Regeringen sänker egenavgifterna
I höstbudgeten föreslår regeringen att egenavgifterna för egenföretagare ska sänkas med ytterligare 2,5 procent. Med ett höjt maxbelopp innebär det att egenavgifterna sätts ned med 7,5 procent upp till ett maxbelopp på 15.000 kronor per år. Förslaget ska leda till 509 miljoner i sänkta kostnader för 180.000 småföretagare. Enligt näringsminister Annie Lööf kommer det leda till att en genomsnittlig frisör skulle få 3.000 kronor i sänkta kostnader under ett år. Notan för regeringen beräknas bli 500 miljoner kronor per år.
Nytt basbelopp
Prisbasbeloppet för år 2014 har beräknats till 44.400 kronor, vilket innebär en minskning med 100 kronor jämfört med år 2013. Det förhöjda prisbasbeloppet har beräknats till 45.300 kronor. Det är Statistiska centralbyrån (SCB) som beräknar prisbasbeloppen som sedan fastställs av regeringen.
Rekordskadestånd i Prosolvia
Hovrätten dömde ut ett rekordskadestånd i Prosolviamålet. Den slog fast att redovisningen i Prosolvia 1997 stred mot god redovisningssed och att revisionen av redovisningen och förvaltningen var vårdslös. Dessutom att det förelåg samband mellan den vårdslösa revisionen och den skada som Prosolviabolagen drabbades av. Därför har revisionsbolaget och den ansvarige revisorn dömts att betala skadestånd till Prosolvias konkursbo med 890 miljoner kronor plus rättegångskostnaderna i målet på 112 miljoner kronor. Målet kommer att överklagas.
Hovrätten för Västra Sverige, 15 augusti 2013, T 4207-10.
Inte gåva av fastighet
Om en transaktion innebär att givarens förmögenhet indirekt ökar, medan mottagarens minskar, så kommer den ur skattevinkel inte att betraktas som en gåva. Det stod klart efter att Högsta förvaltningsdomstolen bedömde ett fall där en man överlät sin och de tre barnens fastighet till ett aktiebolag ägt av mannen och hans maka. Mannens överlåtelse av en fjärdedel av fastigheten var inte en gåva eftersom han efter överföringen genom sitt bolag kom att äga en större del av fastigheten än tidigare. Barnens överlåtelse var däremot en gåva.
Högsta förvaltningsdomstolen, 13 juni 2013, 6551-12.
Eftertaxering av optionsförmåner
En person lämnade oriktiga uppgifter i sin deklaration om en optionsförmån. Skatteverket beslutade om eftertaxering, men när fallet kom till kammarrätten upphävdes beslutet med hänvisning till att Skatteverket haft en felaktig uppfattning, och ändrat sig först efter att praxis ändrats. Högsta förvaltningsdomstolen gick dock på Skatteverkets linje och menade att det vid tillfället rådde osäkerhet om hur optionsförmåner skulle klassificeras, och att taxeringsbeslutet hade blivit ett annat om personen hade lämnat rätt information. Därför var det korrekt att eftertaxera.
Högsta förvaltningsdomstolen, 2 juli 2013, 598-12.
Fastställt anskaffningsvärde inte att lita på
Trots att Skatteverket år 2006 bestämde den justerade anskaffningsutgiften för en delägare, höll inte värderingen när delägaren sålde tre år senare. Delägaren hade haft sin andel sedan 1988, men värderingen gjordes utifrån åren 1999–2006. När andelen såldes 2009 sänkte Skatteverket det justerade anskaffningsvärdet kraftigt – och därmed även förlustavdraget. Motiveringen var att delägaren inte kunde visa underlag för tiden 1988–1998. Att Skatteverket fastställt fel anskaffningsutgift 2006 ändrade inte kammarrättens bedömning som var helt i linje med verkets.
Kammarrätten i Göteborg, 3 maj 2013, 5474–5475-12.
Banklån förtäckt skatteflykt
En advokat tog ett lån på 20 miljoner kronor, lånade ut dem till ägarbolaget varefter lånet omvandlades till ett ovillkorat aktieägartillskott. När aktierna i ägarbolaget omgående såldes till advokatens nyköpta bolag uppstod en rejäl kapitalvinst. Enligt 3:12-reglerna ska ett års gränsbelopp baseras på omkostnadsbeloppet plus ovillkorade aktieägartillskott, så tack vare advokatens aktieägartillskott kunde försäljningen beskattas som kapital. I linje med Skatteverkets tidigare uttalande bedömde kammarrätten att transaktionen utgjorde skatteflykt eftersom det var ett upplägg som gjordes i syfte att öka gränsbeloppet.
Kammarrätten i Jönköping, 31 maj 2013, 2220-12.
Fel om tryckerimoms
Under året har ett antal tryckerier begärt återbetalning av för högt redovisad utgående moms och fått rätt till det. När Skatteverket sedan velat efterbeskatta tryckeriernas kunder – bland annat ett antal tidningar och förlag – som en följdändring genom att vägra dem avdrag för motsvarande ingående moms har myndigheten fått fel i domstol. Under sommaren har kammarrätten i ytterligare flera fall slagit fast att skatteverket inte får fatta sådana beslut om efterbeskattning.
Kammarrätten i Stockholm, 12 juni 2013, 6666-12, Kammarrätten i Stockholm, 26 juni 2013, 7072+7074-12, Kammarrätten i Stockholm, 14 juni 2013, 7377-12, 339-13, 2482-13, 2509-13, Kammarrätten i Jönköping, 2 augusti 2013, 639-13763–13870-13.