Begreppet medinflytande används när man allmänt talar om rätt till inflytande för arbetstagarsidan över arbetsgivarens verksamhet eller avseende visst beslut som denne avser att fatta. Någon entydig definition av begreppet finns dock inte.
Medinflytande kan utövas på många olika sätt och av olika intressenter på arbetstagarsidan. Den vanligaste innebörden är att en facklig organisation har en rätt till inflytande. Detta inflytande kan bestå i en rätt till förhandling, en rätt att få information eller en rätt att vara representerad i något beslutande organ.
Med en vidsträckt betydelse kan medinflytande emellertid också syfta på rättigheter som gäller för en enskild arbetstagare. Enligt anställningsskyddslagen har exempelvis en arbetstagare rätt till överläggning med arbetsgivaren om en kommande uppsägning på grund av personliga skäl eller ett kommande avsked. Begreppet överläggning används för att markera att det handlar om inflytande för en arbetstagare, till skillnad från begreppet förhandling som är förbehållet inflytandet för en facklig organisation på arbetstagarsidan. En enskild arbetstagare har nämligen ingen förhandlingsrätt.
Medinflytande genom lagregler
En rätt till medinflytande kan följa av regler i lag eller i avtal. Det finns många exempel på regler om medinflytande i den arbetsrättsliga lagstiftningen, företrädesvis för fackliga organisationer. Som exempel kan nämnas förhandlingsreglerna i medbestämmandelagen, som i de flesta fallen gäller endast för kollektivavtalsbundna organisationer men som i vissa avseenden gäller också för avtalslösa fackliga organisationer. Andra exempel är rätten att delta som ledamot i ett bolags styrelse som arbetstagarrepresentant enligt lagen om styrelserepresentation för de privatanställda eller som ledamot i en skyddskommitté enligt arbetsmiljölagen.
Medbestämmandelagen är den viktigaste lagen för reglering av arbetstagares inflytande. Inom vissa verksamheter är medbestämmandelagen emellertid tillämplig endast i begränsad omfattning. Detta gäller verksamhet som är av religiös, vetenskaplig, konstnärlig eller annan ideell natur eller som har kooperativt, fackligt, politiskt eller annat opinionsbildande ändamål. I dessa verksamheter är lagen inte tillämplig såvitt gäller verksamhetens mål och inriktning. Detta betyder att lagens regler om förhandling och information inte gäller sådana frågor.
Medinflytande genom avtal
En rätt till medinflytande kan emellertid följa också av avtal. Sådana avtal kallas medbestämmandeavtal och finns på hela arbetsmarknaden. De anger flera olika sätt på vilka fackliga organisationer kan utöva sitt inflytande över arbetsgivarens verksamhet och förutsätter att parterna vid företaget eller myndigheten kommer överens om förfarandet. Det kan handla om att företrädare för de anställda deltar i olika beslutande organ på arbetsplatsen eller att inflytandet kan utövas på andra och mer informella sätt än de som följer av medbestämmandelagen.
Begränsningar
Även om ämnesområdet för medinflytandet är vidsträckt och kan sägas omfatta alla frågor som berör förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare finns dock vissa begränsningar. Exempelvis kan ett medbestämmande i ett företag inte innebära att arbetstagarsidan ska verkställa ett fattat beslut å företagets vägnar. Detta skulle kunna medföra en kollision med bolagsrättsliga ansvarsregler för exempelvis ett aktiebolag.
Särskilda problem finns också inom den offentliga sektorn, där ett medbestämmande för arbetstagarsidan kan komma i konflikt med det demokratiska inflytandet över politiska beslut. Slutligen får ett medbestämmande inte leda till att tvingande regler i annan lagstiftning åsidosätts. Som exempel kan nämnas lagregler för ett företag avseende redovisning, den yttre miljön och ansvar för skador i verksamheten.