Klart alla ska ha en klapp. Att ge anställda, kunder och andra en julgåva är standard på många företag. Och så julbordet förstås. Men var går gränsen egentligen? För skattefrihet? För mutbrott? Resultat sorterar paketen under granen.
Ge mig mer jul
Julklappen från chefen är numera etablerad tradition, men vänta dig inte att alla anställda blir nöjda.
Medan de gamla syntpopparna Adolphson och Falk klart uttryckte att de till jul ville ha ”rymligare säck, segare knäck, fetare fläsk från grisen” så är det inte lätt att veta vad andra vill ha. Särskilt inte de anställda på företaget. Kanske kan det bli en kaffemugg med företagets logga, en slant till välgörenhet eller en tubsocka med smågodis? Det här med julklappar är ingen enkel sak.
En undersökning som gjordes av Tradera för ett par år sedan visade att fyra av fem svenskar fick en julklapp av sin arbetsgivare varje år. Men även om julgenerositeten är en given snackis på kafferasten är det inte ovanligt att det gnälls över innehållet i paketet – nästan två av fem uppgav i undersökningen att de sällan uppskattar julklappen de får.
Efterfrågan är störst på det som är dyrast för företaget: en generös julbonus eller extra semesterdagar. Datorer, delikatesskorgar eller resor är också populärt. Men eftersom snittet ligger på 300 kronor per klapp är det kanske inte konstigt att en del blir besvikna.
Att förväntan föreligger är i alla fall ett faktum och oavsett om folk klagar lite så skulle det antagligen bli värre protester om julkappen uteblev helt och hållet.
En naturlig begränsning av gåvans värde går om inte annat vid det som Skatteverket har satt som gräns för vad som är skattefritt för de anställda. Gåvor som är skattefria för den anställde är för det mesta avdragsgilla för arbetsgivaren.
Julgåvor nämns uttryckligen i inkomstskattelagen som skattefri gåva tillsammans med jubileums- och minnesgåvor så länge som den är av ”mindre värde”. ”Mindre värde” uppskattas i dagsläget till högst 450 kronor inklusive moms. Det är viktigt att notera att om värdet skulle överstiga 450 kronor blir hela gåvan skattepliktig för mottagaren från första kronan.
En annan begränsning är att gåvan inte får vara i kontanter om den ska vara skattefri. Alltså, inte heller någon annan sorts betalningsmedel som check eller postväxel. Presentkort är okej så länge som det inte kan bytas ut mot pengar enligt ett ställningstagande från Skatteverket i november 2005. Då var frågan om ett presentkort från arbetsgivaren kunde likställas med pengar.
”Av 11 kap. 14 § andra stycket IL framgår att skattefriheten inte gäller om en gåva lämnas i pengar. Denna nya materiella bestämmelse har inte kommenterats i förarbetena till inkomstskattelagen. Skatteverket anser att en gåva i form av presentkort som inte kan bytas mot pengar omfattas av skattefriheten i 11 kap. 14 § IL om övriga förutsättningar för skattefrihet i lagrummet är uppfyllda. Detta ställningstagande innebär en ändring i förhållande till tidigare och medför att den ovan citerade texten i Skatteverkets information SKV M 2004:28 kommer att ändras.”
Med rot- och rutavdragets införande har det blivit vanligare att arbetsgivare ger sina anställda presentkort som ger lite hjälp på hemmaplan. Ett sådant presentkort kan vara en skattefri gåva även om det vid inlösen kan ge den anställde rätt till skattereduktion. I ett ställningstagande från 15 november 2012 säger Skatteverket följande.
”En skattefri gåva kan i princip bestå av vilken vara eller tjänst som helst, så länge den inte utges som kontanter. Som kontant ersättning räknas i dessa sammanhang inte presentkort i en viss affär eller affärskedja eller presentkort som innebär att man får välja bland ett utbud av olika varor eller tjänster allt under förutsättning att presentkortet inte kan växlas mot kontanter. Skatteverkets praxis medför att presentkort som ger rätt till husarbete, i likhet med andra presentkort på tjänster, kan ges som skattefri gåva. Den omständigheten att vissa presentkort på husarbete, vid överlämnande till utföraren, även kan ge rätt till skattereduktion för husarbete medför inte någon annan bedömning. Att presentkortet eventuellt även kan grunda rätt till skattereduktion ska inte påverka värdet av den skattefria gåvan.”
En växande trend är att arbetsgivare, i stället för julgåva, skänker pengar till ideell verksamhet. Då är det i skattehänseende olika om det sker på arbetsgivarens eller den anställdes initiativ. Om det sker på begäran av den anställde jämställs gåvan med kontanter och han eller hon ska beskattas för gåvans värde som för lön. Den anställde kan i vissa fall få skattereduktion för förmån av gåva till ideell verksamhet, under samma förutsättningar som om han gett gåvan själv. Om den ideella gåvan i stället är arbetsgivarens initiativ och beslut uppkommer inte någon skattepliktig gåva för de anställda. Men i det fallet får arbetsgivaren inte göra avdrag för gåvorna.
Julbord
Den här traditionella festen är en skattefri förmån för anställda så länge som det är fråga om intern representation, till exempel en personalfest.
Arbetsgivaren får avdrag för kostnad för högst två personalfester per år. Avdrag medges för kostnad för måltid med 90 kronor exklusive moms per person.
För kringkostnader, till exempel musikunderhållning, medges avdrag med 180 kronor exklusive moms per person. Avdrag medges även för kostnader för pensionerade anställda och anställdas familjemedlemmar som är med på festen.
När det gäller kunder medges avdrag för julbord bara om det sker i anslutning till en affärsförhandling, och då handlar det om extern representation där man får dra av måttliga 90 kronor exklusive moms per person.
Julgåva eller fulgåva?
När julen närmar sig kan det vara frestande att bjuda viktiga kunder på något extra flott. Det är inte okej.
Den brukar komma som ett brev på posten så fort man pratar om korruption. Den där frågan, om det inte finns en konkret och lättbegriplig beloppsgräns för vad som är en muta eller inte. Det enkla svaret är nej. Eller som överåklagaren Gunnar Stetler uttryckte saken på ett FAR-evenemang i oktober.
– Det är inte summan som är det viktiga, det är sammanhanget. Om jag blir bjuden på en flaska vin för 70 kronor i min yrkesutövning så är det en muta. Men om jag blir bjuden på en flaska för 300 kronor över en middag en kväll så är det inga problem så länge som det är tydligt att det inte har med min tjänsteutövning att göra.
Att juletid är en extra känslig period för den här sortens bedömningar har att göra med just gränsdragningen mellan generositet och påverkan. Ur skattevinkel gäller att julgåvor till kunder inte är avdragsgilla och det inte handlar om enkla, billiga reklamgåvor. Men jämfört med skattereglerna är mutlagstiftningen betydligt luddigare och kan sammanfattas med att alla omständigheter har betydelse.
Till exempel vem gåvan ges till, relationen mellan givare och mottagare, gåvans karaktär och om det pågår en upphandling eller annan myndighetsutövning.
Institutet mot mutor, IMM, har uttalat som vägledning att en gåva från en utomstående till en anställd i offentlig sektor inte bör överstiga 1 procent av prisbasbeloppet, nu 450 kronor. Men om mottagaren utövar myndighet, och i synnerhet om myndighetsutövningen angår givaren, måste ”största restriktivitet iakttas”. I sådana fall är det som regel bäst att låta bli.
Mellan privata företag är det betydligt mer generöst och en anställd kan ta emot gåvor från en samarbetspartner så länge arbetsgivaren godkänner det. IMM rekommenderar dock alla företag att skapa en policy så att det blir tydligt vad som gäller.
Klapp på fingrarna
Eftersom mutor och bestickning styrs helt av ”det beror på” så händer det inte allt för sällan att julklappar hamnar i domstol.
En bilhandlare i falun gav rejäla alkoholklappar till gubbarna på Bilprovningen. Två år i rad skeppade han in flak med öl, spritflaskor och choklad, varefter gåvorna fördelades bland personalen. Bilhandlaren förklarade att spriten hamnat fel, vilket inte godtogs av domstolen. Det förelåg ingen privat relation mellan bilhandlaren och någon av de anställda och gåvorna ansågs ägnade att gynna bilhandlaren utan sakliga skäl. Bilhandlaren dömdes för bestickning – personalen för mutbrott.
Svea hovrätt, dom 2007–06–18 i mål nr B 7641–06.
Ett företag skickade e-post till anställda i elektronikbranschen med julerbjudande om att de kunde få elektronikprodukter mot att de under december månad beställde varor för sin arbetsgivares räkning. En av de anställda uppfattade erbjudandet som ett försök att muta honom att beställa mer än vad han hade tänkt. Företagets vd dömdes för bestickning.
Södertörns TR, mål nr. B 2153–10/2010.
Ett dataföretag bjöd personal vid Riksantikvarieämbetet på julbord på en skärgårdsbåt. Riksantikvarieämbetet köpte varor och tjänster från dataföretaget sedan flera år tillbaka.
Trots att det förelåg tjänstesamband mellan bjudare och inbjudna, ansåg domstolen att ändamålet var att föra en arbetsrelaterad dialog, snarare än ren förströelse. Dessutom inte speciellt påkostat. Åtalet ogillades.
Stockholms tingsrätt, dom 2007–10–12 i mål nr B 10403–06 och Svea hovrätt, dom 2009–03–05 i mål nr B 8084–07.
Lisa Bergman