Definition
Med uttrycket förhandlingsordning avses regler i kollektivavtal som anger hur tvister ska handläggas och lösas. Reglerna riktar sig i första hand till de förhandlingsberättigade parterna på arbetsmarknaden.
Som namnet antyder utgår förhandlingsordningarna från att tvister i första hand ska lösas genom en förhandling. Reglerna är snarlika på den privata och den offentliga sektorn.
Rättstvister och intressetvister
Det finns olika sorters tvister inom arbetsrätten. Rättstvister är tvister som gäller vilken innebörd i rättsligt hänseende en lag- eller avtalsregel har. Som exempel kan anges en tvist rörande vilken övertidsersättning som enligt det tillämpliga kollektivavtalet rätteligen ska betalas för ett visst arbete en viss dag eller under en viss tidsperiod. Ett annat exempel är en tvist huruvida en uppsägning från arbetsgivarens sida är laglig eller inte.
Med intressetvister avses tvister som gäller vilket innehåll ett framtida avtal, exempelvis ett löneavtal, ska ha. I en sådan tvist är det således inte fråga om att fastställa den rättsliga innebörden i en existerande regel utan att nå en uppgörelse i en oreglerad fråga.
Begreppet förhandlingsordning brukar normalt förknippas med rättstvister, men förhandlingsordningarna reglerar många gånger också hur intressetvister ska handläggas. Förhandlingsordningar avseende såväl rätts- som intressetvister återfinns i kollektivavtalen på både den privata och den offentliga sektorn. De hämtar i de flesta fall sitt innehåll från huvudavtal träffade mellan huvudorganisationer på arbetsmarknaden.
Innebörd och syfte
Förhandlingsordningarna reglerar främst två frågor, dels att förhandlingen ska ske i två steg, lokalt och centralt, dels att förhandling ska påkallas och talan väckas inom vissa tidsfrister.
De regler om frister för att begära förhandling respektive att väcka talan som förhandlingsordningarna innehåller är viktiga. Om en sådan frist inte iakttas betyder detta normalt att parten har förlorat sin rätt, dvs. det har inträtt preskription.
Förhandlingsordningarna har flera syften. Det kanske viktigaste syftet är att främja förhandlingslösningar. Eftersom förhandlingsordningarna normalt kräver att förhandling hålls lokalt och centralt kommer tvistefrågan att behandlas vid två skilda förhandlingstillfällen, och dessutom av olika parter. Detta garanterar att tvistefrågan ges en allsidig belysning. Ett annat syfte med förhandlingsordningarna är att de ger organisationerna på arbetsmarknaden en möjlighet att gallra ut mindre viktiga tvister som annars skulle ha gått till rättslig prövning i domstol eller skiljenämnd. Slutligen medverkar förhandlingsordningarna till att tvisterna är väl förberedda inför en prövning i domstol eller skiljenämnd, om de förhandlande parterna inte har kunnat enas.