2025-08-15 Innebörden av begreppen jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet i LSE

Områden: Punktskatter och trafikskatter (Energiskatt, koldioxidskatt, svavelskatt)

Datum: 2025-08-15

Dnr: 8-269090-2025

1 Sammanfattning

Skatteverket har följande uppfattning avseende innebörden av begreppen jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet i LSE.

Alla verksamheter som är hänförliga till gruppen 01 eller 02 i SNI 92 eller någon senare SNI-version1 ska anses vara jordbruks- eller skogsbruksverksamhet enligt LSE, förutom

sådana verksamheter inom områdena service/stödverksamhet till jordbruk2 respektive skogsbruk3 som uppenbarligen faller utanför vad som enligt normalt språkbruk bör avses med jordbruk eller skogsbruk
samtliga verksamheter inom området jakt och service/stödverksamhet i anslutning härtill4.

Även en verksamhet som inte är hänförlig till någon av de ovan nämnda SNI-grupperna ska anses vara jordbruks- eller skogsbruksverksamhet enligt LSE, om verksamheten faller inom vad som enligt normalt språkbruk bör avses med jordbruk eller skogsbruk.

Alla verksamheter som är hänförliga till gruppen 05.02 i SNI 92 eller SNI 2002 eller till gruppen 03.2 i SNI 2007 eller SNI 2025 ska anses vara vattenbruksverksamhet enligt LSE. Detsamma gäller service/stödverksamhet till vattenbruk som är hänförlig till gruppen 03.3 i SNI 2025. Även andra verksamheter ska anses vara vattenbruksverksamhet enligt LSE, om verksamheten faller inom vad som enligt normalt språkbruk bör avses med vattenbruk.

Vilken verksamhet företaget huvudsakligen bedriver saknar betydelse för bedömningen av om viss verksamhet som företaget bedriver ska anses vara jordbruks-, skogsbruks- respektive vattenbruksverksamhet enligt LSE.

Vid tillämpningen av de aktuella bestämmelserna i LSE ska bedömningen av vilken SNI-kod en verksamhet ska anses hänförlig till utgå från den verksamhet som företaget faktiskt bedriver, oavsett vilken eller vilka koder Skatteverket eller SCB har registrerat.

Detta ställningstagande ersätter Skatteverkets ställningstagande ”Begreppet jordbruksverksamhet enligt lagen (1994:1776) om skatt på energi”, den 31 januari 2008, dnr 131 60380-08/111. Det nya ställningstagandet innebär ingen ändring av den uppfattning som Skatteverket redovisade i det ställningstagande som ersätts. I det nya ställningstagandet redovisar Skatteverket sin uppfattning avseende innebörden av LSE:s begrepp jordbruksverksamhet i ett vidare perspektiv än i ställningstagandet som ersätts.

I det nya ställningstagandet redovisar Skatteverket sin uppfattning även avseende innebörden av begreppen skogsbruks- och vattenbruksverksamhet i LSE.

Detta ställningstagande ersätter även den del av Skatteverkets ställningstagande ”Rätt till koldioxidskattebefrielse för förbrukning av bränsle i arbetsmaskiner inom jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet”, den 7 februari 2005, dnr 130 70899-05/111, som avser vad som i LSE menas med jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet. Det nya ställningstagandet innebär därvid ingen ändring av den uppfattning som Skatteverket redovisade i det ställningstagande som ersätts.

SNI är en förkortning för Standard för svensk näringsgrensindelning.

Grupp 01.4 i SNI 92 och SNI 2002 och grupp 01.6 i SNI 2007 och SNI 2025.

Grupp 02.02 i SNI 92 och SNI 2002 och grupp 02.4 i SNI 2007 och SNI 2025.

Grupp 01.5 i SNI 92 och SNI 2002 och grupp 01.7 i SNI 2007 och SNI 2025.

2 Frågeställning

Fråga har uppkommit om vad som i LSE menas med begreppen jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet.

3 Gällande rätt m.m.

Begreppen jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet förekommer i flera bestämmelser i lagen (1994:1776) om skatt på energi (LSE).5

I samband med införandet av bestämmelser om skattebefrielse för bränsle och el som förbrukas för yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet angavs bl.a. följande i prop. 1999/2000:105:

För att avgöra vad som ska rymmas i begreppet jordbruksnäringen ter det sig naturligt att gå till väga på motsvarande sätt som för tillverkningsindustrin. I förarbetena till bestämmelserna om skattelättnaderna till tillverkningsindustrin uttalades att SNI kan användas som en allmän vägledning till vad som bör avses med begreppet industriell verksamhet (s. 90).

I första hand bör en utgångspunkt vara att de jordbruksverksamheter som ryms under gruppen 01 i SNI 92 i energiskattesammanhang bör hänföras till jordbrukssektorn. Skattelättnaderna bör således inte tillämpas för sådana företag, som visserligen statistiskt är klassade under gruppen 01, men vars huvudsakliga verksamhet uppenbarligen inte faller inom vad som enligt normalt språkbruk bör avses med jordbruk. Det rör sig om verksamheter där det bedrivs service till jordbruk samt jakt och viltvård och service i anslutning härtill. I övrigt bör utgångspunkten för beskattningsmyndighetens hantering vara att resterande undergrupper till gruppen 01 ryms inom begreppet jordbruksverksamhet i lagtexten (s. 91).

Det är, både utifrån företagens och beskattningsmyndighetens synvinkel, angeläget att söka skapa en enkel och överskådlig vägledning om vad som avses med begreppet jordbruksverksamhet. Gränsdragningsproblem bör i möjligaste mån undvikas. Av den anledningen bör en utgångspunkt vara att samtliga verksamheter som klassas inom SNI 01, med ovan nämnda undantag, omfattas av skattelättnaderna (s. 91).

I likhet med vad som anförts beträffande jordbruk bör inte serviceföretag till skogsbruk omfattas av skattelättnaderna (s. 91).

Uppfödning av fisk och vattenväxtodling bör i energiskattesammanhang jämställas med jordbrukets djurskötsel respektive yrkesmässig växthusodling. Även energiförbrukningen inom sektorerna fiskodling och liknande (SNI-kod 05.026) bör alltså omfattas av de skattelättnader som nu kommer jordbruket till del (s. 92).

Beskattningsmyndigheten har tillämpat SNI under nära 10 års tid för olika typer av industriell verksamhet. Den SNI-kodning som den europeiska standardiseringskommissionen åsatt en viss verksamhet utgör enbart en allmän vägledning och myndigheten har strävat efter att se till verksamhetens reella inriktning. Detta innebär alltså att en verksamhet, som i statistiska sammanhang åsatts en viss SNI-kod utanför det industriella området (SNI 10-37), i energiskattesammanhang ändå kan räknas som industriell verksamhet. Motsvarande synsätt torde i förekommande fall även kunna användas beträffande jordbruksverksamhet (s. 92).

När uttryck som jordbruk och jordbruksnäringen används i propositionen gäller, i den mån annat inte särskilt anges, vad som sägs både jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet (s. 93).

I författningskommentaren till 11 kap. 12 § LSE hänvisades såvitt avser innebörden av begreppen jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet till författningskommentaren till 7 kap. 4 § LSE7 där följande angavs:

Som generell utgångspunkt för innebörden av begreppen jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet bör gälla att den aktuella verksamheten är näringsgrenskodad enligt SNI 01, 02 eller 05.02. Skattelättnaderna för jordbruks- och skogsbruksverksamhet bör dock inte tillämpas för sådana företag, som visserligen statistiskt är klassade under grupperna 01 och 02, men vars huvudsakliga verksamhet uppenbarligen inte faller inom vad som enligt normalt språkbruk bör avses med jordbruk eller skogsbruk. Det rör sig om verksamheter där det bedrivs service till jordbruk och skogsbruk samt jakt och viltvård och service i anslutning härtill (prop. 1999/2000:105 s. 118).

Vid tidpunkten för beslut om detta ställningstagande förekommer begreppen jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet i 1 kap. 13 § LSE, 6 a kap. 2 a § LSE, 9 kap. 5 § LSE, 11 kap. 9 § LSE, 11 kap. 12 § LSE och 11 kap. 12 a § LSE.

SNI-grupper som anges i prop. 1999/2000:105 avser SNI 92 som då var den gällande standarden.

Skattebefrielsen enligt de bestämmelser i 7 kap. 4 § LSE som uttalandet avsåg har numera slopats.

4 Bedömning

4.1 Begreppen har samma innebörd i alla bestämmelser i LSE

Skattebefrielse för bränsle och el som förbrukas i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet har reglerats i olika paragrafer vid olika tidpunkter.8 Enligt Skatteverkets uppfattning har begreppen jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet samma innebörd i alla bestämmelser i LSE där begreppen förekommer.

Se fotnot 5.

4.2 Vilken verksamhet företaget huvudsakligen bedriver saknar betydelse för bedömningen

I förarbetena anges att de aktuella skattelättnaderna inte bör tillämpas för sådana företag som visserligen statistiskt är klassade under SNI-grupperna 01 och 02, men vars huvudsakliga verksamhet uppenbarligen inte faller inom vad som enligt normalt språkbruk bör avses med jordbruk eller skogsbruk.

Skatteverket konstaterar att något krav på att företagets huvudsakliga verksamhet måste vara av viss art inte går att utläsa ur lagtexten. Där anges endast att skattebefrielsen gäller för förbrukning i jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet. Mot den bakgrunden anser Skatteverket att vilken verksamhet företaget huvudsakligen bedriver saknar betydelse för bedömningen av om viss verksamhet som företaget bedriver ska anses vara jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet enligt LSE.

4.3 SNI ska användas enbart som en allmän vägledning

Begreppen jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet definieras inte i lagtexten, men i förarbetena finns vägledande uttalanden avseende vad som menas med begreppen. I förarbetena anges att det ter sig naturligt att SNI kan användas som en allmän vägledning och att som generell utgångspunkt för innebörden av begreppen bör gälla att den aktuella verksamheten är näringsgrenskodad enligt SNI-gruppen 01, 02 eller 05.02. Av förarbetena framgår dock att SNI enbart ska utgöra en allmän vägledning och att skattelättnad enligt de aktuella bestämmelserna inte ska vara utesluten för verksamheter utanför dessa SNI-grupper. Såvitt avser SNI-grupperna 01 och 02 framgår även att skattelättnaderna inte ska gälla för alla verksamheter inom dessa SNI-grupper. Vid tidpunkten för förarbetsuttalandena var SNI 92 den gällande standarden. Därefter har SNI, som främst har ett statistiskt ändamål, reviderats flera gånger för att anpassas till förändringarna i näringslivsstrukturen.

Enligt Skatteverkets uppfattning ska en verksamhet som är hänförlig till gruppen 01 eller 02 i SNI 92 eller någon senare SNI-version, anses vara jordbruks- eller skogsbruksverksamhet enligt LSE, med de begränsningar som redovisas nedan i avsnitt 4.3.2.

I SNI 2025 har det införts en separat kod för stödverksamhet avseende fiske och vattenbruk (SNI-gruppen 03.3). Enligt Skatteverkets uppfattning ska denna ändring av SNI-indelningen inte påverka omfattningen av skattebefrielsen för energiförbrukning i vattenbruksverksamhet.

Enligt Skatteverkets uppfattning ska en verksamhet som är hänförlig till gruppen 05.02 i SNI 92 eller SNI 2002 eller till gruppen 03.2 i SNI 2007 eller SNI 2025 anses vara vattenbruksverksamhet enligt LSE. Även service/stödverksamhet till vattenbruk som är hänförlig till gruppen 03.3 i SNI 2025 ska anses vara vattenbruksverksamhet enligt LSE.

I avsnitt 4.3.1 redovisar Skatteverket sin uppfattning avseende när avsteg ska göras från den generella utgångspunktpunkten att en verksamhet ska vara näringsgrenskodad enligt någon av de ovan nämnda SNI-grupperna, för att kunna anses vara jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet enligt LSE.

I avsnitt 4.3.2 redovisar Skatteverket sin uppfattning avseende när en verksamhet inom SNI-gruppen 01 eller 02 i SNI 92 eller någon senare SNI-version inte ska anses vara jordbruks- eller skogsbruksverksamhet enligt LSE.

4.3.1 Inget krav på att en verksamhet ska vara hänförlig till viss SNI-grupp

Av förarbetena framgår att motsvarande synsätt som är aktuellt för industrin är avsett att i förekommande fall användas även beträffande jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet, dvs. att SNI-kodningen enbart ska utgöra en allmän vägledning och att man ska se till verksamhetens reella inriktning.

Enligt Skatteverkets uppfattning ska även en verksamhet som inte är hänförlig till någon av grupperna 01 eller 02 i SNI 92 eller någon senare SNI-version anses vara jordbruks- eller skogsbruksverksamhet enligt LSE, om verksamheten faller inom vad som enligt normalt språkbruk bör avses med jordbruk eller skogsbruk.

Enligt Skatteverkets uppfattning ska även en verksamhet som inte är hänförlig till gruppen 05.02 i SNI 92 eller SNI 2002, gruppen 03.2 i SNI 2007 eller gruppen 03.2 eller 03.3 i SNI 2025 anses vara vattenbruksverksamhet enligt LSE, om verksamheten faller inom vad som enligt normalt språkbruk bör avses med vattenbruk.

4.3.2 Vissa verksamheter inom SNI-grupperna 01 och 02 är inte jordbruks- eller skogsbruksverksamhet enligt LSE

I förarbetena anges att skattelättnaderna inte bör tillämpas för sådana företag som visserligen statistiskt är klassade under SNI-gruppen 01 eller 02, men vars huvudsakliga verksamhet uppenbarligen inte faller inom vad som enligt normalt språkbruk bör avses med jordbruk eller skogsbruk. Det anges att det rör sig om verksamheter där det bedrivs service till jordbruk och skogsbruk samt jakt och viltvård och service i anslutning härtill.

Mot bakgrund av dessa förarbetsuttalanden är det Skatteverkets uppfattning att inom SNI-grupperna 01 och 02 är det bara verksamheter som uppfyller båda de följande förutsättningarna som inte ska anses vara jordbruks- eller skogsbruksverksamhet enligt LSE:

Verksamheten är hänförlig till något av områdena service/stödverksamhet till jordbruk9 respektive skogsbruk10 eller till området jakt och service/stödverksamhet i anslutning härtill11.
Verksamheten faller uppenbarligen utanför vad som enligt normalt språkbruk bör avses med jordbruk eller skogsbruk.

Enligt Skatteverkets uppfattning faller inte alla verksamheter inom områdena service/stödverksamhet till jordbruk12 respektive skogsbruk13 uppenbarligen utanför vad som enligt normalt språkbruk bör avses med jordbruk eller skogsbruk. När det gäller verksamheter inom dessa områden är det alltså Skatteverkets uppfattning att det bara är sådana verksamheter som uppenbarligen faller utanför vad som enligt normalt språkbruk bör avses med jordbruk eller skogsbruk som inte ska anses vara jordbruks- eller skogsbruksverksamhet enligt LSE.

Enligt Skatteverkets uppfattning faller samtliga verksamheter inom området jakt och service/stödverksamhet i anslutning härtill14 uppenbarligen utanför vad som enligt normalt språkbruk bör avses med jordbruk eller skogsbruk. Det är alltså Skatteverkets uppfattning att ingen verksamhet inom området jakt och service/stödverksamhet i anslutning härtill ska anses vara jordbruks- eller skogsbruksverksamhet enligt LSE.

Se fotnot 2.

Se fotnot 3.

Se fotnot 4.