god försörjning har alltså preciserats. Dessutom måste månadslönen vara i nivå med kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen.
Även om lönen är i nivå med kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen måste månadslönen ändå nå upp till minst 80 procent av den medianlön som gäller vid tidpunkten för ansökan för att arbetstillstånd ska kunna beviljas. Det saknar betydelse om det rör sig om en heltids- eller en deltidsanställning.
Gäller för uppehållstillstånd på grund av arbete
Det nya kravet på god försörjning gäller för uppehållstillstånd som beviljas på grund av arbete, det vill säga om personen kommer till Sverige från ett land utanför EU/EES för att arbeta. EU/EES medborgare och varaktigt bosatta som utnyttjar den fria rörligheten påverkas inte. Det gör inte heller personer som till exempel ansöker om eller har uppehållstillstånd på grund av skydd, familjeanknytning, studier, eller tillstånd enligt massflyktsdirektivet eller gymnasielagen. De som uppfyller samtliga krav för permanent uppehållstillstånd påverkas inte heller.
Tänk på
Det nya kravet på god försörjning gäller även för de personer som har fått avslag på sin asylansökan och i stället ansöker om arbetstillstånd.