Beslut: Revisorsinspektionen ger godkände revisorn A-son en varning.

1 Inledning

Revisorsinspektionen har tagit emot en rapport från FAR om en utförd kvalitetskontroll som avser den godkände revisorn A-son. I rapporten anges att FAR:s kvalitetsnämnd för revisionsverksamhet har bedömt att A-sons revisionsverksamhet inte uppfyller den kvalitetsnivå som förutsätts enligt god revisorssed och god revisionssed. De iakttagna bristerna har föranlett inspektionen att öppna detta tillsynsärende. Inspektionens utredning har omfattat A-sons revision av två uppdrag, nedan benämnda taxibolaget och flyttbolaget.

Revisionsuppdraget för taxibolaget avser räkenskapsåret 2021/22. Taxibolagets årsredovisning för detta år är upprättad enligt Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR 2012:1) Årsredovisning och koncernredovisning (K3). Revisionsuppdraget för flyttbolaget gäller räkenskapsåret 2022. Flyttbolagets årsredovisning är upprättad med tillämpning av Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR 2016:10) Årsredovisning i mindre företag (K2). A-son lämnade i båda uppdragen en revisionsberättelse utan modifiering, anmärkning eller upplysningar.

2 Dokumentationsskyldighet (båda bolagen)

Revisionsdokumentationen för båda uppdragen innehåller inledande handlingar för uppdragsbedömning och planeringsmöte. Dessa har emellertid inte fyllts i.

Vad gäller flyttbolaget har samtliga revisionsåtgärder i arbetsprogrammet avseende revisionen genomgående besvarats med U.a. (utan anmärkning). Det saknas referenser till utförd granskning och det finns endast anteckningar på ett fåtal revisionsåtgärder.

I revisionsdokumentationen för taxibolaget har de angivna revisionsåtgärderna genomgående besvarats med U.a. Det finns referenser till granskningsunderlag på posten Varuinköp, men i övrigt saknas referenser. I arbetsprogrammet avseende taxibolaget finns vissa anteckningar om utförd granskning.

A-son har uppgett följande.

En del av granskningen i uppdragen skedde ute hos kunden. Fakturor och verifikationer granskades i kundernas pärmar/system. Det togs inte kopior eller utskrifter på allt underlag.

Revisionsföretaget har en säkerhetskopia av flyttbolagets bokförings- och lönesystem samt anläggningsregister, vilket innebär att alla fakturor, lönespecifikationer och tillgångslistor finns tillgängliga. För taxibolaget har han tillgång till bolagets system och därigenom tillgång till allt bokföringsmaterial.

Revisorsinspektionen gör följande bedömning.

En auktoriserad eller godkänd revisor ska dokumentera dels sådana förhållanden som har betydelse för att ge bevis till stöd för uttalandena i revisionsberättelsen, dels sådana förhållanden som utgör bevis för att revisionen har planerats och utförts enligt god revisionssed. Bestämmelser om dokumentation finns i 24 § revisorslagen (2001:883) och 7–12 §§ Revisorsinspektionens föreskrifter (RIFS 2018:2) om villkor för revisorers och registrerade revisionsbolags verksamhet. Dessa kompletteras av International Standard on Auditing (ISA) 230 Dokumentation av revisionen. Dokumentationen ska vara tydlig och sammanställd på ett överskådligt sätt. Av dokumentationen ska framgå bl.a. hur granskningen har planerats, vilken granskning som har genomförts, när granskningen har utförts, vilka iakttagelser som har gjorts och vilka slutsatser som har dragits.

Det är av vikt att revisorer fullgör sin dokumentationsskyldighet. Avsaknad av dokumentation försvårar en efterföljande analys och bedömning av arbetet.

I flyttbolaget har samtliga revisionsåtgärder besvarats med U.a. och det saknas referenser och anteckningar avseende utförd granskning. Dokumentationen ger därmed inte möjlighet att bedöma hur revisionen utfördes. I taxibolaget har samtliga revisionsåtgärder i arbetsprogrammet besvarats med U.a. och det finns i huvudsak inga uppgifter om vilken granskning som utfördes. De anteckningar som ändå finns gör det inte möjligt att bedöma hur revisionen gick till.

Genom att inte dokumentera revisionen i de båda uppdragen på föreskrivet sätt har A-son åsidosatt god revisionssed.

3 Planering och fastställande av väsentlighetstal (flyttbolaget)

Planeringen av revisionen i flyttbolaget innehåller endast kortfattade anteckningar. Det som finns antecknat om tidigare års revisioner innehåller enbart uppgifter från räkenskapsåret 2018. Det finns ett standardgranskningsprogram för planeringsmöte med kund men detta är inte ifyllt. Den enda anteckningen som finns från planeringsmötet avser tidsplanering.

Flyttbolagets verksamhet är mycket kortfattat beskriven i dokumentationen. Det finns uppgifter om beräknade nyckeltal fram till och med år 2018 samt diagram över resultatutveckling fram till och med räkenskapsåret 2021. Inga väsentliga händelser har uppmärksammats.

Vidare finns en redogörelse för hur väsentlighetstalen har fastställts. De olika väsentlighetstalen bygger på en formel där TB (täckningsbidrag), EK (eget kapital), AK (aktiekapital) och balansomslutning används. De siffror som har använts i formeln stämmer dock inte överens med förhållandena för räkenskapsåret 2022. Beräkningen stämmer däremot om siffrorna från räkenskapsåret 2018 används.

A-son har uppgett följande.

Det är olyckligt att gamla siffor användes vid beräkningen av väsentligheten. Det påverkade dock inte granskningen, eftersom väsentlighetstalen för år 2018 var lägre än för år 2022.

Revisorsinspektionen gör följande bedömning.

Enligt ISA 300Planering av revision av finansiella rapporter p. 2 ingår det i planeringen av en revision att upprätta en övergripande revisionsstrategi och att utarbeta en granskningsplan. Granskningsplanen ska enligt p. 9 innehålla en beskrivning av karaktären på, tidpunkten för och omfattningen av planerad riskbedömning och fortsatta planerade granskningsåtgärder på påståendenivån. Av p. A13 framgår att en revisionsplan för mindre företag kan bygga på föregående års slutsatser om den har uppdaterats under den innevarande perioden.

Enligt ISA 320Väsentlighet vid planering och utförande av en revision p. A4 är en vanlig utgångspunkt vid fastställande av väsentlighet för de finansiella rapporterna som helhet att tillämpa en procentandel av ett valt referensvärde. I p. A6 beskrivs finansiella data som kan vara relevanta med hänsyn till det valda referensvärdet. Dessa brukar normalt innefatta finansiellt resultat och finansiell ställning för tidigare räkenskapsperioder, finansiellt resultat och finansiell ställning för den gångna delen av räkenskapsperioden samt budgetar eller prognoser för den aktuella räkenskapsperioden, efter justeringar för betydande förändringar i företagets situation (t.ex. ett betydande företagsförvärv) och relevanta ändringar i förhållandena i den bransch eller ekonomiska miljö där företaget verkar.

Revisionsdokumentationen för flyttbolaget får förstås så att beräkningen av väsentlighetstalen baserades på siffror som avsåg räkenskapsåret 2018. Även övriga delar av planeringen innehåller information från räkenskapsåret 2018.

A-son har enligt Revisorsinspektionens mening inte upprättat en tillräcklig planering inför revisionen av räkenskapsåret 2022 och har därigenom åsidosatt god revisionssed.

4 Intäktsredovisning (båda bolagen)

4.1 Taxibolaget

I planeringen av revisionen av taxibolaget identifierades intäkter som ett område som krävde fördjupad granskning, eftersom posten var omfattande och väsentlig i denna typ av verksamhet.

Nettoomsättningen uppgick det aktuella räkenskapsåret till 72.073 tkr; föregående räkenskapsår hade den uppgått till 122.253 tkr. Granskningen av nettoomsättningen skedde enligt granskningsprogrammet genom rimlighetsbedömning, bruttovinstanalys, jämförande analys mot föregående år, periodiseringskontroll, stickprovsgranskning av försäljningstransaktioner, granskning av nummerserier samt periodisering av försäljningsintäkter. Samtliga revisionsåtgärder har i granskningsprogrammet markerats med U.a. Som sammanfattning från granskningen har antecknats att det inte kunnat hittas några fel på posten. Slutsatsen som drogs var att posten framstod som rimligt redovisad.

Beträffande flera av revisionsåtgärderna finns endast en kort anteckning om utförd granskning. I revisionsdokumentationen finns kontoutdrag för intäktskontona 3003 och 3010, en verifikation avseende en månads intäktsredovisning samt en resultatanalys. Resultatanalysen innehåller inga kommentarer från granskningen.

A-son har uppgett följande.

Det finns en avräkning per månad. Kunderna var kommuner och intäkterna avser färdtjänst och skolskjutsar. Risken för att alla intäkter inte skulle vara med bedömdes som obefintlig. Det förekom inte kontanthantering i bolaget.

När det gäller den utförda rimlighetsbedömningen mot tidigare år hade bolaget förlorat avtal med vissa regioner och detta påverkade omsättningen. Han hade en dialog med styrelsen om detta.

För granskningen av bruttovinst/täckningsbidrag bedömde han att det var en naturlig minskning, eftersom omsättningen minskade och minskningen av kostnaderna skedde därefter med en viss eftersläpning.

Rimlighetsbedömningen mot föregående år skedde genom att han jämförde årets kostnadskonton mot föregående års. Större avvikelser granskades på verifikationsnivå.

Bolaget hade förlorat avtal med några regioner. Detta ledde till en kraftig minskning av omsättningen och kostnaderna för inhyrda åkare, eftersom bolaget inte hade lika många körningar som tidigare.

Periodiseringskontrollen utfördes genom att avräkningar från kommun och åkare, som kom en gång i månaden, granskades för en månad. Avräkningar kom månaden efter den då körningarna hade utförts men bokfördes på föregående månad, eftersom körningarna avsåg den månaden. Mer granskning hade genomförts tidigare år. Därför var urvalet bara en månad detta räkenskapsår.

4.2 Flyttbolaget

I planeringen av revisionen av flyttbolaget identifierades intäkter som en väsentlig post.

Nettoomsättningen uppgick det aktuella räkenskapsåret till 71.558 tkr. Föregående räkenskapsår hade den uppgått till 58.071 tkr. Granskningen av nettoomsättningen skedde enligt granskningsprogrammet genom rimlighetsbedömning, bruttovinst-/täckningsbidragsanalys, jämförande analys mot föregående år, periodiseringskontroll samt granskning av nummerserier. Vid rimlighetsbedömningen antecknades att genomgången av intäkter visade att omsättningsökningen helt var hänförlig till en enda kund. Det antecknades också att intäkterna i december var lägre och att detta berodde på en återföring av en periodisering för år 2021. Samma eftersläpning uppmärksammades inte år 2022. Övriga revisionsåtgärder har markerats med status U.a. Som sammanfattning och slutsats angavs att posten framstod som rimligt redovisad. Som underlag för posten finns kontoutdrag (avseende hela räkenskapsåret) för konto 3041 (Försäljning tjänst) med en anteckning om att en enda kund står för största delen av omsättningen samt en resultatanalys. Den enda anteckning som finns på resultatanalysen avser den ovan nämnda periodiseringsposten.

A-son har uppgett följande.

Risken att det skulle förekomma oegentligheter bedömdes som väldigt låg, eftersom bolagets kunder bestod bl.a. av andra väletablerade logistik- och distributionsbolag samt bryggerier. Privatpersoner hade rätt till RUT-avdrag, vilket innebar att det skedde kontroller från Skatteverket emellanåt för att säkerställa att arbetet och faktureringen skedde lagenligt. Bolaget hade ingen kontanthantering.

För rimlighetsbedömningen mot föregående år hade han en genomgång med styrelsen kring vad som hade förändrats under året. Ökningen av intäkterna berodde på att bolaget fått fler uppdrag från en kund. Intäktskontot 3060 avsåg en tillfällig kund år 2021. Det fanns därför inte någon försäljning som redovisades på det kontot under räkenskapsåret 2022.

Han granskade inte bruttovinst/täckningsbidrag närmare, eftersom bruttovinsten låg i nivå med föregående år.

Han jämförde intäkter och varuinköpskostnader. Intäkter visade ökad försäljning till en kund. Varuinköpskostnaderna jämfördes mot föregående år. Bolaget hade haft mer inhyrd arbetskraft under året, eftersom man hade fått ökad försäljning. Granskningen skedde genom att han jämförde årets kostnadskonton mot föregående års. Större avvikelser granskades på verifikationsnivå.

Periodiseringskontrollen gjorde han i kundens faktureringssystem. Det fanns mindre poster som borde ha periodiserats. Dessa bedömdes dock vara oväsentliga, varför ingen ändring behövdes göra.

Granskningen av nummerserie skedde i samband med periodiseringskontrollen.

4.3 Revisorsinspektionens bedömning

Intäktsredovisningen är normalt ett väsentligt granskningsområde som revisorn har anledning att ägna särskild uppmärksamhet.

Enligt ISA 240Revisorns ansvar avseende oegentligheter i en revision av finansiella rapporter p. 27 ska en revisor, när han eller hon identifierar och bedömer riskerna för väsentliga felaktigheter som beror på oegentligheter, på grundval av ett grundantagande att det finns risker för oegentligheter i intäktsredovisningen, utvärdera vilka intäkter, intäktstransaktioner eller påståenden som ger upphov till sådana risker. Om revisorn inte avfärdar grundantagandet att det finns risker för oegentligheter i intäktsredovisningen, ska risken behandlas som en betydande risk i enlighet med ISA 315Identifiera och bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter p. 12 l. ii.

Av ISA 330Revisorns hantering av bedömda risker p. 6 och p. A 4 framgår att en revisor kan hantera bedömda risker genom granskning av kontroller, substansgranskning eller en kombination av dessa. Substansgranskningen innefattar detaljgranskning och substansinriktad analytisk granskning.

Revisorn ska enligt ISA 330 p. 21 – om han eller hon har fastställt att en bedömd risk för väsentliga felaktigheter på påståendenivån är en betydande risk – utföra substansgranskning med särskild inriktning på den risken. När revisorn hanterar en betydande risk enbart genom substansgranskning, ska denna innefatta detaljgranskning.

Av revisionsdokumentationen och A-sons yttrande framgår att hans granskning i båda bolagen till stor del bestod av rimlighetsbedömningar. Enligt ISA 520Analytisk granskning p. 5 ska en revisor, när han eller hon utformar och utför en substansinriktad analytisk granskning som enda åtgärd eller i kombination med detaljgranskning, bl.a. utarbeta förväntade värden för redovisade belopp eller nyckeltal för att kunna identifiera väsentliga felaktigheter i de finansiella rapporterna. Revisorn ska även bestämma det högsta belopp som en eventuell skillnad mellan redovisade belopp och förväntade värden får uppgå till innan en ytterligare utredning krävs.

Det framgår varken av A-sons dokumentation eller av hans yttranden till Revisorsinspektionen att han satte upp några förväntade värden eller bestämde vilken avvikelse från dessa som var godtagbar i enlighet med kraven i ISA 520.

Enligt A-sons yttranden bedömde han risken för att samtliga intäkter i taxibolaget inte skulle vara med som obefintlig, eftersom bolaget fick en månatlig avräkning på utförda tjänster. Han har uppgett att han hade en dialog med styrelsen om bolagets minskade intäkter till följd av att bolaget hade förlorat avtal med några regioner och att han bedömde att den försämrade bruttovinsten var en naturlig följd av detta. I hans revisionsdokumentation finns inga anteckningar från mötet med styrelsen som visar att diskussionen förts. Det finns inte heller några anteckningar om vilka avtal som bolaget hade förlorat eller vilken påverkan detta intäktsbortfall skulle komma att få på taxibolaget. Någon beräkning till stöd för slutsatsen att en bruttovinstminskning var naturlig eller för hans rimlighetsbedömning av intäkterna som helhet har inte presenterats.

Även vid granskningen av flyttbolaget förlitade sig A-son på muntliga uppgifter från styrelsen. Han har uppgett att han inte gjorde någon närmare granskning av bruttovinsten och täckningsbidraget, eftersom den låg på samma nivå som föregående år. I dokumentationen finns dock ingen beräkning som visar hur han kom fram till denna slutsats.

Revisorsinspektionen konstaterar att de genomförda rimlighetsbedömningarna som A-son har redogjort för inte uppfyller de krav som följer av ISA 520. Han har inte heller redogjort för någon tillräcklig omfattande detaljgranskning. Det saknas uppgifter om granskning av kontroller. Hans granskning av taxibolagets och flyttbolagets intäkter framstår därför som otillräcklig. Han saknade härigenom grund för att tillstyrka fastställandet av bolagens resultat- och balansräkningar. Genom att ändå göra det har han åsidosatt god revisionssed.

5 Varuinköp och övriga externa kostnader (taxibolaget)

5.1 Varuinköp

I taxibolagets årsredovisning för det aktuella räkenskapsåret uppgick posten Varuinköp till 55.164 tkr, medan motsvarande belopp för föregående räkenskapsår angavs ha varit 88.057 tkr. Den största delen av förändringen, 29.746 tkr, var hänförlig till legoarbeten underentreprenör. Granskningen av varuinköp skedde, enligt det granskningsprogram som A-son använde, genom rimlighetsbedömning mot föregående år samt periodiseringskontroll. Vid ovanliga relationer skulle det göras en bedömning av om något tydde på oegentligheter. I en anteckning anges att granskning hade skett av sammanställning av avräkningar till åkare och att de stora posterna var avräkningar som kom månadsvis. Samtliga revisionsåtgärder har markerats med U.a. Som sammanfattning från granskningen har antecknats att det inte kunnat hittas några fel på posten och att posten framstod som rimligt redovisad. Som underlag för granskningen finns ett kontoutdrag av konto 4600, Inköp legoarbeten, med två verifikationer som är en sammanställning av utförda körningar för två månader.

A-son har uppgett följande.

Vid rimlighetsbedömningen mot föregående år beaktades att bolaget hade förlorat avtal med vissa regioner vilket påverkade verksamheten och samtliga kostnadskonton. Granskningen skedde genom att han jämförde årets kostnadskonton mot föregående år. Större avvikelser granskades på verifikationsnivå.

När det gäller periodiseringskontrollen granskade han två sammanställningar av avräkningar till åkare. De stora posterna var avräkningar som kom månadsvis.

5.2 Övriga externa kostnader

I taxibolagets årsredovisning för det aktuella räkenskapsåret uppgick posten Övriga externa kostnader till 6.593 tkr. Motsvarande belopp för föregående räkenskapsår hade varit 7.825 tkr. Granskningen av övriga externa kostnader skedde, enligt granskningsprogrammet, genom rimlighetsbedömning mot föregående år och analytisk genomgång av kostnadskonton. Vid ovanliga relationer skulle det göras en bedömning av om något tydde på oegentligheter. I anslutning till granskningen av kostnadskonton har antecknats att posterna granskades och inget ovanligt hittades. Samtliga granskningsåtgärder har markerats med U.a. Som sammanfattning från granskningen har antecknats att det inte kunnat hittas några fel på posten och att posten framstod som rimligt redovisad. Något underlag från granskningen finns inte i revisionsdokumentationen.

A-son har uppgett följande.

När det gäller rimlighetsbedömningen mot föregående år hade bolaget förlorat avtal med vissa regioner, vilket påverkade verksamheten och samtliga kostnadskonton hade minskat jämfört med föregående år. Granskningen utfördes genom att han jämförde årets kostnadskonton mot föregående år. Större avvikelser granskades på verifikationsnivå.

Vidare genomfördes en granskning av konsultarvoden. Alla andra poster låg under väsentlighetstalet eller var återkommande kostnader utan större avvikelser.

5.3 Revisorsinspektionens bedömning

Granskningsprogrammets åtgärder för posterna Varuinköp och Övriga externa kostnader är översiktligt formulerade. Den granskning som dokumenterats är också av översiktlig karaktär.

ISA 520 kräver att revisorn inför en analytisk granskning utarbetar förväntade värden och bestämmer en godtagbar avvikelse (jfr avsnitt 4). Den analytiska granskningen som A-son har redogjort för i dokumentationen och i sina yttranden motsvarar inte standardens krav. Han hade därför inte grund för slutsatsen att de aktuella posterna var rimligt redovisade. Eftersom posterna var väsentliga, innebar den bristfälliga granskningen att han saknade grund för att tillstyrka ett fastställande av bolagens resultat- och balansräkningar. Genom att ändå göra det har han åsidosatt god revisionssed.

6 Personalkostnader (taxibolaget)

I taxibolagets årsredovisning för det aktuella räkenskapsåret uppgick posten Personalkostnader till 2.915 tkr. Föregående räkenskapsår uppgick posten till 10.370 tkr. Granskningen av personalkostnader utfördes enligt granskningsprogrammet genom en rimlighetsbedömning med hänsyn till verksamheten och antalet anställda. Samtliga granskningsåtgärder i arbetsprogrammet har markerats med U.a. och att det har antecknats att kostnaderna utgjorde rimliga löner för sex anställda. Som sammanfattning från granskningen har antecknats att det inte kunnat hittas några fel på posten och att posten framstod som rimligt redovisad. Något underlag från granskningen finns inte i revisionsdokumentationen.

A-son har uppgett följande.

Taxibolaget hade ett lönesystem som var kopplat till ett system som fanns i alla taxibilar och till vilket även scheman och GPS fanns kopplade. Lönerna var provisionsbaserade och sattes utifrån data som kommer från detta system. Kommunen hade även tillgång till vissa delar i systemet för att den skulle kunna se vilka anställda som kör, eftersom det är extra känsligt när man kör barn.

Bolaget hade många system kopplade till lönerna och det var av vikt att informationen som kom in stämde. De anställda som hade provision skulle reagera om fel löner betalades ut. Alla körningar registrerades och all körning skedde mot avräkning. Det fanns alltså enligt hans bedömningen bra kontrollfunktion att lönerna stämde.

Semesterersättningar i bolaget sattes individuellt, vissa fick ersättningen direkt utbetald vid varje löneutbetalning och vissa vid semesteruttag. Lönekostnaderna hade minskat jämfört med föregående år Detta berodde på att bolaget hade sagt upp anställda och i stället hyrde in arbetskraft (åkare) vid behov.

Revisorsinspektionen gör följande bedömning.

Posten Personalkostnader var en väsentlig post i taxibolaget och A-son hade därför anledning att ägna den särskild uppmärksamhet. Posten uppvisade en väsentlig förändring jämfört mot föregående år.

A-son har uppgett att taxibolaget hade ett lönesystem. Det framgår dock inte av revisionsdokumentationen eller hans yttranden att han genomförde någon sådan granskning av kontroller som krävs för att han skulle kunna förlita sig på kontrollens effektivitet. Vidare framgår det att den analytiska granskningen, som han har redogjort för i dokumentationen och i sina yttranden, inte uppfyller de krav som följer av ISA 520 eftersom standarden kräver att revisorn utarbetar förväntade värden och bestämmer en godtagbar avvikelse (jfr avsnitt 4).

Revisorsinspektionen bedömer mot denna bakgrund att de granskningsåtgärder som A-son utförde inte gav honom tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis avseende bolagets personalkostnader. Eftersom posten Personalkostnader var väsentlig, innebar den bristfälliga granskningen att han saknade grund för att tillstyrka ett fastställande av bolagens resultat- och balansräkningar. Genom att ändå göra det har han åsidosatt god revisionssed.

7 Händelser efter räkenskapsårets slut (taxibolaget)

I den sammanfattning av granskningen av händelser efter räkenskapsårets slut som finns i revisionsdokumentationen redogörs för händelser som inträffade under år 2020.

A-son har uppgett följande.

Inga väsentliga händelser hade skett efter räkenskapsåret slut och därför har det inte nämnts något i revisonsprogrammet.

Revisorsinspektionen gör följande bedömning.

Enligt ISA 560Efterföljande händelser p. 6 ska revisorn utföra granskningsåtgärder som ger honom eller henne tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis för att han eller hon har uppmärksammat alla händelser som har inträffat mellan datumet för de finansiella rapporterna och datumet för revisors rapport och som kräver justering av eller upplysning i de finansiella rapporterna. Granskningsåtgärderna är avsedda att komplettera sådan granskning som har genomförts i syfte att få fram revisionsbevis för saldona på balansdagen.

I revisionsdokumentationen finns endast en slutsats från revisionen av ett tidigare år. A-son har uppgett att inga väsentliga händelser hade skett efter det aktuella räkenskapsårets slut. Han har inte i sitt yttrande lämnat någon redogörelse för hur han kom fram till denna slutsats, än mindre hänvisat till några revisionsbevis. Revisorsinspektionen kan inte dra annan slutsats än att hans granskning av efterföljande händelser var otillräcklig. Han har därför även i denna del han åsidosatt god revisionssed.

8 Sammanfattande bedömning och val av disciplinär åtgärd

Revisorsinspektionen har funnit flera brister i A-sons revisionsarbete. Dokumentationen i båda uppdragen uppfyller inte de krav som ställs. I ett av uppdragen har planeringen av revisionen inte upprättats enligt gällande krav och fastställandet av väsentlighetstalet skett utifrån inaktuella belopp. Vidare har, i båda uppdragen, hans granskning av intäktsredovisningen varit bristfällig. I ett av uppdragen har han även brustit i sin granskning av varuinköp, övriga externa kostnader, personalkostnader och händelser efter räkenskapsårets slut.

A-son har i de nu nämnda avseendena åsidosatt sina skyldigheter som revisor och ska därför meddelas en disciplinär åtgärd. Det som läggs honom till last är allvarligt, särskilt med hänsyn till att han har tillstyrkt fastställandet av bolagens resultat- och balansräkningar utan att ha grund för det. Han ska därför, med stöd av 32 § andra stycket revisorslagen (2001:883), ges en varning.