B.1 Indelning (hyreshus eller vårdbyggnad)
Även under det gångna året har indelningsfrågor varit uppe till prövning i Regeringsrätten. Vid fastighetstaxeringen skall byggnader indelas i byggnadstyper (2 kap. 1 § fastighetstaxeringslagen, FTL). Avgörande vid denna indelning är hur den övervägande delen, dvs. normalt mer än hälften av byggnaden, används. Av närmast värderingstekniska skäl är en sådan indelning nödvändig för fastighetstaxeringen. Utfallet återverkar emellertid även i andra hänseenden. Om en byggnad t.ex. indelas som icke skattepliktig blir en konsekvens frihet från fastighetsskatt. Indelningen avser dock inte bara frågan om skatteplikt eller ej utan rör också vilken byggnadstyp som skall bestämmas. Även här återverkar fastighetsskatten eftersom uttaget kan vara olika för olika slag av byggnadstyper. Under 1995 har två fall av hithörande slag prövats av Regeringsrätten.
I RÅ 1995 ref 25 bekräftades tidigare praxis (RÅ 1985 1:91 I och II) i fråga om s.k. servicehus. Nu gällde det en byggnad som innehöll 99 servicelägenheter jämte dagcentral, kök m.m. samt förskola. Den helt övervägande delen av ytan upptogs av bostadslägenheterna. Den omständigheten att kommunerna enligt 19-20 §§ socialtjänstlagen (1980:620) numera blivit skyldiga att tillhandahålla särskilda boendeformer för vissa kategorier utgjorde inte skäl för annan bedömning än tidigare av bostädernas karaktär i fastighetstaxeringssammanhang. Byggnaden indelades därför som hyreshus och inte som icke skattepliktig vårdbyggnad. Parentetiskt kan nämnas att i RÅ 1993 ref 30 har servicelägenheter ansetts utgöra sådana stadigvarande bostäder som avses i 18 § lagen (1968:430) om mervärdesskatt med därav följande förlorad avdragsrätt för ingående skatt.
I målet berördes även en processuell fråga. Fastighetsägaren hade i kammarrätten i första hand yrkat på total skattefrihet för byggnaden. I andra hand yrkades att byggnaden skulle uppdelas i två taxeringsenheter, varvid låghusdelen, som främst innehåll vissa servicefunktioner, skulle taxeras som skattefri vårdbyggnad. Skattemyndigheten tillstyrkte andrahandsyrkandet. Kammarrätten avslog dock även detta yrkande. Fastighetsägaren gjorde nu gällande i Regeringsrätten att kammarrätten i strid med 29 § förvaltningsprocesslagen gått utöver parternas yrkanden och dömt till ägarens nackdel. Regeringsrätten ansåg emellertid att det ålegat kammarrätten att pröva om den yrkade ändringen av fastighetstaxeringen varit befogad oavsett skattemyndighetens tillstyrkan. Regeringsrätten ansåg i likhet med kammarrätten att servicehuset utgjordes av en enda byggnad.
Även i RÅ 1995 not 241 indelades en servicehus som hyreshus.
B.2 Taxeringsenhet (industri- eller hyreshusenhet)
Av pedagogiskt intresse är RÅ 1995 ref 45. Här har Regeringsrätten belyst systematiken i fastighetstaxeringsförfarandet. Bakgrunden var den inte ovanliga situationen att på en fastighet finns flera byggnader av olika slag. I målet var det fråga om bl.a. två kontorsbyggnader som hörde till den industriella verksamhet som bedrevs på fastigheten. Ett flertal byggnader för industriell produktion fanns också. Hela verksamheten på området var en ekonomisk enhet – en komplett industrianläggning – något som skulle tala för en enhetlighet även vid taxeringen. Systematiken i FTL följer emellertid ett särskilt mönster. Fastighetstaxeringen sker enligt ett visst schema. Ett av de första stegen är att indela byggnader och mark i olika byggnadstyper och ägoslag (2 kap. 2–4 §§ FTL). Ett därpå – sedan eventuella skattefrihetsfrågor i 3 kap. FTL avklarats – följande steg är att bestämma om indelningen i taxeringsenheter enligt reglerna i 4 kap. FTL. Med taxeringsenhet avses vad som skall taxeras för sig (4 kap. 1 § FTL). I denna del finns bara vissa i lagen angivna kombinationer. Ett hyreshus kan aldrig ingå i en industrienhet och på motsvarande sätt kan inte en industribyggnad ingå i en hyreshusenhet. Eftersom kontorsbyggnaderna rätteligen skulle indelas som hyreshus var det inte möjligt, på sätt fastighetsägaren önskade, att vid fastighetstaxeringen sammanföra dem med de industribyggnader med vilka de i och för sig hade ett helt klart ekonomiskt samband. Slutet blev att fastigheten ifråga indelades i två taxeringsenheter, nämligen en hyreshusenhet (kontorsbyggnader och tomtmark därtill) och en industrienhet (industribyggnader och tomtmark därtill).
Per Anclow