Områden: Inkomstskatt (Kapital, Näringsverksamhet, Tjänst)
Dnr: 8-270310-2025
Högsta förvaltningsdomstolens dom den 19 juni 2025, mål nr 6238-24
Sammanfattning
I domen uttalar Högsta förvaltningsdomstolen att en fond bildad enligt lagstiftningen i Luxemburg och som inte är en juridisk person kan sägas motsvara ett svenskt kommanditbolag. Utgångspunkten är därför att resultatfördelningen för fonden ska grundas på bolagsavtalet eller på vad som annars avtalats mellan bolagsmännen. En beslutad resultatfördelning kan dock frångås vid beskattningen om den innebär en obehörig inkomstöverföring eller framstår som orimlig och väsentligen betingad av skatteskäl. Skatteverket anser att motsvarande gäller för fonder bildade i andra länder som har motsvarande utformning som fonden i målet, t.ex. limited partnerships bildade enligt lagstiftning i England, Guernsey eller Jersey.
Enligt Skatteverket ger domen uttryck för att den avtalade resultatfördelningen i fonden ska bedömas i varje enskilt fall. Vid bedömningen av om resultatfördelningen kan frångås vid beskattning har det enligt Skatteverket ingen självständig betydelse hur det närstående ägandet är strukturerat. Motsvarande gäller om andelarna är kvalificerade hos andelsägarna och oberoende av hur det närstående ägandet är strukturerat.
Högsta förvaltningsdomstolens anger att det är initial limited partner (ILP) som har rätt till den särskilda vinstandelen och att den utgör avkastning på den investering som ILP gjort i fonden. Skatteverket uppfattar att uttalandet görs mot bakgrund av de givna förutsättningarna i målet. ILP är vidare inte skattskyldig i Sverige. Enligt Skatteverket har Högsta förvaltningsdomstolen därmed inte tagit ställning till hur ILP ska beskattas för den särskilda vinstandelen.
Referat
Bakgrund
Sökanden (A) är anställd i ett bolag (Advisory) som lämnar investeringsråd till en förvaltare av en riskkapitalfond.
Av ansökan framgår att fonden är bildad enligt lagstiftningen i Luxemburg och motsvarar närmast ett svenskt kommanditbolag, men är inte en juridisk person enligt den associationsrättsliga lagstiftningen i Luxemburg. Grundare av fonden är GP S.à r.l. (GP) och ILP S.à r.l. (initial limited partner, ILP). Båda bolagen är hemmahörande i Luxemburg. Fonden kommer att vara en s.k. alternativ investeringsfond enligt direktiv 2011/61/EU om förvaltare av alternativa investeringsfonder.
GP är general partner, dvs. obegränsat ansvarig, i fonden och dess förvaltare. För sin förvaltning av fonden erhåller GP ett förvaltningsarvode, som är marknadsmässigt. För sin rådgivning till förvaltaren erhåller Advisory ett rådgivningsarvode, som också är marknadsmässigt. Det bolag genom vilket fondens grundare gjort medinvesteringen i fonden är ILP. Medinvesteringen uppgår till 2 procent av fondens kapital. ILP är limited partner i fonden, dvs. begränsat ansvarig. Övriga investerare i fonden, främst institutionella investerare, är också limited partners.
Enligt fondavtalet ska resultatet i fonden, något förenklat, fördelas mellan de externa investerarna i fonden och ILP på följande sätt. I första hand med 100 procent till investerarna till dess de har fått tillbaka det kapital som de har investerat i fonden. Därefter med 100 procent till investerarna till dess de har fått 8 procent ränta på investerat kapital. Och slutligen med 80 procent till investerarna och 20 procent till ILP (dvs. den särskilda vinstandelen eller carried interest).
A har fått möjlighet att köpa aktier i Holding S.à r.l. (Holding), som äger samtliga aktier i GP och ILP. Aktierna i Holding är föremål för vissa förfogandeinskränkningar, bl.a. kopplade till A:s anställning i Advisory. Han avser att köpa aktierna genom ett av honom helägt fåmansbolag. Enligt förutsättningarna för ansökan kommer aktierna i fåmansbolaget att vara kvalificerade andelar eftersom han kommer att vara verksam i betydande omfattning i GP. Genom innehavet av aktierna i Holding kommer han att ha rätt till en andel av den särskilda vinstandel som ILP kan komma att erhålla.
A ansökte om förhandsbesked för att få klarhet i om den särskilda vinstandelen som betalas ut från fonden till ILP eller utdelning från ILP till Holding kommer att beskattas hos honom som inkomst av tjänst (fråga 1). Han frågade även om utdelning från Holding till fåmansbolaget kommer att tjänstebeskattas hos honom (fråga 2).
Rättslig reglering
Av 10 kap. 1 § och 11 kap. 1 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL, framgår att löner och andra inkomster som erhålls på grund av anställning ska tas upp som intäkt i inkomstslaget tjänst.
Av 41 kap. 1 § och 42 kap. 1 § IL framgår att utdelningar på grund av innehav av tillgångar ska tas upp som intäkt i inkomstslaget kapital.
Utdelningar på kvalificerade andelar i fåmansföretag beskattas hos fysiska personer enligt bestämmelserna i 57 kap. IL. Enligt 2 § tas sådana utdelningar i viss omfattning upp i inkomstslaget tjänst.
Högsta förvaltningsdomstolens bedömning
Högsta förvaltningsdomstolen uttalar att frågan i målet är om resultatfördelningen i fonden ska frångås vid beskattningen. Mer specifikt är frågan om den särskilda vinstandel som ILP kan komma att erhålla i stället ska hänföras till de externa investerarna eller till GP och i så fall vilka skatteeffekter det kan få för A. A ansåg att den avtalade resultatfördelningen inte skulle frångås, medan Skatteverket menade att den särskilda vinstandelen vid beskattningen skulle anses tillfalla GP. Eftersom ILP och GP ingår i samma koncern var Skatteverkets uppfattning emellertid att det inte leder till några beskattningskonsekvenser för A.
Enligt Högsta förvaltningsdomstolen kan fonden sägas motsvara ett svenskt kommanditbolag. Utgångspunkten är att resultatfördelningen i ett kommanditbolag grundas på bolagsavtalet eller på vad som annars avtalats mellan bolagsmännen. Den beslutade fördelningen kan dock frångås vid beskattningen om den innebär en obehörig inkomstöverföring eller framstår som orimlig och väsentligen är betingad av skatteskäl (se t.ex. RÅ 2002 ref. 115 I och II). Bolagsmän i fonden är GP, ILP och de externa investerarna. GP och ILP är närstående till varandra, medan de externa investerarna är oberoende i förhållande till GP och ILP. Mellan oberoende parter saknas i regel grund för att man vid beskattningen ska frångå den avtalade resultatfördelningen. Fördelningen mellan å ena sidan GP och ILP och å andra sidan de externa investerarna ska således accepteras enligt Högsta förvaltningsdomstolen.
Härefter återstår enligt Högsta förvaltningsdomstolen frågan om resultatfördelningen innebär en obehörig inkomstöverföring från GP till ILP eller om det faktum att GP inte har rätt till den särskilda vinstandelen innebär att fördelningen anses betingad av skatteskäl. ILP har åtagit sig att investera 2 procent av fondens kapital. A har uppgett att det finns affärsmässiga skäl till att det är ILP och inte GP som gör detta åtagande. Ett sådant skäl är att ILP, till skillnad från GP, bara är ansvarigt för fondens förpliktelser upp till investerat kapital. A har vidare uppgett att det i riskkapitalbranschen är allmänt vedertaget att den som åtagit sig att investera också har rätt till den särskilda vinstandelen. Att ILP och GP som grundare av fonden valt att inte låta GP åta sig att investera i den, och därmed erhålla den särskilda vinstandelen, kan mot denna bakgrund inte anses innebära att en obehörig inkomstöverföring skett från GP till ILP eller att resultatfördelningen kan anses betingad av skatteskäl.
Högsta förvaltningsdomstolen konstaterar sammanfattningsvis att det är ILP som har rätt till den särskilda vinstandelen och att den utgör avkastning på den investering som ILP gjort i fonden. De inkomster som avses med ansökan om förhandsbesked leder därmed inte till några beskattningskonsekvenser för A. De förfogandeinskränkningar som följer av aktieägaravtalet mellan Holdings ägare föranleder ingen annan bedömning.
Skatteverkets kommentar
Fonden i målet var bildad enligt lagstiftningen i Luxemburg och var inte en juridisk person. I domen uttalar Högsta förvaltningsdomstolen att fonden kan sägas motsvara ett svenskt kommanditbolag. Enligt praxis är då utgångspunkten att resultatfördelningen för fonden ska grundas på bolagsavtalet eller på vad som annars avtalats mellan bolagsmännen. En beslutad resultatfördelning kan dock frångås vid beskattningen om den innebär en obehörig inkomstöverföring eller framstår som orimlig och väsentligen betingad av skatteskäl. Högsta förvaltningsdomstolens uttalanden är generellt utformade. Skatteverket anser därför att motsvarande gäller för fonder bildade i andra länder som har motsvarande utformning som fonden i målet, t.ex. limited partnerships bildade enligt lagstiftning i England, Guernsey eller Jersey.
Prövningen i domen omfattar inte situationen att de närstående delägarna inte ingår i samma koncern. Hur det närstående ägandet av GP och ILP är strukturerat har med Högsta förvaltningsdomstolens utgångspunkter enligt Skatteverket ingen självständig betydelse ifråga om resultatfördelningen kan frångås vid beskattningen. Vidare uppfattar Skatteverket att Högsta förvaltningsdomstolen i sin bedömning av om avtalad resultatfördelning kan godtas inte lagt någon särskild vikt vid andelarnas kvalifikation. Den avtalade resultatfördelningen kan därför enligt Skatteverket inte frångås enbart med hänvisning till att andelarna inte är kvalificerade. Det gäller oberoende av hur det närstående ägandet är strukturerat. Enligt Skatteverket ger Högsta förvaltningsdomstolen däremot genom sin hänvisning till praxis om resultatfördelning uttryck för att den avtalade resultatfördelningen i fonden ska bedömas i varje enskilt fall.
Högsta förvaltningsdomstolen konstaterar sammanfattningsvis att det är ILP som har rätt till den särskilda vinstandelen och att den utgör avkastning på den investering som ILP gjort i fonden. Skatteverket uppfattar att uttalandet ska ses mot bakgrund av de givna förutsättningarna i målet. ILP är vidare inte skattskyldig i Sverige. Enligt Skatteverket har Högsta förvaltningsdomstolen därmed inte tagit ställning till hur ILP ska beskattas för den särskilda vinstandelen.