Ett beslut från Högsta förvaltningsdomstolen gör att tryckeriernas storkunder får en rejäl skattesmäll.

EU-domstolen kom 2010 med ett beslut som ledde till att momsen på vissa tryckalster retroaktivt sänktes från 25 procent till 6 procent. Som följd har ett stort antal tryckerier begärt omprövning för att få tillbaka felaktigt för mycket inbetalad utgående moms från Skatteverket. Kopplingen mellan utgående moms hos tryckeriet och ingående moms hos kunden har gjort att Skatteverket, i samband med beslutet att betala tillbaka utgående moms till tryckerierna, även fattat beslut om så kallad följdändring.

Den här ändringen har avsett efterbeskattning av kunderna, som alltså fått en nedsättning av sin ingående moms i motsvarande mån. Kunderna har bestritt och sagt att de handlade i god tro när de tog emot felaktigt fakturerad moms och bara följde Skatteverkets då rådande bedömning.

När saken nådde Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, var frågan dels om det förelåg förutsättningar för följdändring, dels om en följdändring var uppenbart oskälig. Efterbeskattning ska enligt huvudregeln ske inom sex år och normalt krävs att oriktig uppgift har lämnats. Det kan dock bli aktuellt också när det sker genom beslut om följdändring inom viss tid efter ett huvudbeslut. En förutsättning för efterbeskattning genom följdändring är att ändringen är en direkt konsekvens av huvudbeslutet.

Domstolen betonade i det nu aktuella fallet att, då kunden bedrev momspliktig verksamhet och i och med det i princip också haft rätt till avdrag för all ingående mervärdesskatt, så förelåg förutsättningar för följdändring.

Nästa fråga gällde om följdändringen var uppenbart oskälig, vilket enligt förarbeten och EU-praxis kräver att det är exceptionella omständigheter. I det här fallet gjorde HFD bedömningen att det inte var omöjligt eller orimligt svårt för kunderna att få ersättning från tryckerierna för den felaktigt inbetalda momsen. Därför var inte heller en efterbeskattning av bolaget oskälig.

Momsspecialisten Åsa Spetz på BDO framhåller att fler frågetecken återstår.

– Det är flera aspekter som inte har tagits upp i domen, inte minst vad följderna blir för tryckerikunder som inte har full avdragsrätt, det vill säga vid blandad verksamhet. En annan intressant fråga är vad rekvisiten uppenbart oskäligt kommer att innebära för kunderna i praktiken.

Högsta förvaltningsdomstolen, 26 februari 2014, 3291-13, 3499-13.