Måste livet som företagare vara otryggt jämfört med att vara anställd? Nej. Men sluta oroa dig och se till att skaffa rätt försäkringar och skydd i stället.
Vad händer om du som egenföretagare blir sjuk? Får du någon ersättning? Eller om företaget havererar, kan du få a-kasseersättning då? Hur fungerar det? Givetvis viktiga frågor, men den som säger upp en anställning för att starta eget har sällan a-kassa eller sjukpenninggrundande inkomst högst upp på sin Att göra-lista.
Ändå skapar det oro. Enligt en undersökning som Folksam gjorde våren 2014 oroar sig var fjärde företagare över att inte kunna försörja sig vid sjukdom eller arbetslöshet. Trots det har två av tre stora luckor i sitt försäkringsskydd. Till exempel har en företagare som enbart förlitar sig på det statliga socialförsäkringssystemet mellan 16 och 38 procent lägre ersättning vid sjukdom jämfört med en privat tjänsteman med kollektivavtal.
Vidare har bara en tredjedel en sjukförsäkring som ger ersättning vid kortvarig sjukdom och en fjärdedel en inkomstförsäkring som kompletterar den allmänna arbetslöshetsförsäkringen. Folksams expert Håkan Svärdman konstaterade i samband med undersökningen, att det statliga socialförsäkringssystemet främst är anpassat för anställda och att det för småföretagare gäller att se över sitt försäkringsskydd innan något händer.
När det gäller den sjukpenninggrundande inkomsten, SGI, är regeln att den som säger upp sig för att starta egen firma under de två första åren efter avslutad anställning har en SGI som baseras på den inkomst man hade som anställd. Eller närmare bestämt, minst den inkomst som en anställd med samma uppgifter, utbildning och erfarenhet har. SGI är sedan grunden för att beräkna din sjukpenning, föräldrapenning eller tillfälliga föräldrapenning.
Det är viktigt att känna till att den här möjligheten att basera SGI på sin gamla anställnings lön bara gäller den som startar enskild firma, inte aktiebolag. Då är det i stället löneuttaget som avgör.
– Den som startar aktiebolag står alltså sämre rustad än den som startar enskild firma, säger Lena Georgsson Wirkkala på Unionen.
För så kallade kombinatörer – de som startar företag vid sidan av anställningen – finns det också brister i trygghetssystemen eftersom deras anställningar ofta är tidsbegränsade. Inkomsten från anställningar kortare än sex månader räknas inte in i SGI, med följden att enbart inkomsten från företaget utgör grund för SGI:n.
Den som startar enskild firma kommer alltså under två år att behålla SGI från gamla jobbet. Därefter övergår SGI till att i stället grundas på den inkomst som du förväntas få ut från företaget. Då utgår man från dina inkomster de senaste tolv månaderna, och det är alltså ditt löneuttag som avgör hur trygg du kan känna dig.
– Lite förenklat kan man säga att det bästa sättet för företagare att stärka sin trygghet är att höja lönen. Om det är möjligt förstås. Kolla brytgränsen för vad som är mest lönsamt ur skattehänseende för just dig, men generellt är det normalt fördelaktigt att ta ut en lön på upp till 35.000 i månaden för att maxa sin SGI, säger Per Lund på Unionen Egenföretagare.
För företagaren är det viktigt att fatta ett aktivt beslut om hur man vill prioritera ekonomin i företaget. Den som har skapat viss vinst i företaget kan alltså antingen välja att satsa på investeringar i företaget eller att höja sitt löneuttag. Det senare alternativet innebär en viss personlig trygghet.
Beträffande karensdagar gäller att egenföretagaren har sju karensdagar om man inte aktivt väljer att ha färre dagar, vilket innebär att de första sju dagarna bekostas av egenföretagaren själv.
När det sedan gäller att skydda sig mot arbetslöshet eller, vilket snarare är risken för egenföretagare, mot att företaget läggs ned eller det sker ett tillfälligt uppehåll i verksamheten så kan ett medlemskap i a-kassan vara en grundförsäkring. I dagsläget ger arbetslöshetskassan bara ersättning för inkomster upp till 18.700 kronor i månaden, så den som tjänar mer kan förlora mycket pengar. Därför finns olika inkomstförsäkringar som innebär att den som tjänar mer kan få ut runt 80 procent av sin ersättningsgrundande inkomst efter skatt tillsammans med ersättningen från arbetslöshetskassan. Om arbetslöshetskassan till exempel har fastställt din ersättning till 25.000 kronor per månad ger inkomstförsäkringen cirka 3.000 kronor mer i månaden efter skatt.
Ett medlemskap i Unionens a-kassa innebär att man har sex månaders kvalificering. Arbetslöshetsersättningen baseras på inkomsten av verksamheten enligt det senaste taxeringsbeslutet eller, om det är förmånligare, ett snitt av de två föregående taxeringsbesluten. Om verksamheten läggs ner inom 24 månader från start, kan dagpenningen i stället baseras på inkomsten från din tidigare anställning.
– A-kassan är grunden för ersättning vid arbetslöshet. Om man inte har någon inkomst i dag kan det ändå vara värdefullt att vara med för att vara försäkrad på sikt. Det är alltid bra att fråga a-kassan direkt rörande sitt eget ärende, säger Per Lund.
Med en ny regering fanns förhoppningar om förändringar för företagare. Särskilt som nyblivne näringsminister Mikael Damberg i en debattartikel förra sommaren föreslog att skillnaden mellan olika företagsformer i sjukförsäkringssystemet skulle jämnas ut så att aktiebolagsägare skulle få bättre möjligheter till sjukpenning i startskedet. Dock fanns inga sådan förslag i regeringens första budget.
Lisa Bergman