Dnr 2024-50

Familjehemsbolaget

Revisionsdokumentationen för familjehemsbolaget saknar granskningsåtgärder påkallade av att det var fråga om en förstagångsrevision.

A-son har uppgett följande.

Han kan inte se att han vidtog nödvändiga åtgärder, eftersom dokumentation kring det saknas.

Bostadsbolaget

Revisionsdokumentationen för bostadsbolaget innehåller en checklista för förstagångsrevision. I checklistan har A-son angett att årets ingående balans hade stämts av mot föregående års utgående balans och att inga avvikelser hade påträffats. I ingående balans finns två balansposter som översteg den av A-sons satta väsentlighetsnivå om 0,55 mnkr. Den ena av dem, Andra långfristiga fordringar, uppgick till 0,6 mnkr och bestod av två konton, 1380 Andra långfristiga fordringar och 1383 Lämnade depositioner, långfristiga. Till posten fanns en specifikation men inga underlag. Enligt specifikationen avsåg 50 tkr en fordran på BB, angiven som ”Ej inbetalt aktiekapital av aktieägare BB”, medan 500 tkr avsåg en lämnad deposition till ett företag. Den andra posten, Övriga skulder, uppgick till 0,8 mnkr och bestod av ett konto, 2842 Kortfristiga låneskulder utslussningsbolaget. Som underlag fanns ett kontoutdrag från utslussningsbolaget. Kontoutdraget angav ett saldo som motsvarade bostadsbolagets skuld. Det går inte för någon av posterna att utläsa hur A-son granskade dem.

A-son har uppgett följande.

Han inhämtade bokslutsbilagor avseende år 2019 och han kunde där stämma av mot underbilagor. Som framgår av balansrapporten påvisades inga väsentliga balansposter.

Väsentliga konton i ingående balans som 2842, 2510 och 1790 kunde stämmas av utan avvikelse.

Lägenhetsbolaget

Revisionsdokumentationen för lägenhetsbolaget innehåller en checklista för förstagångsrevision. Av checklistan framgår att 2019 års transaktioner hade befunnits vara felaktiga och korrigerats i redovisningen för det nya räkenskapsåret på uppmaning av revisionsteamet. Felaktigheterna gällde anläggningstillgångar och avräkningskonton med närståendebolag. Vidare framgår att Skatteverket hade utfört skatterevision som föranledde justeringar i enlighet med verkets beslut. Efter justeringarna bedömde A-son att räkenskaperna var korrekta.

A-son har uppgett följande.

Han stämde av ingående balanser mot bilagor och mot fastställd årsredovisning från föregående år. Vidare bedömde han de valda redovisningsprinciperna. Baserat på Skatteverkets förslag till beslut och att bolaget hade valt att acceptera beslutet framstod det också som att vissa fordringsposter skulle rättas. I enlighet med valt regelverk (K2) ska rättelse av fel göras under innevarande år, vilket också gjordes.

Revisorsinspektionens bedömning

Enligt ISA 510Förstagångsrevisioner – ingående balanser p. 6 ska en revisor inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis för att bedöma huruvida de ingående balanserna innehåller felaktigheter som väsentligt påverkar de finansiella rapporterna för aktuell period. Detta ska revisorn göra genom att fastställa om föregående periods utgående balanser har förts över till aktuell period på ett riktigt sätt eller justerats vid behov och genom att fastställa om ändamålsenliga redovisningsprinciper har använts för de ingående balanserna. Revisorn ska också utföra särskilda granskningsåtgärder för att inhämta revisionsbevis om de ingående balanserna.

A-son har vidgått att han inte har utfört några granskningsåtgärder påkallade av en förstagångsrevision för familjehemsbolaget för räkenskapsåret 2020. Hans dokumentation över granskningen av de ingående balanserna för räkenskapsåret 2020 i bostadsbolaget och lägenhetsbolaget är kortfattad och ger ett begränsat underlag för att bedöma hans granskningsinsatser. I den ingående balansen för bostadsbolaget räkenskapsåret 2020 ingick två balansposter som översteg den bestämda väsentlighetsnivån. För den ena balansposten finns ett huvudboksutdrag från motpart utan några anteckningar. Det framgår dock varken av bokslutsbilagorna eller av A-sons yttranden till Revisorsinspektionen vilken granskning som gjordes och vilka slutsatser som han drog avseende dessa båda balansposter. De bokslutsbilagor för lägenhetsbolaget avseende räkenskapsåret 2019 som han har hänvisat till finns inte i revisionsdokumentationen och de har inte heller getts in till Revisorsinspektionen.

Revisorsinspektionen drar av detta slutsatsen att A-son inte för något av bolagen granskade de ingående balanserna i tillräcklig utsträckning. Bristerna i granskningen medförde att han saknade grund för att tillstyrka fastställandet av bolagens resultat- och balansräkningar för räkenskapsåret 2020. Genom att ändå göra det har han åsidosatt god revisionssed.

3.1 Kopplingar mellan bolagen och deras företrädare

Detta beslut rör bl.a. omfattande transaktioner med bolag och personer som har påtagliga kopplingar till de reviderade bolagen. Dessa kopplingar får särskild betydelse vid bedömningen av de omständigheter som redogörs för i avsnitten 3.2 (förbjudna lån), 4 (intäkter), 5 (rörelsekostnader) och 8 (åtgärder enligt penningtvättsregelverket). Kopplingarna presenteras därför närmare i detta avsnitt för att underlätta förståelsen för beslutet som helhet.

Under utredningen i ärendet har följande relationer och kopplingar mellan bolagens ägare, styrelser och verksamheter identifierats. (Se även bilaga 2 för en beskrivning av berörda bolag och personer.)

AA, styrelseledamot i familjehemsbolaget och, genom dess moderbolag, familjehemsbolagets ägare, är far till BX. Han är dessutom svärfar till BB som var ägare av och styrelseledamot i utslussningsbolaget och, under viss period, även ägare och styrelseledamot i bostadsbolaget. CC, som tidigare suttit i styrelsen i utslussningsbolaget, tog sedermera över aktierna i bostadsbolaget där han under viss period satt i styrelsen tillsammans med BB. Av tabellen framgår även att CC var ägare och styrelseledamot i lägenhetsbolaget.

Familjehemsbolaget och utslussningsbolaget bedrev under de aktuella räkenskapsåren tillståndspliktig verksamhet med konsulentstödda familjehem och skyddade boenden. Familjehemsbolaget hade sådant tillstånd fram till oktober 2021. Något tillstånd fanns inte för utslussningsbolaget under de aktuella räkenskapsåren. Utslussningsbolaget och familjehemsbolaget bistod varandra med familjehemsutredningar. Bostadsbolagets och lägenhetsbolagets verksamhet bestod främst i att hyra ut bostäder till familjehemsbolaget och utslussningsbolaget. Till viss del hade bostadsbolaget och lägenhetsbolaget egna bostäder som de hyrde ut, till viss del var det fråga om andrahandsuthyrning. (Se bilaga 3)

Av dokumentet Övergripande revisionsstrategi, som ingår i dokumentationen för familjehemsbolaget, framgår för respektive räkenskapsår att A-son identifierade att bolaget hade närstående parter, bostadsbolaget och lägenhetsbolaget, och att hyreskostnaderna från bostadsbolaget var närståendetransaktioner. A-son identifierade också AA och CC som nyckelpersoner. Han antecknade att CC var intressent, anställd samt ägare av bostadsbolaget och lägenhetsbolaget. Av revisionsdokumentationen framgår även att BB var anställd och involverad i familjehemsbolagets verksamhet.

Det kan inte utläsas om A-son övervägde huruvida utslussningsbolaget var ett närståendebolag till familjehemsbolaget.

Av A-sons anteckningar i dokumentet Kundutvärdering – bibehållande av befintlig kund – som ingår i revisionsdokumentationen för utslussningsbolaget – framgår att företagsledningen hade upplyst att bolagets närståendeparter utgjordes av ägaren (BB) och hans fru (BX) som var styrelsesuppleant. Det anges även att det inte fanns några närstående bolag. I dokumentet Övergripande revisionsstrategi anges emellertid att den förra revisorn i revisionsberättelsen för räkenskapsåret 2018 hade anmärkt att det hade beviljats ett lån till ett bolag som var närstående till styrelseledamoten, lån som stred mot 21 kap. aktiebolagslagen (2005:551). Av underlagen framgår vidare att lånet hade betalats ut till bostadsbolaget. I dokumentationen över granskningen av lånefordringar finns en anteckning om att bostadsbolaget och utslussningsbolaget utgjorde en oäkta koncern.

I revisionsdokumentationen för bostadsbolaget har A-son i dokumentet Övergripande revisionsstrategi för respektive räkenskapsår antecknat ”Närståendetransaktioner, är det marknadsmässiga hyror mot närstående bolag. Då samtlig försäljning går till nära bolag kan den lätt manipuleras”. A-son identifierade även att merparten av inköp och försäljning skedde gentemot närståendebolagen familjehemsbolaget och lägenhetsbolaget och att det hade skett många och stora transaktioner mellan närståendebolagen. Han angav även att det fanns flera reverser och lån mellan närståendebolag. Av revisionsdokumentationen framgår vidare att BB var anställd och involverad i bostadsbolagets verksamhet.

I dokumentationen för lägenhetsbolaget har A-son i dokumentet Övergripande revisionsstrategi för respektive räkenskapsår antecknat att bostadsbolaget var ett närståendebolag. För år 2021 har han även antecknat att holdingbolag 1 och holdingbolag 2 (se bilaga 2) var närståendebolag. Dokumentationen för såväl lägenhetsbolaget som bostadsbolaget innehåller i övrigt en koncernmatris som visar CC:s ägande i 14 olika bolag.

Revisorsinspektionen har vid sin genomgång av dokumentationen i de fyra nu aktuella bolagen kunnat konstatera att flera personer återkommer i olika sammanhang, kopplade till familjehemsbolaget, utslussningsbolaget, bostadsbolaget och lägenhetsbolaget. Namnen på dessa personer förekommer bl.a. på fakturor, avtal, lån, inköp av bilar, köp av bostadsrätter, löneutbetalningar, arvoden och ersättningar till familjehem. Också flera bolag förekommer återkommande. Det kan inte utläsas om A-son för någon av dessa personer eller bolag utredde om de var närstående eller om han gjorde några avstämningar med de olika företagsledningarna för att bilda sig en uppfattning om förekomsten av närståendetransaktioner.

A-son har uppgett följande.

Det kan finnas ett närståendeförhållande mellan utslussningsbolaget och familjehemsbolaget samt dess moderbolag. Vidare är de bolag där CC är verklig huvudman, dvs. bostadsbolaget och lägenhetsbolaget, närstående till varandra.

CC har genom sitt ägande i bostadsbolaget och lägenhetsbolaget tillhandahållit tjänster i form av uthyrning till utslussningsbolaget och familjehemsbolaget. A-son har däremot inte bedömt att det finns ett närståendeförhållande till de bolagen. Hans uppfattning är att det måste finnas ett släktskap eller en privat relation till ägarkretsen eller ägande i de nämnda bolagen för att förhållandet ska ses som närstående. Naturligtvis har CC och närstående till honom (bröder) tillhandahållit tjänster via bolag och har haft ett anställningsförhållande i familjehemsbolaget. Detta enskilt anser han dock inte kan läggas till grund för bedömningen att transaktioner mellan bolagen som CC kontrollerar och familjehemsbolaget och utslussningsbolaget inte skulle vara affärsmässigt motiverade.

Enligt den aktiebok som finns i akten för bostadsbolaget har CC ägt bolaget sedan 1 januari 2020. Efter ägarförändringen den 1 januari 2020 kan inte bolaget bedömas som en oäkta koncern till utslussningsbolaget. I dokumentationen finns förvisso en anteckning från en revisionsmedarbetare om att bostadsbolaget och utslussningsbolaget är en oäkta koncern. Han stämde dock av mot aktieboken i bostadsbolaget och kom till slutsatsen att så inte var fallet.

3.2 Förbjudna lån

I syfte att ge en överblick över förekommande lån har Revisorsinspektionen upprättat en matris per bokslutstillfället för respektive bolag och räkenskapsår. I bilaga 4 finns dessutom en bild som visar fordringar och skulder i familjehemsbolaget, utslussningsbolaget, bostadsbolaget och lägenhetsbolaget.

3.3 Revisorsinspektionens bedömning

Familjehemsbolaget

Av familjehemsbolagets årsredovisning för räkenskapsåret 2020 framgår att bolaget redovisade en nettoomsättning om 48,1 mnkr. Detta var en ökning med 40 mnkr från föregående år. Under rubriken Väsentliga händelser under räkenskapsåret anges att bolaget hade utökat med andra tjänster under året. Den övergripande väsentligheten uppgick för året till 1,0 mnkr.

Av dokumentet Övergripande revisionsstrategi framgår att A-son bedömde att det fanns risk för oegentligheter i intäkterna. Av hans anteckningar framgår att intäkterna var förknippade med hög inneboende risk och hög kontrollrisk. Han har också noterat att bolagets verksamhet hade ändrat inriktning och tagit fart på grund av samarbetet med bostadsbolaget och att detta förklarade den kraftiga ökningen av omsättning och kostnader mot föregående år.

Familjehemsbolagets intäkter avsåg främst intäkter från olika kommuner, såsom ersättning för placerade personer. Av A-sons dokumentation framgår att han kontrollerade två kommunavtal mot två månaders fakturering, totalt fyra kundfakturor. Han stickprovsgranskade bolagets 21 största fakturor som alla hade fakturabelopp över 150 tkr. Han genomförde en okulär besiktning av om fakturorna innehöll uppgifter om vad som fakturerades, referens till avtal, kundnummer och person som var placerad. Stickprovet motsvarade enligt hans anteckningar cirka tio procent av bolagets nettoomsättning. Det framgår dock inte om han följde upp eller verifierade uppgifterna. Han läste även igenom avtal med de tio, sett till försäljning, största kommunerna.

Enligt dokumentationen utförde A-son periodiseringskontroll och betalningskontroll på nya året. Han bedömde att det inte behövdes reservation för osäkra fordringar, eftersom kunderna utgjordes av kommuner, stadsdelsnämnder eller statliga aktörer.

Av revisionsdokumentationen framgår inte vad de utökade tjänsterna bestod av och hur förändringen av tjänsteutbudet och intäktsökningen granskades.

Hans bedömning var att intäktsredovisningen var korrekt hanterad och kunde fastställas.

A-son har i samband med att han yttrat sig till Revisorsinspektionen gett in ett kontoutdrag. Enligt utdraget, som är daterat den 14 augusti 2024, uppgick bolagets fakturerade vårdavgifter till 40,8 mnkr för räkenskapsåret 2020. I utdraget anges de avtal som utgjorde underlag för faktureringen.

Av familjehemsbolagets årsredovisning för räkenskapsåret 2021 framgår att bolaget redovisade en nettoomsättning om 35,7 mnkr. Under rubriken Väsentliga händelser under räkenskapsåret anges att Inspektionen för vård och omsorg (IVO) i slutet av året hade dragit in bolagets tillstånd men att bolaget tack vare sin icke-tillståndspliktiga verksamhet hade kunnat fortsätta bedriva verksamhet. Den övergripande väsentligheten uppgick till 0,6 mnkr.

Av dokumentet Övergripande revisionsstrategi med bilaga framgår att A-son bedömde att det fanns risk för oegentligheter i intäkterna. Han har också antecknat att intäkterna var förknippade med hög inneboende risk och hög kontrollrisk.

Enligt dokumentationen kontrollerade A-sons elva avtal mot kundfakturor. Dessa avtal avsåg de nio, utifrån försäljning, största kommunerna. Stickprovet motsvarade ca 14 procent av bolagets nettoomsättning.

A-son utförde också periodiseringskontroll och betalningskontroll på nya året. Han fann att 280 tkr av kundfordringarna var obetalda den 10 juni 2022. Fordringarna avsåg tre kommuner. Dessa hade motsatt sig att betala fakturorna, eftersom de ansåg att bolaget hade begått avtalsbrott genom att inte längre ha tillstånd för sin verksamhet. I bokslutet bokades fordringarna om som konstaterade kundförluster.

Det kan av dokumentationen inte utläsas vad den icke-tillståndspliktiga verksamheten bestod av och om A-son granskade denna verksamhet.

Hans bedömning var att försäljningen framstod som rimligt redovisad. A-son har uppgett följande.

Familjehemsbolaget hade under år 2020 utökat med flera verksamhetsgrenar, såsom skyddat boende för utsatta kvinnor. Detta var dock inte den bidragande anledningen till omsättningsökningen från år 2019 till år 2020. Omsättningstillväxten berodde så gott som uteslutande på befintliga tjänster. Bolaget hade under året etablerat samarbete med bostadsbolaget som hade till syfte att tillhandahålla boende och annan stödverksamhet. Tidigare hade familjehemsbolaget inte kunnat ta fler uppdrag, eftersom boendefrågan hade begränsat bolagets tillväxt. Han bedömde att intäktsökningen var rimlig med tanke på att kostnaderna för lokalkostnader hade ökat kraftigt. Som också framgick av bolagets förvaltningsberättelse var anledningen till den kraftiga tillväxten de befintliga kundernas nöjdhet av bolagets tjänster.

Det kontoutdrag utvisande bolagets vårdavgiftsintäkter som han har skickat in styrker att intäkterna uteslutande kom från offentliga beställare. Beaktat redogörelsen ovan såg han det inte som nödvändigt med fler granskningsåtgärder för att bedöma eventuella nya tjänster.

Risken för oegentligheter minskade givet att intäkterna i princip kom enbart från offentliga beställare. För att säkerställa detta substansgranskade han ett stort antal kundfakturor i samband med avtalsuppföljning och periodiseringskontroll. Inga avvikande kundfakturor påvisades. Han bedömde därför att riskerna var hanterade.

Genomläsningen av kundavtalen som reglerade avtalspart och priset för placering följdes senare upp mot utställda kundfakturor för att bedöma riktigheten. Avtalen reglerade också längden på uppdragen. Dessa uppgifter användes för att bedöma fullständigheten. Vidare följde han upp kundfakturor för att se om betalningen hade gjorts vid rätt tidpunkt och att de var reglerade. Genom den kontrollen bedömdes inte enbart värderingen utan även om det fanns indikationer på tvister kring intäkterna. Detta sammantaget gjorde att han hade grund för sin bedömning av existens, riktighet och fullständighet. Vidare gick han igenom avtal för att bilda sig en uppfattning om bolagets verksamhet och överenskommelse med uppdragsgivaren.

Det fanns inga fler intäktsströmmar. Bolaget hade genom avtal med kommuner en skyldighet att tillhandahålla placering till de individer som berördes. Detta säkerställdes genom uppföljning mot kundfakturor som ställts till avtalspart. De eventuellt andra intäktsströmmar som fanns granskades inte och bedömdes inte heller som ett väsentligt område att granska.

Hans förståelse av verksamheten, tillsammans med den utförda granskningen, indikerade att intäkterna var korrekt redovisade. Den gjorda periodiseringskontrollen indikerade inte heller några avvikelser. Genom en samlad bedömning kom han till slutsatsen att posten år 2020 kunde tillstyrkas.

För granskningen av familjehemsbolaget år 2021 gjordes en genomläsning av kommunavtal i syfte att få en förståelse för hur intäkterna beräknades, när faktureringen skulle göras och hur betalningen skulle ske. Som också framgår av dokumentationen avseende granskningen av försäljningen användes avtalen för att matcha kundfakturor genom ID. Motsvarande kontroll gjordes kring periodiseringen. Han bedömer att tillräcklig granskning gjordes för att uppnå räkenskapspåståendena existens, riktighet och fullständighet.

Den icke-tillståndspliktiga verksamhet som familjehemsbolaget bedrev efter det att bolagets tillstånd hade återkallats inrymdes i de ordinarie ramavtalen. Den avsåg konsultverksamhet för att hitta hem för att placera barn och ungdomar och till viss del även familjehemsutredningar. Hans granskning avsåg såväl den tillståndspliktiga som icke-tillståndspliktiga verksamheten. Han bedömde det inte som nödvändigt att separera dessa eftersom det i princip var samma uppdragsgivare. Vidare återkallades tillståndet den 26 oktober 2021, vilket innebar att större delen av verksamhetsåret inte berördes av begränsningen.

Utslussningsbolaget

Utslussningsbolaget redovisade för räkenskapsåret 2020 7,8 mkr i nettoomsättning, jämfört med 21,5 mkr föregående år. Den övergripande väsentligheten uppgick till 0,3 mnkr. Av dokumentet Övergripande revisionsstrategi framgår att A-son bedömde att det fanns risk för oegentligheter i intäkterna. Det har antecknats att intäkterna var förknippade med hög inneboende risk och hög kontrollrisk, att verifierbara kontrollaktiviteter saknades, att revisionen därför inte kunde förlita sig på den interna kontrollen och att det i stället skulle göras substansgranskning av väsentliga poster och områden.

Av revisionsdokumentationen framgår att intäkterna kom från kommuner. Delar av nettoomsättningen bestod även av belopp som utslussningsbolaget hade fakturerat familjehemsbolaget för tillhandahållna familjehemsutredningar. A-son utförde periodiseringskontroll av samtliga kundfakturor som hade ställts ut i december 2020 och januari 2021. Av dokumentationen kan utläsas att periodiseringen av intäkterna var felaktig med 226 tkr och att bolaget rättade bokslutet utifrån hans iakttagelser. Någon ytterligare granskning av bolagets intäkter finns inte dokumenterad.

A-sons bedömning var att posten kunde accepteras efter att korrigering hade gjorts av upplupna intäkter.

A-son har uppgett följande.

Vid revisionen av utslussningsbolaget för räkenskapsåret 2020 gick han igenom ett stort antal fakturor för att bedöma riktigheten, vidare granskade han periodiseringen och fullständigheten. Det påvisades ett resultatfel om 226 tkr som styrelsen valde att korrigera. Givet att kontrollen omfattade ett stort antal underlag bedömdes inte utökad revision som nödvändig. Han bedömde inte att det förelåg någon risk kopplad till intäkter. Granskning och bedömning av marknadsmässigheten i intäkterna från närstående bolag planerades och genomfördes därför inte.

Bostadsbolaget

Av bostadsbolagets årsredovisning för räkenskapsåret 2020 framgår att bolaget hade en nettoomsättning på 14,6 mnkr, jämfört med 0,3 mnkr föregående år. Den övergripande väsentligheten uppgick till 0,55 mnkr. I dokumentet Övergripande revisionsstrategi har A-son antecknat att bolaget under året hade gjort stora investeringar i mark, fastigheter och bostadsrätter och att uthyrning av dessa skedde till ”relaterat bolag [familjehemsbolaget] AB”. Avseende risken för oegentligheter i intäktsredovisningen har han antecknat “Närståendetransaktioner, är det marknadsmässiga hyror mot närståendebolag. Då samtlig försäljning går till nära bolag kan den lätt manipuleras.”. I samma dokument anges att väsentliga områden att fokusera på var “närstående transaktioner, lån/reverser (stämma av i motparter), kontrollera hyressättningar (marknadsmässiga priser och villkor)”.

Av revisionsdokumentationen kan utläsas att nettoomsättningen nästan uteslutande kom till uttryck i fakturor som var utställda till familjehemsbolaget. Enligt A-sons anteckningar gjordes försäljning till närstående bolag genom avtalsfakturor. Han har också antecknat att avtal skulle inhämtas och kontrolleras vid granskning av familjehemsbolaget. Det kan av dokumentationen inte utläsas om avtal faktiskt kontrollerades eller om någon motpartsavstämning gjordes.

Av anteckningar i dokumentationen framgår att bolagets hyror förskottsfakturerades, i regel två månader före aktuell hyresperiod. A-son granskade periodiseringen av intäkterna och genomförde betalningskontroll på nya året. Han bedömde att det inte fanns osäkerheter kring fordringarnas värdering, eftersom försäljningen gick till närstående bolag.

I bokslutet för räkenskapsåret 2020 fanns 3,6 mnkr som avsåg upplupna intäkter där motparten var familjehemsbolaget. Det framgår av dokumentationen att A-son stämde av posten mot en lista och att posten avsåg hyror fakturerade i efterskott till familjehemsbolaget. Han har vidare antecknat att fakturor hade ställts ut under mars 2021 avseende hyresperioder för hela år 2020. Stickprov utfördes på nio större fakturor. Dessa motsvarade ca 30 procent av de upplupna intäkterna. Någon motpartsavstämning utfördes inte. Det går inte att utläsa hur urvalet gjordes eller motiverades eller hur A-son bedömde återstoden av posten. Det framgår inte heller om han följde upp varför fakturering skedde i efterhand.

A-sons bedömning var att posten Försäljning var granskad och kunde fastställas.

Av bostadsbolagets årsredovisning för räkenskapsåret 2021 framgår att bolaget hade en nettoomsättning på 17,0 mnkr. Den övergripande väsentligheten uppgick till 0,6 mnkr. I dokumentet Övergripande revisionsstrategi finns samma anteckning som i motsvarande dokument för föregående år avseende risken för oegentligheter kopplade till intäktsredovisningen “Närståendetransaktioner, är det marknadsmässiga hyror mot närståendebolag. Då samtlig försäljning går till nära bolag kan den lätt manipuleras”. I samma dokument, i avsnittet Planeringsanalys, anges att väsentliga områden att fokusera på var “närstående transaktioner, lån/reverser (stämma av i motparter), kontrollera hyressättningar (marknadsmässiga priser och villkor)”.

Av revisionsdokumentationen framgår att en stor del av försäljningen skedde till familjehemsbolaget – som A-son bedömde som ett närstående bolag – med ”avtalsfakturor”. Även detta år finns en anteckning om att avtal skulle inhämtas och kontrolleras vid granskningen av familjehemsbolaget. Dokumentationen innehåller ingen referens till var granskningen kan återfinnas men A-son har i yttrande till Revisorsinspektionen hänvisat till familjehemsbolagets årsakt för räkenskapsåret 2021. På angiven plats framkommer att motpartsavstämning gjordes mellan familjehemsbolagets hyreskostnader och bostadsbolagets intäkter och att elva hyresavtal granskades mot utställda fakturor till familjehemsbolaget. Det framgår inte hur urvalet av stickprov gjordes och inte heller hur stor del av bostadsbolagets intäkter som motsvarades av stickproven eller hur granskningen gav underlag för bedömning av hela populationen. Av dokumentationen framgår däremot att det utfördes periodiseringskontroll av intäkterna.

Även detta år bedömde A-son att posten Försäljning var granskad och kunde fastställas.

A-son har uppgett följande.

För bostadsbolaget räkenskapsåret 2020 kan han inte se att han gjorde någon genomgång av hyresavtalen med familjehemsbolaget i enlighet med revisionsplaneringen.

Beträffande efterskottsfaktureringen av 2020 års hyror i mars 2021 hade bostadsbolaget under perioden haft tillgång till fastigheter och lägenheter under hela perioden. Bolaget var dock nystartat och hade därmed inte kommit i gång med rutiner. Det var rimligt att utgå från att boenden hade varit uthyrda under perioden och det var därför också rimligt att intäkter för perioden skulle redovisas. Sammantaget var det hans bedömning att det kunde bedömas som rimligt med efterskottsfakturering, även om det var att anse som avsteg från uppsatta rutiner.

Stickprovet grundade sig på slumpmässigt urval, företrädesvis av underlag av större poster. Givet att urvalet utgjorde ca 30 procent av populationen bedömde han att det var tillräckligt för att kunna uttala sig om hela populationen.

När det gäller transaktioner mellan närstående bolag har han utgått från att CC vid tillfället var verklig huvudman för bostadsbolaget. Han har vidare utgått från att AA var verklig huvudman för familjehemsbolaget. Han kunde inte påvisa släktskap eller närståenderelation mellan dem. Det är hans uppfattning att transaktionerna gjordes på marknadsmässiga premisser.

Hans granskning av fullständighet, riktighet och existens i intäktsredovisningen bestod av en genomgång av ett stort underlag. Givet att det avsåg uthyrning av objekt gjordes en bedömning av om samtliga objekt hade fakturerats. Vidare gick han igenom ett större antal underlag för att bedöma om periodiseringen hade gjorts korrekt.

Vad gäller räkenskapsåret 2021 gjordes stickprovsurvalet avseende periodiseringskontrollen på merparten av underlagen kring bokslutsperioden, där risken för periodiseringsfel är som störst. Detta, tillsammans med den rimlighetsbedömning som gjordes mot upprättade avtal, gav en bild som omfattade hela populationen. Han kunde genom periodiseringskontrollen säkerställa fullständigheten och genom uppföljning mot avtal kontrollera existensen och riktigheten. Inte heller detta år fanns det omständigheter som indikerade att transaktioner mellan dessa parter gjordes på annat än marknadsmässiga grunder.

Lägenhetsbolaget

Av lägenhetsbolagets årsredovisning för räkenskapsåret 2020 framgår att bolagets nettoomsättning uppgick till 1,5 mnkr. Den övergripande väsentligheten uppgick till 0,4 mnkr. I dokumentet Övergripande revisionsstrategi finns i avsnittet Särskilda överväganden avseende betydande risker antecknat att intäkter utgjorde en särskild risk. Nettoomsättningen utgjordes av hyresintäkter. Det finns inte något granskningsprogram för nettoomsättningen. Det kan av revisionsdokumentationen inte utläsas hur A-son granskade hyresintäkterna. Någon motpartsavstämning finns inte dokumenterad i revisionsakten.

Av årsredovisningen för lägenhetsbolaget för räkenskapsåret 2021 framgår att bolaget hade en nettoomsättning på 0,4 mnkr. Den övergripande väsentligheten uppgick till 0,3 mnkr. I dokumentet Övergripande revisionsstrategi och avsnittet Särskilda överväganden avseende betydande risker och risk för oegentligheter har A-son antecknat ”Hyresintäkter men inga fastigheter? Avtal?”. Nettoomsättningen utgjordes av hyresintäkter från bostadsbolaget och familjehemsbolaget. Det finns inte något granskningsprogram för nettoomsättningen. I granskningsprogrammet för posten Övriga intäkter har A-son på nytt antecknat ”Varför finns det hyresintäkter när det inte finns några fastigheter? Avtal? Avser fakturering till bostadsbolaget och familjehemsbolaget. Hyra fram till maj 2021. Intäkterna bör vidarefaktureras dock avser en del KB:et och fortsättningsvis kommer inga fler hyresintäkter. Lämnas”. Det framgår av dokumentationen att frågan sedan ställdes till bolaget och att bolaget då via e-post svarade att tidigare år hade lägenhetsbolaget fakturerat åt ett kommanditbolag (ett bolag som lägenhetsbolaget var kommanditdelägare i) men från och med början av år 2021 skedde faktureringen direkt från kommanditbolaget samt att årets hyresintäkter var en liten restpost från tidigare arrangemang. Det kan inte utläsas om A-son följde upp eventuellt avtal med bostadsbolaget, familjehemsbolaget eller kommanditbolaget eller fick den uppgift som han hade fått via e-post bekräftad på något annat sätt. Någon motpartsavstämning finns inte dokumenterad i revisionsakten. Det går inte heller i övrigt att utläsa hur A-son granskade hyresintäkterna.

Av revisionsdokumentationen i samtliga bolag kan utläsas att det hade förekommit många transaktioner mellan närstående bolag. Det framgår dock inte om A-son i samband med sin granskning av intäkter i något av bolagen utredde syftet med transaktionerna eller om han var särskilt uppmärksam på särskilda överenskommelser mellan bolagen kopplade till transaktionerna.

A-son har uppgett följande.

När det gäller lägenhetsbolagets intäkter för räkenskapsåret 2020 gjorde han främst en rimlighetsbedömning av posten och anser inte att granskningen är tillräcklig.

För räkenskapsåret 2021 gjordes en bedömning och givet att merparten av fastigheterna var avyttrade var det rimligt att inga fler hyresaviseringar förekom. Detta visade också hans granskning; det fanns inte några bokförda intäkter i samband med slutet av räkenskapsåret. Vidare granskades ett stort antal bokförda transaktioner och hans uppfattning var att det var tillräckligt för att uttala sig om hela populationen. Avslutningsvis gjordes granskning mot underlag och huvudbok. Det konstaterades också att intäkterna inte avsåg nya överenskommelser utan intäkter kopplade till tidigare fastigheter, varför avtal inte behövde inhämtas för hans förståelse. Merparten av hyresintäkterna avsåg familjehemsbolaget och bostadsbolaget. Han anser att familjehemsbolaget inte kunde anses vara närstående bolag eftersom det saknades ett släktskap mellan inblandade individer. Det fanns alltså inget skäl att överväga att transaktioner inte gjordes på marknadsmässiga grunder.

Revisorsinspektionens bedömning

Intäktsredovisningen är normalt ett väsentligt granskningsområde som revisorn har anledning att ägna särskild uppmärksamhet. En revisor ska enligt ISA 240 p. 28 behandla bedömda risker för väsentliga felaktigheter som beror på oegentligheter som betydande risker. Revisorn ska följaktligen identifiera bolagets kontroller för att hantera dessa risker, utvärdera kontrollernas utformning och kontrollera huruvida de har införts.

Enligt ISA 330Revisorns hantering av bedömda risker p. 21 ska revisorn, när han eller hon har fastställt att en bedömd risk för väsentliga felaktigheter på påståendenivån är en betydande risk, utföra substansgranskning med särskild inriktning på den risken. När revisorn hanterar en betydande risk enbart genom substansgranskning, ska granskningen enligt samma punkt innefatta detaljgranskning.

ISA 500 tar upp olika metoder som revisorn kan använda när han eller hon väljer poster att granska. En av metoderna som revisorn kan använda är att välja särskilda poster ur en population (A 53). Exempel på poster som väljs på detta sätt är beloppsmässigt stora poster eller viktiga poster, alla poster över ett visst belopp eller poster som revisorn väljer ut för att skaffa sig information (A 55). Resultaten av granskningsåtgärder på poster som väljs ut på detta sätt kan dock inte användas för skattning av hela populationen och de ger därför inte revisionsbevis för återstoden av populationen (A 56).

I ISA 530Revisionsmässiga urval anges vilket urval som behöver göras för att revisorn ska ha en rimlig grund för sina slutsatser. Enligt p. 7 ska urvalets storlek vara tillräckligt stort för att minska urvalsrisken till en godtagbar nivå. Om revisorn utför granskning av företagets interna kontroller eller, utöver stickprovsgranskning, genomför annan substansgranskning, t.ex. analytisk granskning, kan urvalsstorleken vara något mindre (se ISA 530 Bilaga 3).

Av A-sons revisionsdokumentation för samtliga bolag och räkenskapsår framgår att han ansåg att nettoomsättningen var en väsentlig post att granska och att det fanns risk för oegentligheter i intäktsredovisningen. Nettoomsättningen översteg den övergripande väsentligheten i respektive bolag och för respektive räkenskapsår. Varken av A-sons dokumentation eller hans yttranden till Revisorsinspektionen framgår att han vid planeringen identifierade bolagens interna kontroller för att hantera risker, utvärdera kontrollernas utformning och kontrollera huruvida de hade införts. De åtgärder som framgår av hans dokumentation och yttrande hade uteslutande karaktär av substansgranskning.

Den substansgranskning som A-son utförde i familjehemsbolaget för åren 2020 och 2021 bestod av stickprovsgranskning av avtal mot kundfakturor. Därtill genomfördes periodiserings- och betalningskontroller. Urvalet för stickprovsgranskningarna utformades inte på ett sätt som gjorde det möjligt att dra några slutsatser om hela populationen. Eftersom han inte utförde någon granskning av kontroller, var urvalet alltför begränsat för att ge honom tillräckligt underlag för att bedöma vare sig förekomsten av oegentligheter i intäkterna eller intäkternas fullständighet, riktighet och existens. Att han läste ett antal avtal vid revisionen av familjehemsbolaget för år 2020 gav honom inte några revisionsbevis för intäktsredovisningen, eftersom han inte kopplade läsningen till en kontroll av kundfakturor e.d.

Vad särskilt gäller omsättningsökningen i familjehemsbolaget år 2020 har A-son hänvisat till det kontoutdrag som är daterat den 14 augusti 2024 och utvisar samtliga transaktioner på vårdavgiftsintäktskontot. Beloppet på utdraget uppgår till 40,8 mnkr och avviker således från den redovisade nettoomsättningen om 48,1 mnkr. Avvikelsen har inte kommenterats. Kontoutdraget innehåller ingen anteckning eller beskrivning av vilka granskningsåtgärder som utfördes och när, eller vilka överväganden som gjordes och vilka slutsatser som drogs. A-son har uppgett att kontoutdraget styrker att omsättningsökningen berodde så gott som uteslutande på befintliga tjänster. Varken den dokumenterade granskningen eller de åtgärder som han har redogjort för i sina yttranden gav honom dock enligt Revisorsinspektionens mening tillräckliga och godtagbara underlag för att bedöma rimligheten i den betydande omsättningsökningen från år 2019 till år 2020.

Granskningen av nettoomsättningen i utslussningsbolaget för år 2020 bestod enbart av en periodiseringskontroll. Det gjordes inte någon avstämning av intäkter mot avtal med kommuner. Den granskning som A-son har redovisat gav honom enligt Revisorsinspektionens mening inte tillräckligt underlag för att bedöma vare sig eventuella oegentligheter i intäkterna eller intäkternas fullständighet, riktighet och existens.

För bostadsbolaget skulle en betydande del av granskningen av intäkterna för år 2020 ske genom att avtal inhämtades och kontrollerades i samband med granskningen av familjehemsbolaget för räkenskapsåret 2020. Av A-sons yttrande framgår att någon sådan granskning inte genomfördes. Vid sin stickprovsgranskning av de upplupna intäkterna utformade han inte urvalet på ett sätt som gjorde det möjligt att dra några slutsatser om återstoden av populationen. Hans granskning av bolagets efterskottsfakturering inskränkte sig till en rimlighetsbedömning. Det medförde att han inte hade tillräckligt underlag för att bedöma riktigheten i bolagets intäkter. Revisorsinspektionen noterar särskilt att dokumentationen inte ger något stöd för hans påstående att han granskade att samtliga hyresobjekt hade fakturerats.

Den granskning som A-son utförde gav honom därmed inte tillräckliga och godtagbara underlag för att göra en bedömning av eventuella oegentligheter i intäkterna eller intäkternas fullständighet, riktighet och existens.

Vid granskningen av bostadsbolagets intäkter för år 2021 utfördes en motpartsavstämning av en stor del av intäkterna. A-son utförde även stickprovsgranskning av avtal mot kundfakturor. Därtill genomfördes periodiseringskontroll. Urvalet vid stickprovsgranskningen utformades dock inte på ett sätt som gjorde det möjligt att dra några slutsatser om hela populationen. Granskningen gav honom därför inte tillräckliga och godtagbara revisionsbevis för att bedöma intäkternas riktighet.

Vid granskningen av lägenhetsbolaget (båda räkenskapsåren) utfördes inte några granskningsåtgärder som avsåg nettoomsättningen. I stället gjordes enbart en rimlighetsbedömning. A-son hade därmed inte tillräckliga och godtagbara revisionsbevis för en bedömning av intäkternas fullständighet, riktighet och existens.

Som Revisorsinspektionen redan har konstaterat (se avsnitt 3) fanns det flera närståenderelationer mellan bolagen. Utredningen visar också att det hade förekommit relativt omfattande transaktioner mellan bolagen. A-son konstaterade själv att närståendetransaktioner lätt kan manipuleras och att det utgör en risk för oegentligheter i intäktsredovisningen. Det framgår dock inte av vare sig hans dokumentation eller hans yttranden till Revisorsinspektionen att han gjorde det slag av ifrågasättanden som omständigheterna påkallade för närståendetransaktioner enligt ISA 550 (se avsnitt 3.3). Det framgår inte heller att han vid revisionen särskilt granskade eller på annat sätt skaffade sig revisionsbevis som gav honom tillfredsställande möjligheter att bedöma de aktuella transaktionerna utifrån den identifierade risken.

Till följd av den otillräckliga granskningen av nettoomsättningen hade A-son inte grund för att för något av bolagen eller räkenskapsåren tillstyrka fastställandet av bolagens resultat- och balansräkningar. Genom att ändå göra det har han åsidosatt god revisionssed.

5.1 Familjehemsbolaget

5.2 Utslussningsbolaget

5.3 Bostadsbolaget

Bostadsbolaget

Bostadsbolaget redovisade i årsredovisningen för räkenskapsåret 2020 posten Andelar i koncernföretag. Posten uppgick till 4,5 mnkr och avsåg ett innehav i ett dotterbolag som hade förvärvats den 5 augusti 2020.

I granskningsprogrammet för finansiella tillgångar har A-son antecknat att avtal och uppgörelser hade kontrollerats och bedömts vara korrekt hanterade. Han har även antecknat att dotterbolaget hade förvärvats mot en köpeskilling av 4,5 mnkr och övertagande av lån om 2,2 mnkr enligt avtal och att lånen bedömdes ligga i dotterbolaget. Revisorsinspektionen har noterat att avtalet var signerat av BB för bostadsbolagets räkning och att säljaren representerades av en person som samma år hade erhållit lön från familjehemsbolaget. I kontraktet gavs köparen möjlighet att låta säljaren överta lånen mot en ränta på sex procent.

Vidare har A-son antecknat att dotterbolagets årsredovisning för räkenskapsåret 2019 och balans- och resultatrapport per den 31 december 2020 hade inhämtats. Dotterbolaget innehade bostadsrätter som bedömdes ha ett värde om 3,5 mnkr per den 31 december 2019. I balansräkningen för dotterbolaget är bostadsrätterna redovisade till 3,5 mnkr både per den 31 december 2019 och per den 31 december 2020.

Dotterbolaget hade vid bokslutet för räkenskapsåret 2020 ett eget kapital om 1,4 mnkr (efter erhållet aktieägartillskott) och det fanns i bokslutet en skuld till kreditinstitut om 2,1 mnkr.

A-son bedömde att det inte fanns något nedskrivningsbehov avseende bostadsbolagets finansiella anläggningstillgångar. Han har antecknat att samtliga innehav, direkta och indirekta, var relaterade till bostadsrätter och bostäder och att innehaven var rimligt värderade utifrån det senaste årets värdeökning. Hans slutliga bedömning av bolagets finansiella anläggningstillgångar var att de var granskade och kunde fastställas.

Det framgår inte av dokumentationen hur han bedömde bostadsrätternas och dotterbolagets värde. Det kan inte heller utläsas om lånen som nämns i avtalet om förvärv av dotterbolaget avsåg lånen i dotterbolagets balansräkning eller andra lån, inte heller om bostadsbolaget tog över lånen eller om de överläts till säljaren mot ränta. I bostadsbolagets bokslut den 31 december 2020 finns varken banklån eller låneskuld till säljaren.

Enligt bokslutet för år 2021 innehade bostadsbolaget – förutom sitt innehav i dotterbolaget (som även detta år redovisades till 4,5 mnkr) – en fordran på dotterbolaget om 2,6 mnkr, redovisad i årsredovisningen som fordran hos koncernföretag.

I granskningsprogrammet för posten Finansiella anläggningstillgångar har A-son antecknat att dotterbolagets årsredovisning för räkenskapsåret 2021 hade inhämtats och att bolagets tillgångar i form av bostadsrätter bedömdes ha ett värde om 3,5 mnkr. I dotterbolagets årsredovisning för 2021 redovisades bostadsrätterna oförändrat till 3,5 mnkr. Dotterbolagets eget kapital uppgick till 1,8 mnkr.

A-son stämde av fordran på dotterbolaget mot tre skuldebrev och årets amorteringar samt mot dotterbolagets årsredovisning. Skuldebreven var undertecknade av CC för båda parter.

A-sons bedömning var att det inte förelåg något nedskrivningsbehov avseende bolagets finansiella anläggningstillgångar. Han har även detta år antecknat att samtliga innehav, direkta och indirekta, var relaterade till bostadsrätter och bostäder och att han utifrån det senaste årets värdeökning ansåg innehaven vara rimligt värderade. Hans slutliga bedömning av bolagets finansiella anläggningstillgångar var att de var granskade och kunde fastställas.

Av dokumentationen kan inte utläsas vad som låg till grund för A-sons bedömning av bostadsrätternas eller dotterbolagets värde. Det kan inte heller utläsas om han granskade värdet på fordran på dotterbolaget.

A-son har uppgett följande.

När det gäller bostadsbolagets förvärv av dotterbolaget efterfrågade han underlag och fick uppgift om att köpeskillingen uppgick till 4,5 mnkr och att köpeobjektet innehade ett lån om 2,2 mnkr som övergick i samband med köpet av bolaget. Det är inte tydligt författat i avtalet. Hans bedömning var att lånet om 2,2 mnkr inte skulle påverka anskaffningsutgiften. Den eventuella optionen att lösa skulden påverkade inte heller anskaffningsutgiften mellan köparen och säljaren.

Dotterbolaget hade vid övertagandet ett eget kapital om 1,4 mnkr. Vidare innehade bolaget tre bostadsrätter som hade gått upp i värde. Slutligen hade bostadsbolaget ett behov av att komma över bostadsrätter som kunde ägas av juridiska personer, eftersom inte många lägenheter fick ägas i sådan regi. Affären hade gjorts med extern part. Sammantaget var det hans bedömning att det inte fanns anledning att betvivla marknadsmässighet i transaktionen.

Det gjordes inga överväganden angående värderingen i bokslutet för räkenskapsåret 2020 utöver den ovan angivna granskningen. Han anser inte att det var en fråga som han behövde utreda för sitt ställningstagande om posten.

Vid revisionen av bostadsbolaget för räkenskapsåret 2021 gjordes en bedömning av om andelarna i dotterbolaget behövdes skrivas ned. Dotterbolaget hade andelar i bostadsrätter till ett bokfört värde om 3,5 mnkr. Prisutvecklingen innebar generellt att marknadsvärdet var högre. Vidare hade dotterbolaget ett eget kapital samt en resultatutveckling som var positiv. Sammantaget bedömde han det som rimligt att värdet på andelarna kunde motiveras och bedömas som rimligt redovisat.

Lägenhetsbolaget

Lägenhetsbolaget var under räkenskapsåren 2020 och 2021 kommanditdelägare i kommanditbolaget. Något bolagsavtal finns inte i revisionsdokumentationen, men A-son konstaterade vid revisionen att lägenhetsbolaget var kommanditdelägare och skulle erhålla 99 procent av kommanditbolagets resultat. Lägenhetsbolagets ägare och styrelseledamot CC var komplementär och erhöll 1 procent av kommanditbolagets resultat. Enligt Bolagsverket var kommanditdelägarens insats 1 kr. Hur bestämmanderätten fördelades mellan kommanditdelägaren och komplementären framgår inte av dokumentationen.

Av e-postkorrespondens mellan A-son, CC och bolagets redovisningsbyrå framgår att lägenhetsbolaget under räkenskapsåren 2018–2020 hade fakturerat och intäktsfört hyror för lägenheter som kommanditbolaget ägde. När kommanditbolaget behövde pengar överfördes medel från lägenhetsbolaget till kommanditbolaget och bokades på avräkningskonto i respektive bolag. Sättet att fakturera och redovisa skulle ändras från och med oktober 2020. Storleken på faktureringen framgår inte av dokumentationen.

I lägenhetsbolagets årsredovisning för räkenskapsåret 2020 redovisades en fordran på kommanditbolaget om 1,4 mnkr (i posten Övriga fordringar) men ingen andel i kommanditbolaget. Fordran bestod av ett avräkningskonto gentemot kommanditbolaget. Kommanditbolaget nämns inte i vare sig förvaltningsberättelsen eller notupplysningarna.

I dokumentationen finns en balansrapport från kommanditbolaget. Rapporten visar att kommanditbolaget gentemot lägenhetsbolaget hade en fordran om 6,5 mnkr respektive en skuld på 1,3 mnkr. Sammantaget hade alltså lägenhetsbolaget enligt balansrapporten netto en skuld till kommanditbolaget om 5,2 mnkr. Av balansrapporten framgår även att kommanditbolaget per bokslutsdatumet hade ett negativt eget kapital om -1,1 mnkr, inräknat ett negativt resultat för räkenskapsåret 2020 om –0,3 mnkr. Kommanditbolagets skattemässiga resultat framgår inte av revisionsdokumentationen.

Vid granskningen av avräkningskontot gentemot kommanditbolaget har A-son antecknat att det hade gjorts oregelbundna överföringar mellan kommanditbolaget och lägenhetsbolaget och att han hade identifierat flera differenser gentemot kommanditbolaget. Efter utredningar och dialog mellan A-son och redovisningsbyrån gjordes flera justeringar i bokslutet. Bland annat skrevs en differens mellan lägenhetsbolaget och kommanditbolaget på 480 tkr bort och redovisades som avdragsgill kostnad. Det kan inte utläsas hur den slutliga motpartsavstämningen såg ut. Det framgår inte heller hur värderingen av fordran på kommanditbolaget granskades.

I lägenhetsbolagets resultaträkning för räkenskapsår 2020 finns inte någon kostnad som motsvarar 99 procent av kommanditbolagets resultat.

I lägenhetsbolagets årsredovisning för räkenskapsåret 2021 redovisades innehavet i kommanditbolaget som Andelar i koncernföretag till ett belopp om 1,6 mnkr. I resultaträkningen redovisades 0,3 mnkr i posten Resultat från andelar i koncernföretag. I förvaltningsberättelsen angavs, som en väsentlig händelse under räkenskapsåret, att uthyrningen av lägenheter ägda av dotterbolaget [kommanditbolaget] under året hade lagts på själva dotterbolaget och att detta återspeglades i omsättningen. Det finns en notupplysning som visar på årets förändring av posten Andelar i koncernföretag men det framgår inte vilket bolag som avses och inte heller vad lägenhetsbolagets ägarandel uppgick till.

Enligt kommanditbolagets årsredovisning för räkenskapsåret 2021, som finns i dokumentationen, redovisade kommanditbolaget ett negativt eget kapital per bokslutsdatumet om –2,5 mnkr och ett resultat om 0,3 mnkr.

I granskningsprogrammet för posten Övriga fordringar har A-son antecknat att kommanditbolaget ägde en fastighet som hyrdes ut och att avisering enligt uppgift skedde från lägenhetsbolaget. Han har även antecknat ”varför tas intäkten i det här bolaget?” samt att det skedde oregelbundna överföringar mellan lägenhetsbolaget och kommanditbolaget. Det framgår att han stämde av avräkningskontot och den redovisade resultatandelen mot kommanditbolagets balans- och resultaträkningar. Resultatandelen motsvarade kommanditbolagets resultat enligt beskattningen. Det har också antecknats, vad gäller värdering av posten, att kommanditbolaget hade tillgångar som översteg värdet på fordran.

A-son har också antecknat ”Bolaget är kommanditdelägare, vad har bolaget för inflytande i KB:et? Bolaget äger 99 procent och därmed ett dotterbolag. Omklassificeras i ÅR”. Det finns också en anteckning om att korrigering hade skett. Slutsatsen för posten Övriga fordringar var att den framstod som rimligt redovisad.

Det framgår inte hur A-son säkerställde att lägenhetsbolaget hade bestämmanderätt över kommanditbolaget och att omklassificering till Andelar i koncernföretag skulle ske. Det framgår inte heller hur han kom fram till att kommanditbolagets tillgångar översteg värdet på posten.

I lägenhetsbolagets revisionsakt för räkenskapsåret 2021 finns ett engagemangsbesked från en bank per den 31 december 2021. Av beskedet framgår att lägenhetsbolaget hade ingått ett generellt borgensåtagande till förmån för kommanditbolaget. Kommanditbolaget hade per bokslutsdatum en skuld till banken på 6,0 mnkr. Borgensåtagandet framgick dock inte av lägenhetsbolagets årsredovisning.

A-son har uppgett följande.

Lägenhetsbolagets andelar i kommanditbolaget var att anse som andelar i koncernföretag. Det fångades inte upp i samband med granskningen av årsredovisningen 2020 men däremot i samband med granskningen av år 2021 och föranledde en omklassificering i årsredovisningen för det året.

När det gäller räkenskapsåret 2020 redovisades 99 procent av kommanditbolagets resultat i lägenhetsbolaget. Han kan inte se att han stämde av detta, eftersom granskning av posten i resultaträkningen saknas.

Vad gäller avräkningskontot stämdes samtliga transaktioner som hade inträffat under året mellan lägenhetsbolaget och kommanditbolaget av mot huvudboken i båda bolagen. Avvikelsen utreddes och bedömdes höra till tidigare år som hade hanterats delvis i enlighet med Skatteverkets beslut. Vidare gjordes rättelse i enlighet med reglerna i K2, nämligen under innevarande år. Differenser avsåg uteslutande tidigare år och dessa hade enligt beslut bedömts som lön. Han bedömde att detta kunde ligga till grund för korrigeringen av räkenskaperna.

Eftersom det fanns en fastighet som torde ha haft ett bestående övervärde, var det rimligt att lägenhetsbolagets fordran kunde accepteras. Någon granskning av postens värde gjordes eller dokumenterades dock inte under granskningsåret.

I fråga om räkenskapsåret 2021 konstaterar han att inget avtal fanns. Däremot bedömde han rimligheten i posten, baserat på inhämtad uppgift om resultatfördelning och ägande tillsammans med inhämtade underlag från kommanditbolaget. Han bedömde nettouttag och bolagets andel av kommanditbolagets resultat som bolagets andel i kommanditbolaget.

Vid granskningen säkerställde han att fordringsposten mellan kommanditbolaget och lägenhetsbolaget stämde. Vidare redovisades årets andel av bolagets resultat i resultaträkningen samt i balansräkningen. Däremot gjordes ingen bedömning rörande negativt eget kapital i kommanditbolaget. Det rimliga är att det inte skulle ha förekommit några fordringsposter på kommanditbolaget utan skulle ha setts som nettouttag som avräknats mot den redovisade förlusten.

Någon granskningsinsats avseende värdering gjordes inte, vilket inte heller framgick av revisionsplanering eller granskning.

Hans uppfattning är att borgensåtagandet för kommanditbolagets skulder borde ha framgått av årsredovisningen. Denna brist fångade han inte upp vid genomgången av årsredovisningen.

Revisorsinspektionens bedömning

I bostadsbolaget var posten Andelar i koncernföretag väsentlig båda räkenskapsåren medan posten Fordringar hos koncernföretag var väsentlig räkenskapsåret 2021. I lägenhetsbolaget var posten Övriga fordringar väsentlig räkenskapsåret 2020 medan posten Andelar i koncernföretag var väsentlig räkenskapsåret 2021.

Av 9 kap. 3 § aktiebolagslagen och ISA 200Den oberoende revisorns övergripande mål samt utförandet av en revision enligt ISA p. 15 följer att en revisor ska förhålla sig professionellt skeptisk när han eller hon planerar och utför en revision. Det innebär bl.a. att revisionsbevisen ska bedömas kritiskt (jfr p. A 20 ff.).

I kravet på professionell skepticism ligger bl.a. att revisorn ska ifrågasätta tillförlitligheten av den information som inhämtas från företagsledningen och att han eller hon utifrån omständigheterna i det enskilda fallet ska överväga tillräckligheten och ändamålsenligheten i inhämtade revisionsbevis.

Av ISA 500 p. 4 framgår att granskningsåtgärderna ska utformas och utföras på ett sådant sätt att revisorn kan inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis för att kunna dra rimliga slutsatser som grund för sina uttalanden. Enligt p. 6 samma ISA ska en revisor utforma och utföra granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna i syfte att inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis. Av ISA 330 p. 7 b följer att revisorn ska inhämta mer övertygande revisionsbevis ju högre han eller hon bedömer risken för väsentliga felaktigheter.

Vad först gäller bostadsbolaget har A-son båda åren i granskningsprogrammet antecknat att värdet på bostadsrätterna uppgick till 3,5 mnkr. Det finns i dokumentationen inte något revisionsbevis för detta värde. Att bostadsrätternas värde överensstämde med deras redovisade värde innebar att det inte förelåg något övervärde som kunde adderas till dotterbolagets eget kapital; trots detta förelåg det för båda räkenskapsåren en väsentlig skillnad mellan det redovisade värdet på andelar i koncernföretag och dotterbolagets egna kapital, 3,1 mnkr respektive 2,9 mnkr. Detta borde ha föranlett A-son att utvidga sin granskning. Han vidtog inte heller några granskningsåtgärder avseende värdet på fordran på dotterbolaget. A-sons bristande granskning innebar att han saknade grund för att tillstyrka ett fastställande av bostadsbolagets resultat- och balansräkningar. Genom att ändå göra det har han åsidosatt god revisionssed.

Vad därefter gäller lägenhetsbolaget utredde A-son inte huruvida det hade ett bestämmande inflytande, ett betydande inflytande eller ett mer begränsat inflytande över kommanditbolaget. Hur innehavet skulle redovisas i balansräkningen var således inte tillräckligt utrett. Det är ovanligt att en kommanditdelägare har ett bestämmande inflytande men det kan följa av bolagsavtalet (jfr 3 kap. 4 § lagen [1980:1102] om handelsbolag och enkla bolag). Det var därför av stor vikt att A-son tog del av avtalets innehåll.

Kommanditbolagets eget kapital var negativt och skilde sig väsentligt från lägenhetsbolagets redovisade värde på tillgångsposten respektive år. Om innehavet skulle anses vara andel i dotterbolag, fanns det därför starka skäl för A-son att ifrågasätta lägenhetsbolagets redovisning och värdering av andelarna.

För båda räkenskapsåren 2020 och 2021 är den revisionsdokumentation för lägenhetsbolaget som avser andelar i och fordran på koncernföretag ytterst knapphändig. Underlag för den slutliga avstämningen för räkenskapsåret 2020 saknas. Dokumentationen innehåller inte heller några närmare underlag för bedömningen av fordrans och andelarnas värdering. A-son har inte heller genom sina yttranden uppgett att han vidtog några granskningsåtgärder som gav honom grund för att bedöma utgående fordrans riktighet, existens och värdering.

Det ställs höga krav på en revisors kontroll av att informationen i en årsredovisning är fullständig och korrekt. I fråga om räkenskapsåren 2020 och 2021 var klassificeringen av en för läsaren av årsredovisningen väsentlig balanspost inte tillräckligt utredd, värderingen var inte tillräckligt granskad och ett väsentligt borgensåtagande saknades. A-son skulle ha uppmärksammat styrelsen på samtliga dessa brister. Hans granskning av lägenhetsbolagets årsredovisningar för räkenskapsåren 2020 och 2021 var således inte tillräcklig.

A-sons bristfälliga granskning innebar att han saknade grund för att tillstyrka ett fastställande av lägenhetsbolagets resultat- och balansräkningar. Genom den bristfälliga granskningen av posterna och hans underlåtenhet att uppmärksamma styrelsen på brister i årsredovisningen har han åsidosatt god revisionssed.

Familjehemsbolaget

Den dokumenterade granskningen av händelser efter balansdagen i familjehemsbolaget år 2020 består av ett granskningsprogram med genomgående anteckningar om ”U.a.” (utan anmärkning) och ”E.t.” (ej tillämpligt). I granskningsprogrammet finns endast en kommentar om att granskningen inte påvisade några indikationer på att det behövdes justeringar. Samtliga anteckningar är daterade den 9 juli 2021. A-sons slutsats var att posten kunde fastställas. I dokumentationen finns ingen resultat- och balansräkning som visar på händelser fram till granskningsdatumet. I dokumentationen i övrigt finns ett uttalande från företagsledningen som är undertecknat samma dag som revisionsberättelsen är daterad, dvs. den 15 juli 2021.

A-son har under ärendets utredning skickat in en resultatrapport som avser tiden fram till den 13 maj 2021. Dokumentet innehåller inte några anteckningar om hans bedömning eller slutsats. Det kan inte heller utläsas om han granskade perioden 14 maj – 15 juli 2021.

I familjehemsbolaget bestod granskningen av händelser efter balansdagen i anslutning till räkenskapsåret 2021 av – såvitt framgår av dokumentationen – ett granskningsprogram med genomgående anteckningar om ”U.a.” och ”E.t.”, daterade den 28 juni 2022. Det finns också en kommentar om att utslussningsbolaget under år 2022 hade ansökt om konkurs, att nedskrivning av fordringar skulle göras och att upplysning om detta skulle lämnas i årsredovisningen. Familjehemsbolagets årsredovisning innehåller ingen sådan upplysning. A-sons slutsats var att ”posten” kunde fastställas. Den slutliga bedömningen är daterad den 8 juli 2022. I dokumentationen finns också en balans- och resultatrapport som är daterad den 20 maj 2022 samt ett undertecknat men odaterat uttalande från företagsledningen. Revisionsberättelsen är daterad den 15 juli 2022. Det kan inte utläsas om A-son granskade perioden 21 maj – 15 juli 2022.

A-son har uppgett följande.

För familjehemsbolaget år 2020 inhämtades en sie-fil per den 8 juni 2021 som han behandlade i transaktionsanalysen. Baserat på analysen landade han i slutsatsen att inga väsentliga iakttagelser fanns. Sie-filen skrevs i samband med granskning av räkenskapsåret 2021 över i systemet med nya filer men han tog i transaktionsanalysen fram den resultatrapport7 som genererats vid det arbetet.

När det gäller familjehemsbolaget och räkenskapsåret 2021 gjordes en genomgång av balans och resultat på nya året och det fanns inga väsentliga händelser som kunde bedömas förutom de omständigheter som redan var kända.

Utslussningsbolaget

Den dokumenterade granskningen av händelser efter balansdagen i utslussningsbolaget i anslutning till räkenskapsåret 2020 består av ett granskningsprogram. Frågorna i granskningsprogrammet har genomgående besvarats med ”U.a.”. I programmet finns endast en kommentar om att A-son granskade en sie-fil, daterad den 15 september 2021, som omfattade perioden januari – augusti 2021 och att omsättningen uppgick till 3,3 mnkr och resultatet till –223 tkr. Den slutliga bedömningen är daterad den 2 november 2021 och revisionsberättelsen den 10 november 2021. Det framgår inte om A-son granskade perioden september – 10 november; dock finns ett uttalande från företagsledningen, vilket också är daterat den 10 november 2021.

A-son har uppgett följande.

Vad gäller granskningen av händelser efter räkenskapsåret ställdes fråga till BB. Enligt honom hade inte någon verksamhet bedrivits efter augusti utan fokus hade legat på att betala av skulden till Kronofogdemyndigheten. Detta bedömde han som rimligt. Baserat på information och rapporter som fanns tillgängliga kunde han dra slutsatsen att inga ytterligare omständigheter fanns att beakta på nya året fram till avlämnandet av hans revisionsberättelse.

Bostadsbolaget

Den dokumenterade granskningen av händelser efter balansdagen i bostadsbolaget i anslutning till räkenskapsåret 2020 består av ett granskningsprogram med genomgående anteckningar om ”U.a.” och ”E.t”. Anteckningarna är daterade den 22 juli 2021. I granskningsprogrammet finns endast en kommentar om att det utifrån den granskning och de kompletteringar samt justeringar som gjorts inte bedömdes föreligga behov av justeringar. Revisionsberättelsen avlämnades den 23 juli 2021. Dokumentationen innehåller ett uttalande från företagsledningen. I övrigt finns inget underlag till stöd för A-sons granskning.

Också dokumentationen av granskningen av händelser efter balansdagen i bostadsbolaget i anslutning till räkenskapsåret 2021 består huvudsakligen av ett granskningsprogram. Granskningsprogrammet innehåller, förutom genomgående anteckningar om ”U.a.” och ”E.t.”, samma kommentar som föregående år. Det framgår inte när granskningen genomfördes. A-sons slutsats var att posten kunde fastställas. Därutöver innehåller dokumentationen ett uttalande från företagsledningen, daterat den 22 juli 2022, dvs. samma dag som revisionsberättelsen avlämnades. Annat underlag till stöd för A-sons granskning saknas.

A-son har uppgett följande.

För bostadsbolaget och räkenskapsåret 2020 finns en granskningsbilaga upprättad. Det hade förvisso varit ändamålsenligt med en balans- och resultatrapport på nya året, vilket saknas som revisionsbevis. Däremot hade han genom en redovisningsprogramvara tillgång till aktuella rapporter och bokföring i realtid vilket möjliggjorde den dokumentation som framgår av arbetspapper.

A-son har inte yttrat sig i fråga om bostadsbolaget och räkenskapsåret 2021.

Lägenhetsbolaget

Den dokumenterade granskningen av händelser efter balansdagen i lägenhetsbolaget består, såvitt avser räkenskapsåret 2020, av ett granskningsprogram med genomgående anteckningar om ”U.a.” och ”E.t”. Anteckningarna är daterade den 24 september 2021. Den enda upplysningen som lämnas är att bolaget under år 2021 hade varit föremål för skatterevision som avsåg räkenskaperna för åren 2018 och 2019, att beskattningsbeslut hade fattats som hade lett till justeringar i redovisningen och att justeringarna hade utförts av en konsult i samband med revisionen. Därtill finns kopia på ett beslut från Skatteverket, daterat 19 augusti 2021. A-sons slutsats var ”post granskad och kan fastställas”. I dokumentationen finns även ett uttalande från företagsledningen, som dock vare sig är undertecknat eller daterat. I dokumentationen finns ingen resultat- och balansrapport som visar på händelser fram till revisionsberättelsens avlämnande den 4 oktober 2021.

Den dokumenterade granskningen av händelser efter balansdagen i lägenhetsbolaget avseende räkenskapsåret 2021 består av ett granskningsprogram med genomgående anteckningar om ”U.a.” samt en slutsats om att posten framstod som rimligt redovisad. Anteckningarna är daterade den 11 juli 2022. Revisionsberättelsen är avlämnad den 9 september 2022. I underlaget finns också ett undertecknat uttalande från företagsledningen. I övrigt finns inget underlag.

A-son har uppgett följande.

När det gäller lägenhetsbolaget och räkenskapsåret 2020 granskade han mot sie-4 fil. Det förekom inga särskilda avvikelser. Han kan dock inte se att filen inhämtades. Den stora åtgärden för det här året var att under räkenskapsåret beakta felaktigheter för åren 2018 och 2019, vilket han anser gjordes.

Han kan tyvärr inte hitta ett påskrivet uttalande från företagsledningen i akten. Det fanns dock ingen avvikande mening från styrelsen eller några meningsskiljaktigheter.

Vad gäller lägenhetsbolaget och räkenskapsåret 2021 bedrev bolaget ingen verksamhet på det nya året. Bokföringen på det nya året gicks igenom. Balans- och resultatrapport dokumenterades inte. Däremot kunde frågor om väsentliga händelser på det nya året besvaras, vilket också finns dokumenterat i arbetsblad.

Revisorsinspektionens bedömning

Enligt ISA 560Efterföljande händelser p. 6 ska revisorn utföra granskningsåtgärder som ger honom eller henne tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis för att han eller hon har uppmärksammat alla händelser som har inträffat mellan datumet för de finansiella rapporterna och datumet för revisors rapport och som kräver justering av eller upplysning i de finansiella rapporterna. Granskningsåtgärderna är avsedda att komplettera sådan granskning som har genomförts i syfte att få fram revisionsbevis för saldona på balansdagen, exempelvis avklippskontroller.

Flera av de balans- och resultatrapporter som finns i dokumentationen omfattar inte hela perioden fram till revisionsberättelsens avlämnande. Förekommande uttalanden från företagsledningen saknar i vissa fall datering eller underskrift; det saknas i dessa fall spår av att A-son hade annan motsvarande kommunikation med företagsledningarna. De granskningsprogram som finns ifyllda med ”U.a.” och ”E.t.” innehåller inte för något av uppdragen eller räkenskapsåren anteckningar som visar vilken konkret granskning som han gjorde av händelser efter balansdagen. Han har inte heller genom sina yttranden lämnat några detaljerade uppgifter om vilka åtgärder som vidtogs, vilka iakttagelser som gjordes och vilka slutsatser som drogs. Mot denna bakgrund drar Revisorsinspektionen slutsatsen att A-son inte granskade efterföljande händelser i tillräcklig utsträckning.

Genom att inte i något av bolagen granska händelser efter balansdagen på ett godtagbart sätt har A-son åsidosatt god revisionssed.

8.1 Rättslig reglering

Lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (penningtvättslagen) gäller för fysiska och juridiska personer som driver vissa i lagen uppräknade verksamheter, däribland verksamhet som auktoriserad eller godkänd revisor eller registrerat revisionsbolag (se 1 kap. 2 § första stycket 18). Det innebär att såväl enskilda revisorer som juridiska personer som bedriver revisionsverksamhet är skyldiga att följa lagens bestämmelser och de föreskrifter som har meddelats på området.

8.2 Kundkännedom och bedömning av kundens riskprofil

8.3 Övervakning i uppdragen

Som redan har framgått (se avsnitten 3, 4 och 5) förelåg närståendekopplingar mellan flera av bolagen. Utredningen har även visat att det hade skett ägarbyten och styrelseändringar i flera av bolagen. De olika bolagens företrädare figurerade även i andra av de nu aktuella bolagen.

Utredningen visar också att familjehemsbolaget år 2020 hade en omsättning på 48,1 mnkr, jämfört med 8,1 mnkr föregående år. I bostadsbolaget hade omsättningen ökat från 300 tkr år 2019 till 14,8 mnkr 2020.

Samtliga bolag hade under de nu aktuella åren en omfattande ut- eller inlåning från närstående bolag där avtal i flera fall hade tecknats av samma person för båda parter eller av varandra närstående parter. Dokumentationen visar också att familjehemsbolaget under år 2020 hade fått anstånd för betalning av skatter och avgifter, trots att det hade tillräckliga likvida medel för utlåning av väsentliga belopp till andra bolag. Samtidigt hade utslussningsbolaget skulder hos Kronofogdemyndigheten.

I såväl familjehemsbolaget som utslussningsbolaget bedrevs tillståndspliktig verksamhet. Utredningen har visat att utslussningsbolaget saknade tillstånd och att familjehemsbolaget fick sitt tillstånd indraget av IVO. Samtidigt som bolagen fick stora intäkter från det allmänna förekom det omfattande kostnader av privat karaktär, såsom inköp av elektronisk utrustning, märkeskläder, pool, elscooter, mat m.m. I flera fall har dessa kostnader inte kunnat hänföras till de personer som bolagens verksamhet avsåg, boende placerade i familjehem. Familjehemsboendena tillhandahölls i flera fall av personer som själva var ägare eller anställda i de olika bolagen som därigenom fick både lön, arvoden och andra slag av ersättningar. Förhållandena i familjehemsbolaget och utslussningsbolaget påverkade även bostadsbolaget och lägenhetsbolaget, eftersom dessa var beroende av hyresintäkter från familjehemsbolaget och utslussningsbolaget.

Av utredningen framgår även att A-son hade kännedom om att Skatteverket för flera av bolagen hade fattat beslut med anledning av felaktigt redovisade kostnader under tidigare räkenskapsår. Skatteverket hade särskilt pekat på förekomsten av osanna fakturor, verksamhetsfrämmande kostnader och kostnader som redovisats på avräkningskonton. I Skatteverkets beslut för utslussningsbolaget lyftes även den bristande efterlevnaden av SKL-regelverket.

Samtliga bolag var sena med sina årsredovisningar under alla i ärendet aktuella räkenskapsår. Familjehemsbolaget, bostadsbolaget och lägenhetsbolaget hade en redovisningsbyrå i Nordmakedonien och A-son ifrågasatte själv dess förståelse för de svenska redovisningsreglerna och dess språkkunskaper. I samtliga bolag förekom utgående och inkomna fakturor som saknade detaljerade uppgifter om vad som hade tillhandahållits och när. Utredningen visar även att många rättelser gjordes i samband med revisionen. Bland annat i lägenhetsbolaget gjordes vid revisionen av räkenskapsåret 2020 flera rättelser kopplade till försäljning av fastigheter från år 2016 och framåt som hade varit felaktigt redovisade. År 2021 uppmärksammades och intäktsfördes en fordran om 1 mnkr från år 2016 som inte tidigare hade funnits i lägenhetsbolagets balansräkning.

Revisionsdokumentationen innehåller inte för något av bolagen eller räkenskapsåren några spår av att A-son, mot bakgrund av de omständigheter som nu har angetts, gjorde några överväganden eller bedömningar om risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism. För utslussningsbolaget och bostadsbolaget räkenskapsåret 2020 bedömdes förvisso risken som förhöjd/hög men det kan inte heller för något av bolagen utläsas om risken hade någon påverkan på inriktningen eller genomförandet av övervakningen i uppdraget.

A-son har uppgett följande.

Hans bedömning av lånesituationen var utifrån granskningen att samtliga transaktioner i bolagen gjordes till följd av affärstransaktioner. Han bedömde dem därför inte som brottsliga eller som ett sätt att täcka en brottslig transaktion. Det fanns inga indikationer om risk för penningtvätt eller finansiering av terrorism och några sådana överväganden gjordes därför inte.

När det gäller intäkterna i familjehemsbolaget var uppdragsgivarna offentlig förvaltning, vilket minskade risken. Vidare fick han en rimlig redogörelse för att omsättningsökningen under räkenskapsåret 2020 hade varit möjlig genom samarbetet med bostadsbolaget och lägenhetsbolaget som tillhandahöll boenden till bolaget. Baserad på den redogörelsen och då den gjorda granskningen av intäkter inte visade på några avvikelser bedömde han att någon utökad granskning avseende penningtvätt och finansiering av terrorism inte behövde göras.

Inte heller hans granskning av kostnadsökningen indikerade att det förekom kostnader av främmande art, varför ingen annan bedömning rörande risk för penningtvätt och finansiering av terrorism gjordes.

För utslussningsbolaget bedömdes risken för transaktioner som inte var verksamhetsgilla som stor. Den frågan omfattades därför av hans planering och hans granskning. Det påvisades dock inga större brister kopplade till det. Däremot fann han andra brister, vilket också framgår av hans slutrapportering och revisionsberättelse.

Även för bostadsbolaget räkenskapsåret 2020 bedömde han att det fanns förhöjd risk och att detta skulle övervakas/hanteras i samband med revisionen. Hans samlade bedömning vid revisionen i bostadsbolaget för räkenskapsåren 2020 och 2021 var att det inte fanns anledning att göra några överväganden för att utreda frågan kring penningtvätt. Det fanns vid granskningstidpunkten inga indikationer på att transaktioner inte var affärsmässiga.

I fråga om lägenhetsbolaget och räkenskapsåret 2020 bedömde han att risken för att det kunde finnas transaktioner som inte var verksamhetsgilla var större än tidigare. För räkenskapsåret 2021 gjordes dock inga särskilda övervägande rörande penningtvätt.

Hans samlade bedömning var att redovisningsbyrån i Nordmakedonien som familjehemsbolaget, bostadsbolaget och lägenhetsbolaget anlitade hade god kunskap om det svenska redovisningsregelverket och hade god förmåga att kommunicera på engelska. De fel som uppdagades i bokföringen vid revisionen av familjehemsbolaget skulle ha uppkommit även om någon annan byrå hade biträtt med redovisningen.

När det gäller frågan om felaktiga fakturor skulle dessa ha inneburit att bolagen hade belastats med kostnader som redovisade som intäkt i ett eventuellt närstående bolag. Han ser inte att detta skulle utgöra penningtvätt och finansiering av terrorism som primära brott, utan eventuellt att bokföringen inte skulle vara fullständig. Vidare var det hans samlade bedömning att redovisningsbyrån då som nu inte gav ett intryck som skulle ha förorsakat en förhöjd risk för bolagens externa rapportering.

Revisorsinspektionen gör följande bedömning.

Utredningen har visat att det förelåg flera omständigheter som påkallade en ökad professionell skepticism hos A-son vid genomförandet av revisionerna.

Varken A-sons dokumentation eller hans yttranden till Revisorsinspektionen tyder emellertid på att han iakttagit tillräcklig skepticism. I sina yttranden har han i stället för samtliga bolag och räkenskapsår gjort gällande att det inte förekom något som borde ha föranlett honom att göra överväganden kopplade till risken för penningtvätt och finansiering av terrorism. Det innebär att han inte beaktade den uppenbara risken för att de omfattande transaktionerna mellan bolagen utgjorde en del av ett brottsligt upplägg och att han inte gjorde några överväganden kring rimligheten i den omfattande in- och utlåningen bolagen emellan. Dokumentationen tyder inte heller på att han vid revisionen beaktade de risker som han själv hade identifierat i sin planering. Han har i sina yttranden till Revisorsinspektionen uppgett – som inspektionen har uppfattat honom – att han bedömde att samtliga transaktioner vara affärsmässigt betingade. Enligt inspektionens mening medgav emellertid den granskning av intäkter och kostnader som framträder i hans dokumentation inte sådana slutsatser. Flera av de uppgifter som företagsledningen lämnade honom har han haft särskild anledning att ifrågasätta men har inte gjort det.

Beslut från Skatteverket gav vid handen att bolagen inte hade förhållit sig till SKL-reglerna samt att bolagen hade tagit upp rörelsefrämmande kostnader. Detta gav särskild anledning att överväga om det kunde ha förekommit oegentligheter i bolagen. Några överväganden angående detta synes A-son emellertid inte ha gjort. Inte minst anmärkningsvärt är att han vid sin granskning inte bedömde det vara nödvändigt att ta del av IVO:s beslut, trots att detta kunde ha gett honom mer information om varför familjehemsbolagets tillstånd hade dragits in.

Revisorsinspektionen konstaterar att det således förekom ett stort antal varningssignaler som borde ha föranlett A-son att vidta en fördjupad granskning utifrån risken för penningtvätt och finansiering av terrorism. Några sådana granskningsåtgärder vidtogs inte. A-son har i detta avseende åsidosatt sina skyldigheter enligt penningtvättsregelverket.