2025-06-19 Koncernbidrag vid tillämpning av reglerna om tilläggsskatt

Kompletteringar till bestämmelserna om tilläggsskatt för företag i stora koncerner (prop. 2024/25:7)

Av förarbetena framgår att en av de grundläggande principerna för systemet med tilläggsskatt bygger på en koncernmässig syn på jurisdiktionsnivå på så sätt att de sammanlagda skattekostnaderna i en stat jämförs med de sammanlagda vinsterna och förlusterna inom den staten (”jurisdictional blending”). Tilläggsskattebeloppet beräknas alltså för alla koncernenheter i en stat som om de vore ett enda företag, för att sedan fördelas mellan dessa (prop. 2024/25:7 s. 90).

Lagstiftaren konstaterar i förarbetena till TSL att varken modellreglerna eller direktivet innehåller några uttryckliga regler om koncernbidrag. Koncernbidrag måste därför hanteras utifrån de allmänna reglerna i modellreglerna och direktivet. I detta sammanhang måste även de allmänna principer som systemet bygger på beaktas (prop. 2024/25:7 s. 90). Koncernbidrag ska behandlas enligt den ekonomiska innebörden av transaktionen, vilket innebär att de behandlas som utdelning eller som kapitaltillskott (prop. 2024/25:7 s. 88). Vidare ska koncernbidragen inte ha någon påverkan på det sammanlagda justerade resultatet för koncernenheterna i Sverige (prop. 2024/25:7 s. 90). Vad gäller undantagen sjöfartsinkomst framgår av förarbetena att koncernbidragen ska hanteras enligt sin ekonomiska innebörd och att någon ytterligare reglering inte är nödvändig (prop. 2024/25:7 s. 90).

I förarbetena har det påpekats att ett företag som lämnar koncernbidrag för att täcka en förlust som uppkommit under tidigare år kommer att sänka sin skattekostnad med 20,6 procent samtidigt som det mottagande bolagets uppskjutna skattefordran bara minskar med 15 procent. Lagstiftaren konstaterar att detta är en naturlig konsekvens av att uppskjutna skatteskulder och skattefordringar bara får beaktas med hänsyn till en skattesats på 15 procent (prop. 2023/24:32 s. 224).

Ingen justering nödvändig

Exempel 1 Justerat resultat och justerad skattekostnad när koncernbidrag redovisas över resultatet hos såväl givare som mottagare.

När såväl mottagande som givande företag redovisar koncernbidraget över resultatet som en bokslutsdisposition finns det inget behov av några manuella justeringar av det justerade resultatet eftersom den redovisade kostnaden hos givaren neutraliseras av den redovisade intäkten hos mottagaren när koncernenheternas sammanlagda resultat summeras.

Aktuell skatt som inte är hänförlig till en transaktion eller händelse som redovisas i eget kapital eller övrigt totalresultat ska redovisas i resultaträkningen (jfr IAS 12 p. 58 och K3 punkt 29.8). Det innebär att minskad aktuell skatt hos givaren neutraliseras av ökad aktuell skatt hos mottagaren, varför någon justering av justerad skattekostnad inte är nödvändig.

Justering av justerad skattekostnad

Exempel 2 Redovisat som ökning av andelar i dotterföretag (huvudregeln RFR 2).

När både moderföretag och dotterföretag tillämpar huvudregeln i RFR 2, som innebär att koncernbidrag som lämnas från moderföretag till dotterföretag ska redovisas som en ökning av andelar i dotterföretag i moderföretaget och i eget kapital i dotterföretaget behöver justerad skattekostnad justeras. Detta beror på en bestämmelse i IAS 12 p. 61A som anger att aktuell skatt som är hänförlig till en transaktion eller händelse som redovisas i eget kapital också ska redovisas i eget kapital. Det mottagna koncernbidraget, som alltså har påverkat det skattepliktiga resultatet i dotterföretaget, motsvaras inte av någon, i resultaträkningen, redovisad skattekostnad.

Exempel 3 Skatteeffekter när koncernbidrag lämnas till undantagen enhet.

Om ett koncernbidrag lämnas från en koncernenhet som omfattas av tilläggsskattelagen till ett företag som utgör en undantagen enhet kan det uppstå asymmetriska effekter. När så är fallet behöver en manuell justering göras för att neutralisera koncernbidragens effekter på den effektiva skattesatsen.

Exempel 4 Koncernbidrag och undantagen inkomst.

Om situationen uppstår att undantagen sjöinkomst finns i ett företag samtidigt som skattekostnaden som är hänförlig till samma inkomst ingår i ett annat företag och detta beror på en effekt som orsakats av koncernbidrag ska denna effekt justeras bort från beräkningen av justerat resultat och justerad skattekostnad. Koncernbidrag ska varken innebära att den effektiva skattesatsen inom jurisdiktionen blir högre eller lägre.

Justering av justerat resultat

Exempel 5 Redovisat som ökning av andelar i dotterföretag (K3).

Ett moderföretag som tillämpar K3 kan välja att redovisa koncernbidrag som lämnas till dotterföretag antingen som en bokslutsdisposition eller som en ökning av andelens redovisade värde (K3 punkt 6.6). För det fall moderföretaget redovisar koncernbidraget över balansräkningen som en ökning av posten andelar i koncernföretag och mottagaren redovisar koncernbidraget som en intäkt (bokslutsdisposition) i resultaträkningen uppstår en sådan asymmetri vid beräkning av det justerade resultatet för koncernenheterna i Sverige som måste justeras.

Om någon manuell justering av det justerade resultat inte görs i denna situation kommer det innebära att den effektiva skattesatsen blir lägre än vad som skulle varit fallet om koncernbidrag inte lämnats.

Exempel 6 Justerat resultat när givare eller mottagare är en undantagen enhet.

När ett koncernbidrag lämnas till eller erhålls från en undantagen koncernenhet om koncernenheten har redovisat koncernbidraget över resultaträkningen uppstår en sådan asymmetri vid beräkning av det justerade resultatet som måste justeras. Sådan justering förutsätter att mottaget koncernbidrag inte behandlas som undantagen utdelning enligt 3 kap. 9 § TSL.