Anmälan av Patrik Emblad, Skatt och samhälle, 233 sidor, 2024

Skatt och samhälle handlar enligt Emblad om ”skattesystemets samhälleliga roll” och den ”tar sig an en rad samhällsutmaningar, såsom ojämlikhet, ojämställdhet och klimatproblem”. Den anges ha en problemorienterad inriktning vilket medför att den ”befinner sig i skärningspunkten mellan flera olika discipliner, bland annat juridik, ekonomi, idéhistoria och politisk filosofi.” Vidare anges att en av flera idéer med boken är att kunna integrera hållbar utveckling i skatterättsundervisningen. Boken skiljer sig därigenom väsentligt från tidigare läroböcker i vad man kallar skattepolitik, något som också anges i förordet med hänvisning till Nils Mattsson, Skattepolitik, 1996. Boken är betydligt mer inriktad på att föra fram olika synsätt/uppfattningar/teorier på skattepolitiska frågor och ofta med en kritisk inställning till den gällande regleringen. Olika uppfattningar och argument redovisas och författaren försöker undvika att alltför mycket plädera för en viss uppfattning, men många gånger framgår av urval och analys åt vilket håll författaren lutar.

Boken bygger på ett mycket stort material och litteraturlistan omfattar uppskattningsvis runt 200 titlar (10 sidor) och därtill kommer offentligt tryck och rättsfall. En stor del av litteraturen är dock inte refererad i boken.1 Beskrivningen av olika frågor är pedagogisk och analyserna innehåller många aspekter som finns endast i begränsad omfattning i skattelitteraturen. Enligt författaren har boken karaktär av en lärobok, som ”bara kan skrapa på ytan och vara introducerande”. De nya perspektiven skulle i och för sig ibland motivera en mer omfattande behandling som underlag för läsarnas egna bedömningar/ställningstaganden, men boken är dock redan mycket omfattande, så det är begripligt att framställningen ibland måste begränsas. Allmänt sett kan man dock inte säga att framställningen bara skrapar på ytan. Boken tillför mycket mer ny kunskap än så. Det finns ett stort antal frågor som det här vore intressant att föra en djupare diskussion om men som inte ryms i en bokanmälan så jag begränsar mig till några frågor.

Bokens första kapitel har rubriken Skatt och beskriver vad skatter är. Som ett exempel på vad jag kallar alternativa perspektiv beskrivs modern monetary theory (MMT). Den innebär att staters utgifter inte begränsas till finansiering genom skatteintäkter eftersom stater kan skapa pengar genom lån.2 Efter beskrivningen av teorin anges att den är kontroversiell och det redovisas en del av den kritik som framförts. Nästan alla stater anser att det är ett problem om statsskulden blir för stor. Inte främst för att, såsom författaren anger, att inflationen kan öka, utan för att nivån på låneräntorna för staten och andra ökar. Effekten av att statskulden på sikt inte kan fortsätta att öka eller behöver minska leder även till en ojämlikhet mellan olika generationer. Senare generationer ska finansiera nuvarande generations överkonsumtion. Dessa synpunkter bör framhållas.

I kapitlet ges under rubriken skatter och subventioner en fördjupad analys av två skatteregler. Matmomsen diskuteras på ett intressant sätt med avseende på fördelningspolitiska effekter, främst i vilken utsträckning den lägre beskattningen leder till lägre matpriser eller ökar säljarnas vinster. Det kunde ha framhållits att detta är en fråga om incidens/övervältring av skatter som finns även på andra områden, och det kunde ha getts en mer allmän beskrivning av mekanismen vid övervältring.

Frågan om övervältring återkommer i kapitel 3 när det diskuteras vem som egentligen står för kostnaden av bolagsbeskattningen, om det bara är bolagsägarna eller om den övervältras på konsumenterna genom högre priser eller på anställda genom lägre löner.3 Det kan tilläggas att de senast decenniernas sänkningar av bolagsskatten genom övervältring inte bara behöver ha tillkommit bolagen/bolagsägarna utan även konsumenter och anställda. Dessa frågor har behandlats i den ekonomiska litteraturen, men det kanske skulle föra för långt att ta upp den diskussionen i boken.4

ROT/RUT-avdragen behandlas med avseende på effekter på fördelningspolitiken och sysselsättningen. Författaren framför, med hänvisning till en rapport från Riksrevisionen, en enligt min mening berättigad kritik mot den fördelningspolitiska profilen och att sysselsättningseffekterna torde vara begränsade, särskilt i relation till de statsfinansiella kostnaderna.

Kapitel 2 har rubriken Skatt och politisk ekonomi och ger en översiktlig genomgång av olika ekonomiska teorier och deras betydelse för skatterätten. Utvecklingen från merkantilism till kapitalism beskrivs liksom olika ideologier såsom marxism, socialliberalism och nyliberalism. Beskrivningen av kopplingen till skatterätten är relativt kort i förhållande till framställningen om den ekonomiska utvecklingen i allmänhet, penningpolitik, ideologier m.m. Det är återigen en välskriven framställning, men enligt min mening kunde dock vissa skatterättsliga perspektiv ha beskrivits utförligare såsom utvecklingen från interventionism till strävan efter en neutral företagsbeskattning, något som dock diskuteras i följande kapitel.

Kapitel 3 behandlar Skatt och politisk filosofi. En stor del av kapitlet behandlar förhållandet mellan rättvisa och effektivitet. Författaren beskriver prioriteringar dem emellan och uppfattningar om begreppen inom vad han kallar socialliberal, libertariansk och meritokratisk rättvisa. Sedan behandlas synen på människan och friheten i olika ideologier. Läsningen är givande, men såsom en grund för de skatterättsliga principer som behandlas därefter, är den väl omfattande. Beskrivningen av skatteförmåge-, neutralitets- och likabehandlingsprincipen är i huvudsak den sedvanliga, men det finns här även några alternativa synsätt.

Kapitel 4 behandlar Skatt och (o)jämlikhet. Det får anses vara bokens viktigaste kapitel. Först behandlas inkomst- och förmögenhetsfördelningen mellan olika inkomstgrupper. Inledningsvis behandlas Gini-koefficienten som mått på (o)jämlik inkomstfördelning.5 Jag tycker att behandlingen kunde ha varit längre. Bland annat är det väsentligt att framhålla att inte bara skatter och bidrag har betydelse för att minska ojämlikheten utan att även välfärdstjänster, såsom utbildning och sjukvård, har betydelse. En stor del av statistiken är hämtad från Piketty, 2014.6 Bilden borde ha kunnat kompletteras med litteratur med en annan infallsvinkel, främst Daniel Waldenströms publikationer under senare år.7

En intressant fråga som tas upp är att studier av förmögenhetsfördelningen i Sverige försvåras av avsaknaden av statistik sedan förmögenhetsbeskattningen avskaffades.8 En statlig utredning, SOU 2022:51, har förslagit att det därför skulle införas ett förmögenhetsregister som skulle vara tillgängligt endast för forskare. Förslaget mötte kritik bl.a. från näringslivet som oroades bl.a. för att det kunde leda till ett återinförande av förmögenhetsskatten.9 Regeringen beslutade 2024 dock att ett förmögenhetsregister inte ska införas och lämnade ett uppdrag till SCB att undersöka en mer begränsad modell för förmögenhetsberäkning.10 Eftersom den föreslagna statistiken endast skulle omfatta finansiella tillgångar i form av bankmedel blir den mycket begränsad och det kommer därför inte finnas något riktigt underlag för en analys och diskussion om förmögenhetsfördelningen.

Därefter behandlas skattesystemets fördelningspolitiska roll. Där finns en hel del intressant redovisning av fakta som nog inte är så välkända. Exempelvis anges ett antal skatterättsliga regler som har till syfte att jämna ut skillnaderna i skattebelastning.11 Flera av dem kände jag inte till. Kritiken mot regler som ökar ojämlikheten gäller inte oväntat fastighetsbeskattningen och investeringsparkontot (ISK). Den effektiva beskattningen på ISK, beräknad på genomsnittlig börsutveckling, är väsentligt lägre än den vanliga kapitalinkomstbeskattningen.12 Därutöver behandlas bland annat fördelningspolitiska effekter av mervärdesbeskattningen. Behandlingen av beskattningen av bolag och kommersiella fastigheter är dock endast deskriptiv.

Kapitel 5 behandlar Skatt och (o)jämställdhet. Där ges en omfattande beskrivning av vad som enligt forskningen på detta område anses öka ojämställdheten och det är intressant att få ta del av detta. Det ges exempel på skatteregler inom stort sett alla områden som anses bidra till ojämställdhet, bland annat grund- och jobbskatteavdragen, bilavdragen och beskattningen av kapitalinkomster. Det är bra att ta upp ett perspektiv som oftast inte tas upp i skatterättsliga sammanhang, men i en avvägning mot behandlingen av andra frågor tycker jag att kapitlet är för långt.

Kapitel 6 behandlar Skatt och miljö. Ett flertal frågor behandlas på ett utförligt och intressant sätt. Klimat-/miljöskatter utgår från den så kallade polluter pays principle, vilken är utgångspunkten för behandlingen i kapitlet. Inledningsvis behandlas utmaningarna med styrande regler för klimat- och miljöpåverkan med en indelning i tre dimensioner: ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet.13 Skatteregler behandlas närmare i avsnitt 6.8. Som vanligt är det en utförlig (kanske ibland väl utförlig), väl genomförd genomgång som omfattar drivmedelsbeskattningen, fordonsskatten, skattefria förmåner, reseavdraget, avdrag för klimatkompensation, beskattning av flyg och tåg och skattereduktioner för grön teknik. Informationen är ofta detaljerad, ibland kanske för detaljerad.

Här finns bara utrymme att ta upp en fråga av mer allmän karaktär. Avdrag för klimatkompensation behandlas i avsnitt 6.8.5 bland annat med utgångspunkt från ”Arla-målet”.14 Författaren anser att avdragsrätten innebär att det inte är ”utsläpparen som står för den fulla kostnaden. Eftersom bolagsskatten uppgår till 20,6 procent innebär avdragsrätten att skattebetalarkollektivet står för 20,6 procent av kostnaden.”15 Jag delar inte synsättet. Om en kostnad uppfyller kraven för avdragsrätt enligt inkomstskattelagens allmänna princip om avdrag för ”utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster” (16 kap. 1 § inkomstskattelagen), så bör den inte ses som en subvention. I princip antas sådana utgifter direkt eller indirekt skapa skattepliktiga intäkter och netto behöver således inte inkomstskatten minska.

Det sista kapitlet har rubriken Skatt och globalisering. Kapitlet har delvis en fördelningspolitisk infallsvinkel. I avsnitt 7.5 beskrivs skillnader i inkomstnivåerna i olika länder mot bakgrund av bland annat hur beskattningen påverkade koloniernas ekonomier. Därefter tas upp hur utformningen av den nuvarande internationella beskattningen kan gynna de rikare länderna.16

Tre avsnitt, 7.6, 7.7 och 7.8, ägnas åt frågor om lånefinansiering som alternativ till skattefinansiering, skapande av pengar genom penningpolitik samt valutans betydelse för den ekonomiska politiken. Jag anser att även om frågorna är viktiga, så känns det inte motiverat att behandla dem i ett skattepolitiskt sammanhang.17

Slutligen behandlas den internationella skattekonkurrensen, skatteflykt och åtgärder mot denna på ett omfattande och intressant sätt.

Sammanfattningsvis kan sägas att boken är mycket välskriven och bygger på omfattande kunskaper hos författaren. De frågor som behandlas är mycket intressanta. Det fördelningspolitiska perspektivet återfinns i behandlingen av de flesta frågorna och ofta med en kritisk analys. Värderingar kan inte undvikas i en framställning om skattepolitik. I några fall anser jag att de kritiska synpunkterna har väl stor övervikt och jag har angett några avvikande uppfattningar. Det väsentliga är dock att i boken redovisas på ett objektivt sätt genomgående argument för och emot olika uppfattningar. Som helhet tycker jag författaren lyckats bra med detta.

Boken bör vara obligatorisk läsning för alla som undervisar i skatterätt. Det är viktigt att få bakgrund och perspektiv på de regler vi behandlar i undervisningen och forskningen. Om den kommer att användas som lärobok kan nog komma att variera beroende på undervisningens uppläggning och inriktning vid olika lärosäten. Alla som har intresse för skattefrågor och särskilt de som är intresserade av skattepolitik bör dock läsa boken.

Peter Melz är professor emeritus i finansrätt vid juridiska institutionen, Stockholms universitet.