Planera semestern!

Ljusare tidern, gröna knoppar och fågelkvitter. Det betyder att det är hög tid att styra upp sommarens ledighet.

Sverige har som bekant en ovanligt generös semesterlagstiftning som omfattar landets samtliga arbetstagare. Därför gör du som arbetsgivare klokt i att börja fundera på hur sommarens semestrar ska fördelas redan nu. Särskilt med tanke på att det är många viljor och parter som ska jämkas samman.

För hur ska semestern förläggas? Arbetstagaren har rätt att få fyra veckor sammanhängande semester under juni-augusti, men innan man bestämmer hur semestern ska fördelas ska förhandling ske. Om arbetsplatsen har kollektivavtal ska förhandling ske enligt lagen om medbestämmande innan huvudsemestern läggs ut. Om det saknas kollektivavtal ska du som arbetsgivare kontakta dina anställdas fackliga organisationer för att höra om de vill förhandla om semestern.

Om facket inte vill förhandla, eller om det inte finns något fack att förhandla med, ska semestern planeras i samråd med de anställda. Det brukar ske genom att man skickar runt en semesterlista eller sätter upp en på väggen där de anställda får önska semesterveckor. Som arbetsgivare måste du kunna lämna besked om hur de anställdas semester ska förläggas senast två månader innan semestern börjar. Den som inte följer reglerna kan bli skadeståndsskyldig. Därför gäller det att vara ute i god tid.

Semesterlagen skiljer mellan intjänandeåret från 1 april till 31 mars, och semesteråret, som är året därpå, då intjänad semester kan realiseras. Varje arbetstagare har minst 25 dagars betald semester men den som börjar en anställning under sommarhalvåret eller närmare bestämt mellan 1 april och 31 augusti har rätt till 25 obetalda semesterdagar under perioden fram till intjänandeåret tar slut, alltså den 31 mars nästa år. Den som i stället påbörjar en anställning under vinterhalvåret, eller mellan 1 september och 31 mars året därpå, har rätt till fem obetalda semesterdagar under den perioden.

När det gäller möjligheten att spara semester gäller följande. Till att börja med måste minst 20 semesterdagar tas ut varje år, och bara de dagar som återstår kan sparas framåt. Den som har 25 semesterdagar kan alltså spara fem av dem, den som har 30 kan spara tio. Dessutom finns det en gräns för hur länge dagarna får sparas. Det är fem år som gäller och det är arbetsgivaren som bestämmer när sparade semesterdagar kan tas ut. Obetalda semesterdagar kan däremot inte sparas alls.

Om en anställning upphör innan all semester har tagits ut ska semesterersättning utgå, det är den semesterlön en arbetstagare tjänat in men inte tagit ut – det gäller både semester som är sparad och den som är intjänad. För korttidsanställda på högst tre månader kan man avtala bort semestern – då kan semesterersättningen betalas ut med ordinarie lön eller när anställningen upphör.

Enligt semesterlagen räknas all semesterledighet i hela dagar. Det innebär att det inte går att ta ut exempelvis en halv semesterdag. För arbetstagare som normalt inte jobbar lördagar och söndagar räknas inte helger, vilket innebär att en fulltidsanställd som arbetar vardagar med 25 semesterdagar får fem veckors ledighet. Inte heller helgdagar eller påsk-, pingst, midsommar-, jul- och nyårsafton räknas som semesterdagar, utan det är bara de dagar som skulle ha varit arbetsdagar som räknas som semester i dessa fall.

Lisa Bergman

Fakta

Beräkna antalet betalda semesterdagar vid 25 dagars semesterrätt:

Semestergrundande frånvaro:

• Sjukdom

• Föräldrapenning

• Graviditetspenning

• Vård av barn

• Smittbärarpenning

• Utbildning

• Militärtjänstgöring

• Svenskundervisning

• Vård av närstående

Helgarbete

För arbetstagare som regelbundet jobbar lördagar och söndagar gäller särskilda regler.

Vid högst fyra dagar semester:

Alla dagar som skulle ha varit arbetsdagar räknas som semesterdagar.

Vid 5–18 dagar semester:

Alla vardagar under perioden räknas som semesterdagar. Den anställde har rätt att vara ledig lördag och söndag omedelbart före eller efter semesterperioden.

Vid 19 dagar semester:

Alla vardagar under perioden räknas som semesterdagar. Den anställde har rätt att vara ledig lördag och söndag både omedelbart före och efter semesterperioden.

Källa: Verksamt.se

Källa: CEPR, Centre for Economic and Policy Research, 2013.