Områden: Fastighetstaxering
Löpnr: SKVFS 2025:4
Skatteverket föreskriver med stöd av 7 kap. 7 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) och 6 kap. 1 § fastighetstaxeringsförordningen (1993:1199) följande.
Åkermark
1 §Vid klassindelning av värdefaktorn beskaffenhet ska för beskaffenhetsklasserna 1–5 gälla följande.
Klass 1: | Åkermark vars produktionsförmåga är mycket bättre än (mer än 30 procent över) den genomsnittliga produktionsförmågan inom värdeområdet och vars brukningsförhållanden är de för området normala. |
Klass 2: | Åkermark vars produktionsförmåga är bättre än (minst 10 procent men högst 30 procent över) den genomsnittliga produktionsförmågan inom värdeområdet och vars brukningsförhållanden är de för området normala. |
Klass 3: | Åkermark vars produktionsförmåga är normal (avviker mindre än 10 procent från den genomsnittliga produktionsförmågan) inom värdeområdet och vars brukningsförhållanden är de för området normala. |
Klass 4: | Åkermark vars produktionsförmåga är sämre än (minst 10 procent men högst 30 procent under) den genomsnittliga produktionsförmågan inom värdeområdet och vars brukningsförhållanden är de för området normala. |
Klass 5: | Åkermark vars produktionsförmåga är mycket sämre än (mer än 30 procent under) den genomsnittliga produktionsförmågan inom värdeområdet och vars brukningsförhållanden är de för området normala. |
Vid bedömningen av åkermarkens produktionsförmåga förutsätts i samtliga beskaffenhetsklasser att åkermarken tillhör dräneringsklass 1.
Om brukningsförhållandena för åkermarken är väsentligt bättre än vad som är normalt inom värdeområdet, ska beskaffenhetsklassen höjas med ett steg. Är brukningsförhållandena väsentligt sämre än vad som är normalt inom värdeområdet ska beskaffenhetsklassen sänkas med ett steg.
2 §Vid klassindelning av värdefaktorn dränering ska för dräneringsklasser 1–2 gälla följande.
Klass 1: | Åkermark som är tillfredsställande dränerad. |
Klass 2: | Åkermark som är otillfredsställande dränerad. |
Betesmark
3 §Vid klassindelning av värdefaktorn beskaffenhet ska för beskaffenhetsklasserna 1–5 vid normala bruknings- och torrläggningsförhållanden gälla följande.
Klass 1: | Betesmark som har bättre (mer än 30 procent högre) avkastning och kvalitet än vad som är genomsnittligt inom värdeområdet och som ligger i anslutning till brukningscentrum. |
Klass 2: | Betesmark som har bättre (mer än 30 procent högre) avkastning och kvalitet än vad som är genomsnittligt inom värdeområdet men som inte ligger i anslutning till brukningscentrum. |
Klass 3: | Betesmark vars avkastning och kvalitet är normal (avviker med högst 30 procent) från vad som är genomsnittligt inom värdeområdet. |
Klass 4: | Betesmark som har sämre (mer än 30 procent lägre) avkastning och kvalitet än vad som är genomsnittligt inom värdeområdet. |
Klass 5: | Betesmark som har sämre (mer än 30 procent lägre) avkastning och kvalitet än vad som är genomsnittligt inom värdeområdet och som kan förväntas bli tagen i anspråk för virkesproduktion inom en nära framtid. |
Produktiv skogsmark utan avverkningsrestriktioner
4 §Värdefaktorn bonitet ska bestämmas med ledning av Skogshögskolans boniteringssystem.
5 §Värdefaktorn bonitet ska indelas i bonitetsklasserna E–A med ledning av den produktiva skogsmarkens virkesproducerande förmåga enligt följande.
Länsgrupp | Bonitetsklass (medelbonitet i skogskubikmeter per hektar och år) | ||||
|---|---|---|---|---|---|
E | D | C | B | A | |
1. Norrbottens län | 1,0–1,7 | 1,8–2,2 | 2,3–3,2 | 3,3–4,4 | 4,5– |
2. Jämtlands och Västerbottens län | 1,0–1,9 | 2,0–2,8 | 2,9–4,0 | 4,1–5,0 | 5,1– |
3. Västernorrlands län | 1,0–2,8 | 2,9–3,7 | 3,8–5,0 | 5,1–6,0 | 6,1– |
4. Gävleborgs län | 1,0–3,1 | 3,2–4,5 | 4,6–5,8 | 5,9–6,7 | 6,8– |
5. Dalarnas län | 1,0–2,5 | 2,6–3,7 | 3,8–5,8 | 5,9–7,7 | 7,8– |
6. Värmlands län | 1,0–3,1 | 3,2–4,9 | 5,0–7,2 | 7,3–8,7 | 8,8– |
7. Stockholms, Uppsala, Örebro och Västmanlands län | 1,0–4,2 | 4,3–5,9 | 6,0–7,8 | 7,9–9,4 | 9,5– |
8. Södermanlands, Östergötlands och Kalmar län | 1,0–4,2 | 4,3–5,9 | 6,0–8,4 | 8,5–10,5 | 10,6– |
9. Gotlands län | 1,0–1,9 | 2,0–2,8 | 2,9–4,1 | 4,2–5,8 | 5,9– |
10. Jönköpings, Kronobergs, Skåne och Västra Götalands län | 1,0–4,5 | 4,6–6,8 | 6,9–9,3 | 9,4–11,2 | 11,3– |
11. Blekinge och Hallands län | 1,0–5,0 | 5,1–7,3 | 7,4–9,9 | 10,0–11,9 | 12,0– |
6 §Värdefaktorerna virkesförråd barrträd och virkesförråd lövträd ska bestämmas i hela skogskubikmeter per hektar.
7 §För skogsinnehav under 30 hektar ska värdefaktorn virkesförråd, i enlighet med bilaga 5 a (skogstabell M) till 1 kap. 19 § fastighetstaxeringsförordningen (1993:1199), klassindelas med hänsyn till totalt virkesförråd uttryckt i skogskubikmeter per hektar enligt följande.
Område | Klass för totalt virkesförråd | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | ||
I | Del av Z, AC och BD län1 | (5)–26 | 27–47 | 48–68 | 69–88 | 89–105 | 106–121 | 122–136 | 137–156 | 157– |
II | Del av Z, AC och BD län2 samt hela I län | (5)–32 | 33–58 | 59–84 | 85–110 | 111–135 | 136–156 | 157–176 | 177–196 | 197– |
III | W, X och Y län | (10)–56 | 57–81 | 82–104 | 105–127 | 128–152 | 153–173 | 174–193 | 194–213 | 214– |
IV | AB, C, D, E, O, S, T och U län | (20)–67 | 68–98 | 99–129 | 130–159 | 160–190 | 191–216 | 217–241 | 242–266 | 267– |
V | F, G och H län | (25)–75 | 76–102 | 103–128 | 129–153 | 154–184 | 185–210 | 211–235 | 236–260 | 261– |
VI | K, M och N län | (25)–82 | 83–119 | 120–156 | 157–184 | 185–209 | 210–235 | 236–260 | 261–285 | 286– |
Område I omfattar
av Jämtlands län i Härjedalens kommun distrikten 319001 Lillhärdal, 319004 Linsell, 319006 Tännäs, 319007 Hede, 319008 Vemdalen och 319009 Ljusnedal samt i Bergs kommun distrikten 319010 Storsjö och 322002 Klövsjö,
av Västerbottens län kommunerna 2418 Malå, 2421 Storuman, 2422 Sorsele, 2425 Dorotea, 2462 Vilhelmina, 2463 Åsele och 2481 Lycksele,
av Norrbottens län kommunerna 2505 Arvidsjaur, 2506 Arjeplog, 2510 Jokkmokk, 2521 Pajala, 2523 Gällivare och 2584 Kiruna.
Område II omfattar
av Jämtlands län kommunerna 2303 Ragunda, 2305 Bräcke, 2309 Krokom, 2313 Strömsund, 2321 Åre och 2380 Östersund, i Härjedalens kommun distrikten 319002 Sveg, 319003 Älvros, 319005 Överhogdal, 318032 Ängersjö och 318042 Ytterhogdal samt i Bergs kommun distrikten 322001 Rätan, 322003 Berg, 322006 Åsarna, 322009 Myssjö, 322010 Hackås och 322012 Oviken,
av Västerbottens län kommunerna 2401 Nordmaling, 2403 Bjurholm, 2404 Vindeln, 2409 Robertsfors, 2417 Norsjö, 2460 Vännäs, 2480 Umeå och 2482 Skellefteå,
av Norrbottens län kommunerna 2513 Överkalix, 2514 Kalix, 2518 Övertorneå, 2560 Älvsbyn, 2580 Luleå, 2581 Piteå, 2582 Boden och 2583 Haparanda.
Tomtmark
8 §För tomtmark ingående i lantbruksenhet ska vad som sägs i 1–7 §§ Skatteverkets föreskrifter (SKVFS 2023:9) om värderingen av småhusenheter vid 2024 års förenklade fastighetstaxering tillämpas. Dock ska följande beaktas vid klassindelningen av värdefaktorn fastighetsrättsliga förhållanden. Värderingsenhet på vilken det finns småhus som, enligt 8 kap. 3 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152), utgör brukningscentrum för lantbruksenhet, och som enligt 12 kap. 3 § fastighetstaxeringslagen ska jämställas med småhus som utgör självständig fastighet, ska indelas i klass 1.
Småhus
9 §För småhus ingående i lantbruksenhet ska tillämpas vad som sägs i 8–15 §§ Skatteverkets föreskrifter (SKVFS 2023:9) om värderingen av småhusenheter vid 2024 års förenklade fastighetstaxering.
Vid klassindelningen av värdefaktorn fastighetsrättsliga förhållanden ska småhus som utgör brukningscentrum för lantbruksenhet, enligt 8 kap. 3 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152), indelas i klass 1.
Normhus
10 §Med normal storlek avses en storlek om 125 kvm värdeyta. Med normal standard avses 31 standardpoäng.
Ekonomibyggnader
11 §Vid klassificering av värdefaktorn storlek ska med värderings-enhetens yta på marken avses byggnadsarea enligt svensk standard SS 21054:2020.
12 §Värdefaktorn ålder uttrycks genom byggnadens värdeår. Värdeåret utgörs av byggnadens nybyggnadsår. Med nybyggnadsår avses det år då den övervägande delen av byggnaden togs i bruk eller kunde ha tagits i bruk. Det tidigaste värdeåret ska vara 1929. Värdefaktorn ålder ska anges i hela år.
Har byggnaden varit föremål för påtaglig om- eller tillbyggnad eller påtaglig förbättring ska värdeåret jämkas.
13 §Vid klassindelning av värdefaktorn beskaffenhet ska vad som anges i bilaga 1 gälla.
Storlekskorrektion
14 §Vid bestämmande av storlekskorrektion för lantbruksenhet ska med medelstor lantbruksenhet enligt 7 kap. 4 a § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) förstås en lantbruksenhet vars sammanlagda riktvärde, med undantag för småhus och tomtmark för sådan byggnad, utgör 1.200.000 kr.
Indelning i värdeområden och provvärderingsområden
15 §Indelning i värdeområden och provvärderingsområden för ekonomibyggnader, åkermark och betesmark (riktvärdekarta J) fastställs på det sätt som framgår av bilaga 2.3
Bilagan utesluten här. Den finns tillgänglig hos Skatteverket och på skatteverket.se
16 §Indelning i värdeområden och provvärderingsområden för produktiv skogsmark med avverkningsrestriktioner, produktiv skogsmark utan avverkningsrestriktioner och skogligt impediment (riktvärdekarta SK) fastställs på det sätt som framgår av bilaga 3.3
17 §Indelning i värdeområden för småhus och tomtmark till småhus på lantbruksenhet (riktvärdekarta LS) fastställs på det sätt som framgår av bilaga 4.3
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
2025:4
Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 september 2025 och tillämpas första gången vid förenklad fastighetstaxering 2026 och därefter vid särskild fastighetstaxering till och med 2028.