Skatteförslagen i Produktivitetskommissionens delbetänkande – Välbekanta men sannolikt otillräckliga

Produktivitetstillväxten har under flera år varit svag i Sverige. För att vända denna trend har regeringen tillsatt en Produktivitetskommission med uppdraget att analysera faktorer som påverkar produktiviteten och föreslå åtgärder för att främja både produktivitet och tillväxt i Sverige. I april 2024 presenterade Produktivitetskommissionen ett delbetänkande som innehöll flera förslag på hur produktiviteten kan stärkas genom förändringar inom skatteområdet. Detta är ett välkommet initiativ, eftersom skatter har en betydande inverkan på många av de faktorer som påverkar produktivitet och tillväxt. Förslagen är välbekanta från tidigare utredningar och innehåller inga större överraskningar. Samtidigt som det är betryggande att det råder bred enighet kring hur skattesystemet bör reformeras är frågan om inte Produktivitetskommissionen borde ha gått ett steg längre och presenterat mer ambitiösa förslag, särskilt med fokus på företagande och forskning och utveckling (FoU).

1 Inledning

Regeringen tillsatte i april 2023 en kommission, Produktivitetskommissionen, med uppdrag att analysera faktorer som påverkar produktivitetstillväxten i Sverige och lämna förslag på åtgärder som höjer produktiviteten i näringslivet och i den offentliga sektorn.1 Bakgrunden till detta är att Sverige under flera år ansetts ha haft en svag produktivitetsutveckling och att regeringen önskar bryta denna utveckling.

På skatteområdet har Produktivitetskommissionen fått i uppdrag att lämna förslag på skatteförändringar som medför att det framtida skattesystemet finansierar offentlig välfärd effektivare och blir mer produktivitets- och tillväxtfrämjande än idag. Fokus på förslagen är således på sådana åtgärder som framför allt ökar produktiviteten och tillväxten jämfört med idag. Skatter är ett verktyg i politikernas verktygslåda som relativt enkelt kan användas för att öka produktiviteten och konkurrenskraften eftersom skatter har stor inverkan på i stort sett alla ekonomiska beslut. Det är därför välkommet att Produktivitetskommissionen tar sig an skatteområdet i sitt uppdrag.

Kommissionen ska lämna sitt huvudbetänkande i oktober 2025. Den 29 april 2024 lämnade kommissionen delbetänkandet ”Goda möjligheter till ökat välstånd”.2 Förslagen på skatteområdet är av övergripande natur och pekar snarare på inriktningen för reformer än utgör konkreta i detalj utarbetade förslag. Kommissionen avser att komma med mer konkreta förslag på skatteområdet i sitt huvudbetänkande.

I denna artikel presenterar och diskuterar jag förslagen som lagts fram i delbetänkandet. Diskussionen och analysen grundar sig på min kunskap inom området och bygger på mina åsikter. Andra forskare kan ha andra åsikter. Förslagen som läggs fram i delbetänkandet utgör dock inga nya förslag utan överensstämmer väl med de förslag som lagts fram av många andra forskare och bedömare de senaste åren.3 Att förslagen är i linje med andra tidigare förslag är en stryka eftersom det tyder på att det råder enighet i vad som behöver göras för att det svenska skattesystemet ska kunna finansiera offentlig välfärd i framtiden utan alltför stor skada på svensk produktivitet och tillväxt.

2 Produktivitetskommissionens utgångspunkter för skatteförändringar

Att förändra ett skattesystem är ingen enkel uppgift och bör inte göras lättvindigt. För att ta sig an uppgiften att föreslå förändringar är det bra att utgå från vissa principer. Så gör även Produktivitetskommissionen. Kommissionen utgår från att både mindre och större skatteförändringar bör utvärderas utifrån deras inverkan på enkelhet, förutsägbarhet, effektivitet och omfördelning. Det är viktigt att skattesystemet upplevs som legitimt bland skattskyldiga och för det krävs, enligt kommissionen, att dessa principer är uppfyllda.

Även om kommissionen inte utvärderar dagens skattesystem utifrån dessa principer är det underförstått att dagens skattesystem brister i dessa avseenden. Efter skattereformen 1990/91 har skattesystemet blivit alltmer komplicerat och många avsteg har gjorts från neutralitet- och likformighetsprincipen som var principerna bakom 1990/91 års skattereform. Skattesystemet är långt från enkelt och transparent och många av förändringarna som gjorts sedan reformen har lett till ett mindre effektivt skattesystem.

Fokus i Produktivitetskommissionens uppdrag är att komma med förslag som ökar produktiviteten. Produktivitet avser framför allt arbetsproduktivitet som vanligtvis definieras som BNP per arbetad timme eller förädlingsvärde per arbetad timme. Innan vi går in på förslagen som lagts fram på skatteområdet är det värt att notera att detta mått har brister. Vissa skatteförslag kan minska arbetsproduktiviteten enligt gängse definition. Till exempel skulle en högre sysselsättning troligen leda till lägre produktivitet eftersom de som kommer i sysselsättning sannolikt i genomsnitt har lägre produktivitet än de som redan är i sysselsättning. Sverige har ett relativt stort utanförskap och hög arbetslöshet bland unga och lågutbildade.4 Att öka sysselsättning bland dem är eftersträvansvärt av många anledningar men skulle sänka svensk produktivitet så som det definieras. Det visar att definitionen haltar. Måttet fungerar bättre vid full sysselsättning men inte i en ekonomi med stort utanförskap. Alla åtgärder som innebär att någon går från att inte bidra till BNP eller förädlingsvärdet till att bidra är önskvärda även om det bidraget är lägre än genomsnittet. Ett bättre sätt att mäta skulle vara att jämföra med ett mått på potentiell arbetsproduktivitet mätt som BNP eller förädlingsvärde per potentiell arbetad timme om alla i arbetskraften varit sysselsatta.5 Med denna jämförelse hade ett bättre tillvaratagande av befolkningen ökat produktiviteten. Dagens mått gör det trivialt att öka produktiviteteten, det är bara att minska sysselsättningen och låta de allra mest produktiva vara kvar i arbete.

3 Nio skattereformsförslag för ökad produktivitet och tillväxt

Nedan presenteras de skatteförslag som återfinns i kapitel 13 i Produktivitetskommissionens delbetänkande och kortfattat motiven bakom förslagen.

1. Sänkt beskattning på höga arbetsinkomster

   Kommissionen föreslår att jobbskatteavdragets avtrappning slopas samt att den statliga inkomstskatten sänks. Förslaget om slopad avtrappning av jobbskatteavdraget har redan hörsammats: i budgetpropositionen för 2025 föreslår regeringen att jobbskatteavdragets avtrappning slopas.6

   Hur mycket den statliga inkomstskatten ska sänkas och hur det ska göras specificeras inte närmare och är något kommissionen avser att återkomma till i sitt huvudbetänkande. Kommissionen anser dock att arbetsinkomstbeskattningen fortsatt bör vara progressiv. Att den statliga inkomstskatten helt slopas verkar därför osannolikt.

   Motivet till att sänka skatten på höga arbetsinkomster är att Sverige har bland de högsta marginalskatterna på arbetsinkomster inom OECD och att höga marginalskatter har skadlig inverkan på bland annat arbetade timmar, ansträngning, skatteundandragande och utbildningsinvesteringar.

   Detta förslag ligger i linje med vad många andra bedömare har föreslagit och får anses vara okontroversiellt.

2. Enklare och lägre beskattning av förvärvsinkomster

   Kommissionen anser även att skatten på lägre förvärvsinkomster bör sänkas och att förvärvsinkomstbeskattning förenklas. Förslaget, som även det bygger på tidigare presenterade förslag,7 innebär att existerande grundavdrag, jobbskatteavdrag och förvärvsinkomstavdrag ersätts med en reduktion eller ett avdrag som är högre för arbetsinkomster och äldre personer.

   Motivet bakom detta förslag är att förenkla skattesystemet och öka incitamenten för individer i den lägre delen av inkomstfördelningen att arbeta och för äldre att fortsätta arbeta längre upp i åldern. Här menar kommissionen att strävan efter en högre sysselsättning inte uppfyller målet om en högre produktivitet eftersom en ökad sysselsättning bland framför allt lågutbildade skulle minska arbetsproduktiviteten per arbetad timme. Detta för att fler med lägre produktivitet skulle arbeta. Dock menar kommissionen att det finns andra anledningar till att öka sysselsättningen och få fler i självförsörjning och att det har positiva offentligfinansiella effekter. Att äldre får ökade incitament att stanna i arbetskraften minskar kompetensbristen och ökar sannolikt produktiviteten.

   Även här har kommissionen för avsikt att återkomma med en mer exakt utformning i slutbetänkandet.

3. Förändringar av fåmansföretagsreglerna

   Kommissionen anser att beskattningen av fåmansföretag bör ses över för att inte förtroendet för det duala skattesystemet ska urholkas. Hur reglerna bör ändras beskrivs inte. I stället hänvisas till den utredning som pågår och att resultatet av den bör inväntas.

   Kommissionen påpekar att de förändringar som gjort i fåmansföretagsbeskattningen sannolikt bidragit till ett bättre företagsklimat i Sverige. Dock anser de att den inkomstomvandling och skatteplanering som fåmansföretagsreglerna kan ge upphov till kan orsaka allvarliga legitimitetsproblem för det duala systemet. Kommission överlämnar frågan till utredningen som lämnade sitt betänkande strax efter att Produktivitetskommissionen lämnat sitt delbetänkande.8 Kommissionen avser att återkomma till frågan i sitt huvudbetänkande.

4. Mer förmånliga personaloptioner

   Sedan 2018 har personaloptioner beskattats lägre än ordinarie arbetsinkomster. Att skattemässigt gynna entreprenörskap kan motiveras och personaloptioner kan vara ett mer träffsäkert sätt att göra det än genom fåmansbolagsbeskattning. Kommissionen anser att dagens regelverk är otillräckligt och att det bör utredas om det inte borde vara mer generöst. Exempelvis gäller dagens regler enbart för yngre företag, flera branscher är undantagna och omsättningsgränsen är låg vilket gör att snabbväxande företag snabbt kommer upp i beloppsgränsen.

   Kommissionen anser att dagens regelverk bör ses över för att i högre grad riktas mot snabbväxande företag, men väljer att invänta en pågående utredning.

5. Högre beskattning av vissa kapitalinkomster

   Kommissionen anser att undantagen från den generella skattesatsen på 30 % i kapitalbeskattning bör ses över och kapitalbeskattningen göras mer likformig. Detta inkluderar en eventuell höjning av avkastningsskatten på pensionskapital, ISK och beskattning av onoterade andelar i förhållande till fåmansföretagsreglerna och övrig företagsbeskattning.

   Olikheterna i kapitalinkomstbeskattningen påverkar investeringsval och snedvrider investeringar till fördel för de alternativ som har lägre beskattning. ISK har varit skattegynnat och därför missgynnat kapitaltillgångar som inte finns på ISK. Kommissionen vill se över möjligheten att inkludera onoterade tillgångar på ISK. Avkastningsskatten på pensionskapital är också låg relativt andra tillgångar och gynnar passivt ägande via pensionsfonder. Att onoterade tillgångar beskattas lägre än andra tillgångar anser inte kommissionen är motiverat.

   Produktivitetskommissionen avser att återkomma med hur kapitalbeskattningen bör utformas i sitt huvudbetänkande.

6. Mindre snedvridande företagsbeskattning

   Den skattemässiga asymmetrin mellan eget och lånat kapital bör åtgärdas för att öka produktiviteten. Det kan göras på flera sätt. En sänkt bolagsskattesats, minskat ränteavdrag eller ett avdrag för eget kapital skulle delvis eller helt åtgärda asymmetrin. Produktivitetskommissionen anser att hela företagsbeskattningen kan behövas ses över med avseende på neutralitet mellan olika företags- och finansieringsformer.

   När det gäller förslag för företagsbeskattning avvaktar kommissionen den utredning som utvärderat effekterna av förändrad bolagsskatt 2019 men som vid delbetänkandets publicering ännu inte offentliggjorts.9

   Kommissionen föreslår däremot att regeringen tillsätter en grupp som kontinuerligt jobbar med utvecklingen inom bolagsbeskattningens internationella aspekter i syfte att öka Sveriges delaktighet och förmåga att påverka det internationella skattesamarbetet. Det internationella samarbetet ökar med fler aktörer och med internationella skatteregler som blir alltmer komplexa och icke-transparenta. Det krävs stor kompetens och arbetsinsats för att följa med och kunna utvärdera förslagen i realtid och vara med och påverka utvecklingen innan det är för sent.

7. Förbättra FoU-avdraget

   Sedan 2014 finns det ett FoU-avdrag som innebär en nedsättning av arbetsgivaravgifterna för personal som arbetar med FoU. Produktivitetskommissionen anser att FOU-avdraget är ett effektivt avdrag i teorin men att ansökningsprocessen är komplicerad vilket gör avdraget mindre effektivt i praktiken. Att det svenska FoU-avdraget medger nedsättning av arbetsgivaravgifter för FoU personal innebär att avdraget även hjälper företag som inte går med vinst, och som av just den anledningen är i ett större behov av ett avdrag, är en lämplig utformning till skillnad för incitament som minskar skatten på vinster, t.ex. patentboxar.

   Även på detta område pågår en utredning varför kommissionen väljer att avvakta utredningens redovisning och återkommer till frågan om hur FoU-avdraget bör utformas i huvudbetänkandet.

8. Ökad beskattning av bostäder

   Den nuvarande kommunala fastighetsavgiften bör enligt Produktivitetskommissionen göras om till en fastighetsskatt i linje med hur tillgångar på ISK beskattas, dvs. en typ av boxmodell där innehavet schablonbeskattas. Detta förslag bygger på förslag som lagts fram av Finanspolitiska rådet10 och Englund11 och skulle innebära att de olika upplåtelseformerna (småhus, bostads- och hyresrätt) skulle beskattas likformigt och löpande. Vid försäljning utgår därför ingen reavinstskatt.

   Fastighetsskatten är en relativt effektiv skatt och en skatt som dessutom kan ha ett progressivt inslag eftersom det finns en stark korrelation mellan fastighetsvärden och inkomster och förmögenheter. De likviditetsproblem som kan uppkomma anser kommissionen kunna åtgärdas med en utvidgad begränsningsregel.

   Kommissionen menar att om inte fastighetsavgiften görs om i linje med hur ISK beskattas bör taket i fastighetsavgiften slopas och även stämpelskatten slopas eller sänkas.

9. Bredda skattebasen och harmonisera skattesatsen för mervärdeskatten

   Slutligen föreslår kommissionen att det bör utredas hur skattebasen för mervärdesskatten kan breddas och de olika skattesatserna harmoniseras. Konsumtion är den bredaste skattebasen, som även fångar obeskattade inkomster och lågbeskattade inkomster, och därför en bra skattebas att beskatta. Sverige utnyttjar konsumtionsskattebasen i mindre utsträckning än andra OECD-länder, trots att Sverige har en relativ hög skattekvot och därför borde använda de mindre skadliga skatterna i högre utsträckning. En breddning av skattebasen samt en enhetlig skattesats skulle inte bara förenkla systemet, leda till färre snedvridningar och mindre administrativt krångel utan även göra skattesystemet mer effektivt givet att beskattningen skiftar från mer skadlig till mindre skadlig beskattning.

   Många tidigare bedömare har förordat en momsbreddning och enhetlig skattesats så även detta förslag är i linje med tidigare förslag.12

4 Några reflektioner över förslagen

Det är välkommet att Produktivitetskommissionen tar sig an skatternas roll i att förbättra produktivitetsutvecklingen och tillväxten samt för att trygga finansieringen av framtida offentlig välfärd. Även om det inte är en enkel uppgift att ändra i det befintliga skattesystemet utgör skatter verktyg i politikernas verktygslåda som i förhållande till många andra åtgärder relativt enkelt går att ändra, och som får effekt på produktiviteten och svensk konkurrenskraft på relativt kort sikt. Andra åtgärder är också viktiga, såsom utbildning, men kan vara svårare att genomföra och tar längre tid innan de ger utslag på produktivitetsutvecklingen. Skatter påverkar många viktiga faktorer, som avkastning på ansträngning, utbildning, investeringar, innovationer och var företag lokaliserar sin verksamhet, som i sin tur påverkar produktiviteten.

Det är betryggande att förslagen känns igen. Det är en styrka att det råder stor enighet i vad som behöver göras för att skattesystemet ska förbättras. Dessutom verkar många av förslagen redan vara under utredning vilket ytterligare stärker att förslagen är välkända och redan påtänkta. Även om det aldrig är enkelt att förändra regelverk borde den betydande enigheten underlätta för politikerna att genomföra reformerna.

Många bedömare har pekat ut de höga marginalskatterna på arbetsinkomster som speciellt problematiska eftersom de påverkar incitamenten att arbeta, anstränga sig och uppmuntrar till skatteplanering och omvandling av högt beskattad arbetsinkomst till lägre beskattad kapitalinkomst. Att sänka marginalskatterna på arbetsinkomster är en relativt billig reform eftersom de höga marginalskatterna endast träffar höga inkomster och inte leder till samma skatteintäktsbortfall som en sänkning av skatten i de lägre delarna av inkomstfördelningen. Den tekniska strukturomvandling vi är mitt uppe i och som gör det lättare för många att arbeta hemifrån eller från var-som-helst, hitta gigs och utföra jobb på kontraktsbasis utmanar det svenska skattesystemet med höga skatter på arbete och stora skillnader i hur arbets- respektive kapitalinkomster beskattas. Ökad teknikanvändning kan, förutom att ersätta många arbetsuppgifter, försvåra att särskilja inkomster från kapital och arbete. Teknikutvecklingen stärker därför argumenten för lägre beskattning av arbetsinkomster och minskade skillnader i hur kapital- och arbetsinkomster beskattas.

Att förenkla beskattningen av förvärvsinkomster för att öka transparensen, förståelsen och minska komplexiteten är önskvärt. Därför är förslaget om att ersätta jobbskatteavdraget och diverse andra avdrag med ett stärkt grundavdrag för förvärvsinkomster välkommet. Att åldersdifferentiera avdraget för att uppmuntra äldre att stanna i arbetskraften ökar komplexiteten och är ett avsteg från likformighets- och enkelhetsprincipen. Visserligen är ålder inte en faktor som individer kan påverka men ett högre avdrag för äldre skulle gälla alla äldre, även de som inte är högproduktiva. Man kan fråga sig om det föreligger ett marknadsmisslyckande här som motiverar ett högre avdrag för äldre för att minska kompetensbristen. Det borde vara något företagen själva kan lösa. Att inte längre skattegynna pensionssparande är sannolikt ett bättre alternativ för att stärka äldres arbetskraftsdeltagande.

Hur fåmansföretagsreglerna bör förändras bollar kommissionen över till utredningen men påpekar att det finns problem med inkomstomvandling och skatteplanering som kan leda till legitimitetsproblem för det duala inkomstsystemet. Kommissionen verkar tycka att det är bättre att gå vidare och utveckla personaloptioner eftersom de kan ha bättre träffsäkerhet i att de gynnar företag med tillväxtpotential och kompenserar för risktagande. Här hade kommissionen gärna fått gå ett steg längre och diskuterat problematiken med ett dualt system i en värld där det sannolikt kommer att bli allt svårare att särskilja inkomster från arbete och teknik.

En lösning på det duala problemet är att minska skillnaden i skatt mellan arbets- och kapitalinkomst. Produktivitetskommissionen föreslår att vissa kapitalinkomster ska beskattas högre än idag, men säger inget om den generella nivån på kapitalinkomstbeskattningen, vilket det hade varit intressant att höra kommissionens tankar kring.

Även förslagen kring företagsbeskattningen är välkända. Kommissionen fokuserar på skillnaderna i beskattning mellan eget och lånat kapital. Det är en viktig fråga speciellt i ljuset av att immateriella tillgångar blir allt viktigare och att dessa missgynnas i dagens skattesystem där ränteavdrag medges lånat kapital, vilket är lättare att få för företag med materiella tillgångar. Bolagsskattesatsen behöver inte sänkas enligt kommissionen. Sverige har tidigare haft en betydligt lägre bolagsskattesats än genomsnittet i EU och OECD. Det har gynnat svenska bolag och investeringar i Sverige. Sverige är ett litet exportberoende land som ligger lite i utkanten av Europa och skulle för att vara konkurrenskraftigt behöva ha en bolagsskattesats som ligger under genomsnittet för större länder. En sänkning av bolagsskattesatsen hade kunnat vara en relativt enkel och kostnadseffektiv åtgärd för att öka svensk konkurrenskraft och möjliggjort att fler investeringar blev lönsamma och hamnade i Sverige. Bolagsskatten ger förhållandevis blygsamma skatteintäkter vilket innebär att en sänkning av skattesatsen inte påverkar skatteintäkterna i så hög grad. Kommissionen ger inga förslag på skattelättnader för större och etablerade företag.

Förslaget att tillsätta en arbetsgrupp som arbetar proaktivt med internationella skattereformsförslag är mycket välkommet och något som bör göras omedelbart. Alltmer skattemakt flyttas till internationella arenor och det är viktigt att Sverige är med och påverkar detta arbete. Av förslagen som läggs fram är detta ett förslag som inte bör förhalas utan genomföras så fort som möjligt. Skattesystemen blir alltmer komplexa och allt färre har tillräcklig kompetens eller tillräckligt intresse av att sätta sig in i det internationella arbetet. Att inte delta aktivt och påverka arbetet på den internationella arenan är olyckligt och ytterst ett legitimitets- och demokratiproblem.

Att förbättra villkoren för FoU och uppmuntra till innovation kommer sannolikt att bli än viktigare i framtiden med tanke på den tekniska strukturomvandlingen och klimatutmaningen. Det är välkommet att Produktionskommissionen vill utvidga och förenkla FoU-avdraget. Det är ett avdrag som riktar sig till mindre företag eftersom de ofta missgynnas av andra skatteregelverk. Avsikten med FoU-avdraget var att gynna små företag. Frågan är om Sverige har råd att inte också uppmuntra och ge incitament till större företag som bedriver FoU. Den internationella konkurrensen hårdnar och Sverige har en relativt stor och mycket viktig forsknings- och innovationsintensiv industri. Det skulle vara olyckligt om Sverige tappade konkurrenskraft och föll i FoU- och innovationsligan. FoU och innovationer är avgörande för produktiviteten men också viktigt för både den tekniska omställningen och för klimatanpassningar. Internationellt ser vi en ökad konkurrens där man genom industristöd lockar till sig investeringar och företag. Denna konkurrens lär intensifieras med Trump som president i USA.

Ökad beskattning av bostäder är en återkommande rekommendation från nationalekonomer. Det är bra att det påpekas igen att Sverige sticker ut i att beskatta fastigheter lågt i den löpande beskattningen. Det är olyckligt eftersom det är en effektiv skatt och en skatt med en fördelaktig fördelningsprofil. Kommissionen föreslår att bostäder beskattas löpande i en box liknande ISK, men att det däremot inte utgår någon reavinstskatt vid försäljning. Det skulle sannolikt öka mobiliteten på bostadsmarknaden och göra att flyttkedjorna utnyttjades bättre och därmed befintligt bostadsbestånd.

Att fastighetsskatten betalas månadsvis är ett förslag som kan göra att acceptansen för skatten ökar eftersom den då blir mindre kännbar. Det är även bra att kommissionen föreslår att taket i nuvarande system slopas om en större reform av fastighetsskatten inte blir av.

Även en enhetlig moms och breddad momsskattebas är en återkommande rekommendation från tidigare utredningar och bedömningar och något som politikerna borde ta på allvar. En reform som innebär ett skifte från mer skadliga till mindre skadliga skatter borde vara något alla politiker vill genomföra och att inte göra det ett politikermisslyckade. Det är svårt att komma närmare en fri lunch.

5 Önskelista till huvudbetänkandet

Alla förslag är grundade i tidigare utredningar och forskning och väl motiverade. Genomförs förslagen skulle sannolikt produktiviteten och tillväxten öka. Frågan är om kommissionen går tillräckligt långt och förslagen är nog kraftfulla för att få betydande positiv inverkan på produktivitet, konkurrenskraft och tillväxt.

Jag tycker att Produktivitetskommissionen kunde gått längre och tagit den tekniska strukturomvandlingen, den ökade internationella konkurrensen och det geopolitiska läget på större allvar. Förslagen bygger i hög grad på att ekonomin och samhället i stort ser ut som under tidigare decennier. Det hade varit önskvärt om kommissionen gått lite längre och föreslagit mer kraftfulla åtgärder för framför allt företagande och FoU. Exempelvis en sänkt bolagsskattesats och ett kraftigare FoU-avdrag som även träffar större företag. Det befintliga FoU-avdraget gynnar medvetet små företag och det är bra att det utvecklas och förenklas. Samtidigt kan även större FoU-intensiva företag behöva kostnadslättnader för att inte tappa konkurrenskraft gentemot konkurrerande företag i andra länder. Det kan göras med FoU-avdrag eller en sänkt bolagsskatt. Sänkt bolagsskatt är en förhållandevis enkel åtgärd som har stor inverkan på investeringar och lokaliseringsval. Skattekonkurrensen lär, som sagt, öka när vi går in en ny mer protektionistisk era med intensifierad skatte- och industristödskonkurrens. Förhoppningsvis återkommer Produktivitetskommissionen med förslag som går lite längre och att större hänsyn tas till den omvärld vi lever i idag.

En annan viktig fråga som ingen riktigt verkar vilja adressera, inte heller Produktivitetskommissionen, är hur hållbart vårt kraftigt decentraliserade system är. Det är en viktig fråga att besvara för att vårt framtida skattesystem ska kunna finansiera offentlig välfärd. Är vårt kraftigt decentraliserade system, där cirka 70 % av den offentliga välfärden tillhandahålls på lokal nivå, hållbart och legitimt? Det föreligger redan i dag stora och växande skillnader i skattekraft mellan olika kommuner och regioner. Skillnaderna kommer sannolikt att öka i takt med att skattebetalarna blir mer mobila och olika delar av landet utvecklas i olika takt. Dagens utjämningssystem är redan ansträngt och lyckas inte se till att likvärdig välfärd erhålls oavsett var man bor. Att göra något åt detta system är en utmaning och kräver sannolikt förändringar både i skattesystemet och på utgiftssidan. Det är inte en lätt uppgift och det är förståeligt att både forskar- och utredningsvärlden duckar för frågan. Produktivitetskommissionen återkommer förhoppningsvis till frågan i huvudbetänkandet.

Produktivitetskommissionen trycker på vikten av transparens för att skattesystemet ska vara legitimt. Trots det lämnar inte kommissionen så många förslag på hur transparensen kan öka förutom att föreslå förenklad arbetsinkomstbeskattning. Det är ett bra förslag, men för övrigt finns det inga förslag som ökar transparensen i skattesystemet. Det är lite förvånande att kommissionen inte föreslår ganska lätt genomförbara regler om att synliggöra sociala avgifter men även de olika skatterna på förvärvsinkomst på lönebesked och på skattekonto. Det är en ganska enkel och billig åtgärd att tydligt redovisa sociala avgifter och kommunal, regional och statlig inkomstskatt på lönebesked, inkomstdeklaration och på skattekonto. Kunskapen om skattesystemet, storleken på de olika skatterna och vad de finansierar är låg bland väljarna. Enkätundersökningar visar exempelvis att mindre än hälften av väljarna känner till att det är regionerna som ansvarar för hälso- och sjukvård och 52 % vet inte vilket parti som styr i regionen.13 Endast fyra procent av väljarna tyckte att regionvalet är det viktigaste valet trots att de flesta tycker att hälso- och sjukvård är bland de viktigaste valfrågorna. Att kunskapen är så låg om det svenska skattesystemet är ett legitimitets- och demokratiproblem.

6 Slutsatser

Sveriges produktivitetstillväxt har varit svag under en längre tid, vilket har föranlett regeringen att tillsätta en Produktivitetskommission. Syftet med kommissionen är att analysera produktivitetspåverkande faktorer och föreslå åtgärder för att främja tillväxt. I sitt delbetänkande från april 2024 har kommissionen presenterat skatteförslag som ska bidra till att stärka produktiviteten. Förslagen är dock välkända från tidigare utredningar och innebär inga större nyheter, även om de visar på bred enighet om behovet av reformer i skattesystemet.

Förslagen från Produktivitetskommissionen är lovvärda, men de saknar nytänkande och djärvhet. För att bryta den negativa trenden behövs sannolikt mer långtgående reformer, särskilt inom områden som företagande och forskning och utveckling (FoU).

Det är positivt att förslagen som läggs bygger på bred enighet. Att det finns konsensus kring skatteförändringar är betryggande och ökar sannolikheten för politisk genomförbarhet. I huvuddrag bygger förslagen på ett skifte i skatteuttag från mer skadliga till mindre skadliga skatter. Förslag som är svåra att inte hålla med om.

Åsa Hansson, Nationalekonomiska institutionen och institutionen för Teknik och samhälle vid Lunds Universitet och Ratio.