Definition
Även om slussningsregeln är upphävd sedan 2016 så kan justering behöva göras av moms som slussats.
Slussningsregeln fungerade på följande sätt:
För bolag i en koncern fanns en specialbestämmelse om momsavdrag, den s.k. slussningsregeln eller koncernregeln. Denna kunde användas under vissa förutsättningar när momsfria tjänster tillhandahölls mellan koncernföretag. Slussningen medförde att momsen inte drogs av i det inköpande bolaget utan slussades till annat koncernbolag. En förutsättning för att avdrag skulle kunna ske i det bolag som mottog slussningen är detta bolag skulle haft avdragsrätt om inköpet gjorts direkt av detta bolag.
Vid ”slussning” av ingående moms skulle inte någon faktura med debiterad moms ställas ut till det bolag som var berättigat till avdrag däremot var det lämpligt att notera överföringen enligt bestämmelsen, t.ex. på en bokföringsorder med en kopia på den ursprungliga fakturan.
Lagrum
8 kap. 4 § p. 5 mervärdesskattelagen (1994:200), numera upphävd
Kommentar
Huvudregeln är att transaktioner som tillhandahålls mellan koncernföretag ska hanteras på samma sätt som mellan vanliga företag. Slussningsregeln var ett avsteg från denna huvudregel. Ett annat sådant avsteg är s.k. gruppregistrering där en grupp av företag kan, under vissa förutsättningar och efter registrering hos skattemyndigheten, ses som en enda skattskyldig person, se vidare gruppregistrering.
I exemplet nedan visas hur moderbolaget ”slussade” ingående moms på t.ex. el och reparationer som tillhörde en lokal som utnyttjades både av moderbolaget och ett dotterbolag. Eftersom moderbolaget inte debiterade moms på hyran hade moderbolaget inte avdragsrätt för ingående moms på kostnader som var hänförliga till dotterbolagets del av lokalen. Utifrån den andel av lokalen som dotterbolaget utnyttjade kunde momsen på kostnader ”slussas” till dotterbolaget.
Skatteverket uttalar i sin rättsliga vägledning:
”Den s.k. slussningsregeln har slopats genom SFS 2015:888, se prop. 2015/16:19 s 63 f. Ändringen trädde i kraft den 1 januari 2016. Enligt övergångsbestämmelserna framgår att de äldre bestämmelserna om vad som i GML kallades jämkning (enligt dagens ML justering), fortfarande gäller för avdrag för in- gående skatt som gjorts före i kraftträdandet enligt den upp- hävda 8 kap. 4 § första stycket 5 och andra stycket GML.
Det innebär att de upphävda jämkningsreglerna i 8 a kap. 3 § tredje meningen GML fortsatt ska tillämpas i förekommande fall om en hyresgäst eller bostadsrättshavare har fått avdrag för ingående skatt på grund av den upphävda slussningsregeln i 8 kap. 4 § första stycket 5 och andra stycket GML före i kraftträdandet den 1 januari 2016. Detta gäller även fortsatt för tid efter att ML har trätt i kraft (punkt 15 och 16 i i kraftträdande- och övergångsbestämmelserna till ML (2023:200) samt prop. 2022/23:46 s. 334). Det kan bli aktuellt med justering av gjort avdrag om hyresgästen eller bostadsrättsinnehavaren inom den återstående delen av justeringsperioden ändrar användningen av lokalen på så sätt att den avdragsgilla delen minskar.
För information om Skatteverkets uppfattning om bestämmelsen hänvisas till Rättslig vägledning utgåva 2015.”