Områden: Inkomstskatt (Tjänst), Skattetillägg & andra sanktionsavgifter, Socialavgifter
Dnr: 8-192217-2025
Högsta förvaltningsdomstolens domar den 10 mars 2025, mål nr 6107– 6109-23 och 6110—6111-23
Beskattningsår 2015-2018 (inkomstskatt)
Redovisningsperioder (arbetsgivaravgifter) maj-juli och november 2016
Sammanfattning
Av rättsfallet RÅ80 1:56 följer att det finns en presumtion om att medel som har betalats till ett fåmansföretag, men som obehörigen har uteslutits från bokföringen i företaget, har stått till huvudaktieägarens förfogande och ska beskattas hos ägaren. HFD har nu slagit fast att presumtionen även gäller i fråga om utbetalningar från ett fåmansföretag. Presumtionen kan även tillämpas vid efterbeskattning och vid uttag av skattetillägg.
Som framgår av domen är det Skatteverket som ska visa de förhållanden som utlöser en tillämpning av presumtionen. Presumtionen kan inte upprätthållas när de utbetalda medlen har använts för att betala företagets utgifter eller rent faktiskt inte har stått till ägarens förfogande.
Referat
Av rättsfallet RÅ80 1:56 följer att det finns en presumtion om att medel som har betalats till ett fåmansföretag, men som obehörigen har uteslutits från bokföringen i företaget, har stått till huvudaktieägarens förfogande och ska beskattas hos ägaren.
Frågan i målen var nu om, och i så fall under vilka förutsättningar, en motsvarande presumtion ska tillämpas vid utbetalningar från ett fåmansföretag.
Högsta förvaltningsdomstolen uttalade att presumtionen i rättsfallet RÅ80 1:56 bygger på tanken att huvudaktieägaren i ett fåmansföretag har kontroll över företagets medel och att den kontrollen får anses gälla både medel som betalas in till företaget och medel som betalas ut från detta. Om ett fåmansföretag betalar ut medel utan att utbetalningen tas upp i företagets redovisning bör det därmed kunna presumeras att huvudaktieägaren har tagit ut medlen. Detsamma bör gälla om utbetalningen visserligen tas upp i redovisningen men det saknas bokföringsunderlag till stöd för utbetalningen, t.ex. i form av en faktura. Men även i det fallet att det finns ett bokföringsunderlag, men detta inte återspeglar verkliga förhållanden när det gäller vad utbetalningen avser eller till vem den har gjorts, finns anledning att presumera att medlen har tagits ut av huvudaktieägaren.
Det är Skatteverket som ska visa att de förhållanden som utlöser en tillämpning av presumtionen föreligger. Presumtionen ska inte upprätthållas när de utbetalda medlen har använts för att betala företagets utgifter eller rent faktiskt inte har stått till ägarens förfogande.
Högsta förvaltningsdomstolen bedömde i det aktuella fallet att det fåmansföretag som det var fråga om gjort sådana utbetalningar av medel som gjorde att det kunde presumeras att huvudaktieägaren tagit ut medlen. Men eftersom det av utredningen fick anses framgå att medlen rent faktiskt inte hade stått till huvudaktieägares förfogande fanns det inte skäl att upprätthålla presumtionen. Det innebar att det saknades grund för att påföra fåmansföretaget arbetsgivaravgifter och därtill hänförligt skattetillägg.
Samma dag avgjordes mål angående huvudaktieägarens inkomstbeskattning. Som en följd av Högsta förvaltningsrättens dom rörande fåmansföretaget saknades grund för att beskatta huvudaktieägaren.
Skatteverkets kommentar
Av rättsfallet RÅ80 1:56 följer att det finns en presumtion om att oredovisade inkomster i ett fåmansföretag under vissa förutsättningar ska anses ha stått till huvudaktieägarens förfogande och ska beskattas hos ägaren. HFD har nu slagit fast att presumtionen även gäller i fråga om utbetalningar från ett fåmansföretag.
Som framgår av domen är det Skatteverket som ska visa de förhållanden som utlöser en tillämpning av presumtionen, dvs. att det förekommer oredovisade inkomster i fåmansföretaget (i enlighet med RÅ80 1:56), att fåmansföretaget har betalat ut medel utan att utbetalningen tas upp i företagets redovisning, alternativt att det saknas bokföringsunderlag, exempelvis i form av faktura, eller att underlaget inte speglar verkliga förhållanden vad gäller vad betalningen avser eller till vem den har gjorts. Vid efterbeskattning eller uttag av skattetillägg på grund av oriktig uppgift måste de förhållanden som utlöser tillämpningen av presumtionen klart framgå.
HFD bedömde att fåmansföretaget i det aktuella fallet gjort sådana utbetalningar av medel som gjorde att det kunde presumeras att huvudaktieägaren hade tagit ut medlen. I det aktuella fallet framgår det dock av utredningen att medlen rent faktiskt inte hade stått till huvudaktieägares förfogande, varför det saknades grund för beskattning.