Här återfinns överklagandeinformation för Revisorsinspektionens disciplinbeslut 2024-1100.
Förvaltningsrätten biföll överklagan.
Förvaltningsrätten i Stockholm
Målnummer | 8452-25 |
Datum | 26 juni 2025 |
Klagande | A-son |
Motpart | Revisorsinspektionen |
Överklagat beslut | Revisorsinspektionens beslut 2024-1100 |
Saken | Erinran enligt revisorslagen |
Förvaltningsrättens avgörande: A-sons invändning om jäv ogillas.
A:sons överklagande av Revisorsinspektionens beslut från den 11 april 2025 bifalles innebärande att beslutet upphävs.
Bakgrund
Revisorsinspektionen beslutade den 11 april 2025 att ge den auktoriserade revisorn A-son en erinran. Skälen för beslutet framgår av här.
A-son överklagar beslutet och yrkar att beslutet ska undanröjas. Han anser även att det föreligger jäv enligt 16 § första stycket 4 p. förvaltningslagen (2017:900), FL, avseende en namngiven auktoriserad revisor som deltagit i beslutet. Till stöd för sin talan har han framfört i huvudsak följande. Han har granskat styrelsens förvaltning i den omfattning som följer av god revisionssed. Han har tagit del av den extra föreningsstämmans beslut och har förhört sig om bakgrunden till denna hos styrelsen och den externa förvaltaren. Han fick kännedom om att styrelsen vidtagit åtgärder för att Taptot samfällighetsförening (föreningen) skulle kunna driva in en fordran mot en medlem som inte betalat utdebiterat belopp för 2020. Vid sin granskning av intäkterna kunde han konstatera att redovisade intäkter för 2023 överensstämde i allt väsentligt med den av vid årsstämman 2023 beslutade debiteringen. Detta har enligt honom indikerat att det inte skett någon ny förändrad utdebitering pga. extrastämmans beslut att fastställa inkomst- och utgiftsstat för 2020 och debiteringslängd för perioden 1 juli 2020 – 30 juni 2021. Redovisningen har således bekräftat det styrelsen och förvaltaren berättat, dvs. att det i sak inte skett någon förändring av tidigare fattat beslut. Ingen av de övriga 47 medlemmarna har underlåtit att betala utdebiterade belopp och föreningsstämmans beslut har inte överklagats. Hans bedömning är att styrelsen vidtagit adekvata åtgärder för att rätta ett tidigare begånget fel och att styrelsen vid förvaltningen verkat för att tillgodose medlemmarnas bästa. Vidtagna åtgärder har inte lett till någon skada för föreningen utan tvärtom möjliggjort att en utestående fordran har kunnat drivas in och att samtliga medlemmar fått betala vad som belöper på deras andelar i samfälligheten. Han har således agerat i enlighet med vad som kan krävas inom ramen för god revisionssed. En av ledamöterna som fattade beslutet om erinran mot honom är verksam inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB, PwC. Mot bakgrund av att nu aktuell anmälan även riktat sig mot en av revisorerna inom PwC kan det ifrågasättas om det inte förelegat jäv.
Revisorsinspektionen bestrider bifall till överklagandet och har tillagt i huvudsak följande. Högsta domstolens refererade avgörande NJA 1989 s. 87 behandlar frågan om uttaxering av bidrag till en samfällighetsförening och belyser vikten av att sådana beslut fattas korrekt. Av rättsfallet framgår att en förutsättning för att ett bindande beslut om skyldighet att erlägga bidrag ska komma till stånd är att utgifts- och inkomststat samt debiteringslängd upprättas och framäggs på stämma. Mot denna bakgrund hade A-son anledning att särskilt granska huruvida ett giltigt historiskt beslut om uttaxering fattats och om styrelsen haft rättslig grund att initiera de beslut som fattades på extrastämman. Han har emellertid inte, vare sig i ärendet eller genom sitt överklagande, redogjort för några granskningsåtgärder som varit ägnade att ge honom ändamålsenliga och tillförlitliga revisionsbevis i dessa avseenden. Revisorsinspektionen har haft att ta ställning till om A-son granskat omständigheterna kring det stämmobeslut som fattades den 20 juni 2023 på ett tillfredsställande sätt. Eventuella granskningsåtgärder, uttalanden och ställningstaganden som en annan revisor gjort avseende tidigare räkenskapsår saknar betydelse för bedömningen av A-sons granskning. Att en ledamot i tillsynsnämnden är verksam vid samma revisionsföretag som samfällighetsföreningens tidigare revisor kan därför inte anses ha påverkat utgången i ärendet
Skälen för avgörandet
Jäv
Enligt 16 § första stycket 4 p. FL är den som för en myndighets räkning tar del i handläggningen på ett sätt som kan påverka myndighetens beslut i ärendet jävig om det finns någon särskild omständighet som gör att hans eller hennes opartiskhet i ärendet kan ifrågasättas. Bestämmelsen utgör en s.k. generalklausul för jävsgrunderna i FL och omfattar exempelvis situationer när någon är uppenbar vän eller ovän med den som är part, ekonomiskt beroende av en part eller intressent eller är engagerad i saken på ett sådant sätt att misstanke lätt kan uppkomma att det brister i förutsättningarna för en opartisk bedömning (se t.ex. prop. 2016/17:180 s. 98 och prop. 1971:30 s. 343 och 356).
A-son har anfört att en namngiven ledamot av Revisorsinspektionen varit jävig pga. att hon är verksam inom PwC och att aktuell anmälan även riktat sig mot en revisor inom PwC. Av utredningen framgår att aktuell anmälan, utöver A-son, även avsåg föreningens tidigare revisor som är verksam vid PwC.
Revisorsinspektionen har angett att något tillsynsärende avseende den namngivna revisorn vid PwC inte öppnades efter anmälan. Revisorsinspektionen har också angett att tillsynsnämndens ledamöter inte är delaktiga i besluten att öppna tillsynsärenden eller i ärendenas beredning. Den ledamot mot vilken aktuell jävsinvändning riktar sig har enligt Revisorsinspektionen endast varit delaktig i att fatta det överklagade beslutet, och således inte varit delaktig i vare sig ärendets beredning eller dess därmed sammanhängande underhandsbeslut.
Med hänsyn till att aktuell jävsinvändning inte berör förhållandet mellan den aktuella ledamoten och A-son att ledamoten inte haft att bedöma eller hantera några underhandsbeslut eller deltagit i beredningen av aktuell anmälan samt att det i övrigt inte framkommit något som talar för att hon haft något intresse i saken, bedöms en jävssituation inte har förelegat. Beslutet är därmed inte ogiltigt på denna grund. Invändningen om jäv ogillas därmed.
Tillsynsbeslutet avseende A-son
Rättsliga utgångspunkter
Av 5 § revisionslagen (1999:1079) framgår att revisorn ska granska företagets årsredovisning och bokföring samt företagsledningens förvaltning. Granskningen ska vara så ingående och omfattande som god revisionssed kräver. Om revisorn vid sin granskning har funnit att någon som ingår i företagsledningen har företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet, ska det anmärkas i berättelsen. Detta framgår av 29 § samma lag.
Av 32 § andra stycket revisorslagen (2001:883) framgår att om en revisor åsidosätter sina skyldigheter som revisor eller som ställföreträdare för ett revisionsföretag, får varning ges. Om det är tillräckligt, får Revisorsinspektionen i stället ge en erinran. Är omständigheterna synnerligen försvårande, får auktorisationen eller godkännandet upphävas. Vid valet av disciplinär åtgärd ska Revisorsinspektionen enligt 32 d § första stycket samma lag ta hänsyn till hur allvarlig överträdelsen är, hur länge den har pågått och graden av ansvar för den som begått överträdelsen.
Relevant reglering i lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter, samfällighetslagen, och Revisorsinspektionens utgångspunkter för god revisionssed framgår av det överklagade beslutet.
Förvaltningsrättens bedömning
Av utredningen framgår att föreningen vid en extra föreningsstämma den 20 juni 2023 fattade beslut om inkomst- och utgiftsstat för 2020 samt om debiteringslängd för perioden 1 juli 2020–30 juni 2021. Bakgrunden till beslutet var att föreningen hade en fordran på utestående avgifter på en medlem om 57.949 kronor. Styrelsen hade med anledning av den uteblivna betalningen ansökt om betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten. Kronofogdemyndigheten hade dock inte möjlighet att utfärda betalningsföreläggande då föreningens beslut om inkomst- och utgiftsstat för 2020 inte uppfyllde ställda formaliakrav. Det fanns vid ingången av 2023 inget vid stämma dokumenterat beslut om inkomst- och utgiftsstat för 2020 eller om debiteringslängd för perioden 1 juli 2020–30 juni 2021. För att åtgärda detta formaliafel kallade föreningens styrelse till extra stämma den 20 juni 2023 och föreslog att föreningsstämman skulle fastställa inkomst- och utgiftsstat för räkenskapsåret 2020 och debiteringslängd för perioden 1 juli 2020–30 juni 2021 i syfte att uppfylla formaliakraven, vilket senare också gjordes.
Revisorsinspektionen har i det överklagade beslutet anfört att extrastämman i föreningen den 20 juni 2023 var en så ovanlig företeelse att omständigheterna borde ha föranlett A-son att ägna besluten särskild uppmärksamhet. Han borde därför ha fördjupat granskningen för att han skulle kunna göra en välgrundad bedömning av de nya beslutens innebörd och rättsverkningar. Den information som han hade tillgång till gav enligt Revisorsinspektionens mening inte tillräckligt underlag för att bedöma detta, och han inhämtade inte heller några ytterligare revisionsbevis. Han saknade därför grund för att ta ställning till om styrelsen hade agerat i enlighet med samfällighetslagen och föreningens stadgar. Genom förfarandet hade A-son därför åsidosatt god revisionssed. Förvaltningsrätten noterar i detta sammanhang att en ledamot var skiljaktig vid beslutet och ansåg att A-son utfört tillräcklig granskning till stöd för sina uttalanden i revisionsberättelsen och att det inte fanns skäl att meddela någon disciplinär åtgärd.
A-son har, i fråga om av honom vidtagna åtgärder, bl.a. framfört följande. Han informerade sig om det händelseförlopp som ledde fram till den extra föreningsstämman bl.a. vad gäller föreningens fordran och förfarandet med betalningsföreläggandet samt medlemmarnas betalningshistorik. Förutom samtal som förts med företrädare för föreningen och dess förvaltare granskade han också föreningens intäkter. Intäkterna baserades i huvudsak på debitering av dess medlemmar och granskningen visade att redovisade intäkter 2023 i allt väsentligt överensstämde med den av ordinarie föreningsstämman i mars 2023 beslutade uttaxeringen. Granskningen indikerade enligt honom därför att beslutet på extrastämman inte inneburit någon förändring i den tidigare uttaxeringen mot föreningens medlemmar. Hans bedömning var därför att det funnits en inkomst- och utgiftsstat för 2020 samt en debiteringslängd enligt vilken uttaxering skett, men att besluten om dessa först i efterhand formaliserats på ett korrekt sätt. I samband med 2024 års revision gjordes också en uppföljning där det konstaterades att Kronofogdemyndigheten, efter att formaliafelen rättats, kunnat driva in den utestående fordran.
Förvaltningsrätten delar bedömningen att den åtgärd styrelsen vidtagit är en extraordinär åtgärd. Åtgärden har dock vidtagits för att i möjligaste mån läka tidigare försummelser och för att gällande formaliakrav skulle vara uppfyllda, vilket var en förutsättning för att Kronofogdemyndigheten skulle kunna agera utifrån föreningens fordran. Uttaxering hade, såvitt framgår av utredningen, redan skett men formaliakraven hade inte iakttagits under räkenskapsåret 2020. Varken stadgarna eller samfällighetslagen ger vägledning i nu aktuell situation, dvs. om besluten kan anses ha stridit mot stadgarna eller samfällighetslagen. Det har inte heller framkommit något som tyder på att styrelsens agerande inneburit skada för föreningen. Av utredningen framgår att A-son vidtagit flera åtgärder med anledning av den extra föreningsstämmans beslut.
Förvaltningsrätten konstaterar därtill att Revisorsinspektionens beslut är behäftat med vissa oklarheter. Det framgår t.ex. inte hur ytterligare granskningsåtgärder bedöms kunna ha påverkat den avgivna revisionsberättelsen eller revisorns agerande i övrigt. Vid utfärdandet av en disciplinär åtgärd ankommer det på den beslutande myndigheten, i förevarande fall Revisorsinspektionen, att tydligt redogöra för de omständigheter som ligger till grund för beslutet. En disciplinär åtgärd, även i form av en erinran, är en ingripande åtgärd med stor inverkan på den enskilde. Vid sådana förhållanden kan inte en alltför onyanserad analys med kategoriska ställningstaganden godtas. Revisorsinspektionens beslut bedöms sakna närmare specificering kring vilket eller vilka underlag A-son saknade för att kunna göra en välgrundad, ändamålsenlig och tillförlitlig bedömning. Det saknas också information om vilka adekvata övriga åtgärder Revisorsinspektionen anser att han borde ha vidtagit. Vad som enligt beslutet utgjort ett tillräckligt beslutsunderlag, eller ett förfarande i enlighet med god revisionssed, framstår för domstolen som oklart.
Vid en sammantagen bedömning av omständigheterna i målet, samt med beaktande av att det i målet är fråga om en för den enskilde ingripande åtgärd, bedöms utredningen inte ge tillräckligt stöd för Revisorsinspektionens slutsats att A-son åsidosatt god revisionssed genom sitt förfarande. Omvänt görs bedömningen att utredningen ger stöd för att A-son, i egenskap av revisor i föreningen, utfört en tillräcklig granskning till stöd för sina uttalanden i revisionsberättelsen. Det finns således inte skäl att meddela honom en disciplinär åtgärd i form av en erinran. Överklagandet ska därför bifallas på så sätt att Revisorsinspektionens beslut från den 11 april 2025 upphävs.