Områden: Inkomstskatt (Skatteavtal, Tjänst)
Datum: 2025-08-28
Dnr: 8-224841-2025
1 Sammanfattning
Med "person med hemvist i kommun" som gränsar till landgränsen mot Finland eller Norge i det nordiska skatteavtalet, avses person som är skattskyldig i en sådan kommun. För att gränsgångarregeln ska vara tillämplig ett visst beskattningsår krävs därför folkbokföring i en gränskommun den 1 november året före beskattningsåret. För den som flyttat till Sverige men som inte var folkbokförd i Sverige den 1 november året före beskattningsåret, menas med hemortskommun istället den kommun där personen först var bosatt eller vistades stadigvarande.
Detta ställningstagande ersätter Skatteverkets ställningstagande Begreppet person med hemvist i kommun i gränsgångarregeln i det nordiska skatteavtalet daterat den 23 december 2005, dnr 131 707251-05/111. Skatteverket har inte ändrat uppfattning men förtydliganden görs jämfört med det ersatta ställningstagandet.
2 Frågeställning
Fråga har ställts om från vilken tidpunkt gränsgångarregeln i det nordiska skatteavtalet ska tillämpas vid bosättning i svensk kommun som gränsar till landgränsen mot Finland eller Norge?
3 Gällande rätt m.m.
Det nordiska skatteavtalet innehåller en så kallade gränsgångarregel gentemot Finland och Norge. Denna finns i protokollet till lagen (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna (fortsättningsvis avtalet). En person som har hemvist i en svensk kommun som gränsar till landgränsen mot Finland eller Norge beskattas endast i Sverige. Detta gäller om hen har inkomst av personligt arbete som hen utför i en finsk eller norsk kommun som gränsar till Sverige. Det krävs dessutom att personen regelmässigt uppehåller sig i sin fasta bostad här i landet (protokollets punkt VI).
Bakgrunden till bestämmelsen är att hemvistkommunens sociala och andra utgifter för den pendlande arbetstagaren och hens familj uppgår till samma belopp som för andra personer som bor i kommunen. Det har därför ansetts rimligt att arbetsinkomsten får beskattas i den stat där hemvistkommunen ligger.
Begreppet "person med hemvist i kommun" definieras inte i avtalet. Däremot definieras "person med hemvist i en avtalsslutande stat" i artikel 4 som "person som enligt lagstiftningen i denna stat är skattskyldig där på grund av domicil, bosättning, plats för företagsledning eller annan liknande omständighet".
När en avtalsslutande stat tillämpar avtalet vid någon tidpunkt anses varje uttryck som inte definieras i avtalet ha den betydelse som uttrycket har enligt den statens lagstiftning vid den tidpunkten, såvida inte sammanhanget föranleder annat. Den lagstiftning som syftas på är den tillämpliga skattelagstiftningen i den aktuella staten och denna lagstiftning har företräde framför den betydelse som uttrycket har i annan lagstiftning i denna stat (artikel 3 punkt 2 i avtalet).
Begreppet "hemvist" förekommer inte i inkomstskattelagen (1999:1229), fortsättningsvis IL. Uttrycket "bosatt" ersatte "egentligt bo och hemvist" i samband och med IL:s tillkomst.
Fysiska personer som är obegränsat skattskyldiga under någon del av beskattningsåret ska betala kommunal inkomstskatt till hemortskommunen (1 kap. 4 § IL). Med hemortskommun avses den kommun där personen var folkbokförd den 1 november året före beskattningsåret. Om en person flyttar till Sverige och bosätter sig här efter den 1 november året före beskattningsåret, avses med hemortskommun under beskattningsåret den kommun där personen först var bosatt eller stadigvarande vistades (65 kap. 3 § andra stycket IL).
4 Bedömning
Frågan gäller om det är faktisk bosättning eller skattskyldighet till kommunal inkomstskatt som är avgörande för om det föreligger "hemvist i en kommun" som gränsar till landgränsen mot Finland eller Norge. Svaret får betydelse för vilket beskattningsår som gränsgångarregeln kan tillämpas när det är fråga om att en person flyttar till respektive från en gränskommun.
Uttrycket "person med hemvist i kommun" som gränsar till landgränsen mot Finland eller Norge omfattar enligt Skatteverkets uppfattning person som är skattskyldig till kommunal inkomstskatt i sådan kommun. För att gränsgångarregeln ska vara tillämplig ett visst beskattningsår för en person som flyttar inom Sverige, krävs därför folkbokföring i gränskommun den 1 november året före beskattningsåret. Det innebär även att det inte spelar någon roll om en sådan person flyttar inom Sverige under beskattningsåret så länge personen var folkbokförd i en gränskommun den 1 november året före beskattningsåret. Motsatsvis gäller att om en person under beskattningsåret flyttar från en kommun som inte är en gränskommun till en kommun som är en sådan, har personen inte hemvist i en gränskommun för det beskattningsåret i skatteavtalets mening.
För den som är bosatt i Sverige under beskattningsåret men som flyttat till Sverige och inte var folkbokförd här den 1 november året före beskattningsåret, gäller dock att med hemortskommun menas istället den kommun där personen först var bosatt eller stadigvarande vistades. Om denna kommun är en gränskommun innebär det att personen har hemvist i en gränskommun för det aktuella beskattningsåret i skatteavtalets mening.
Det som sägs ovan gäller enbart hur gränsgångarregeln ska tolkas och tillämpas från ett svenskt perspektiv.
Bakgrunden till tolkningen är att när uttrycket "person med hemvist i kommun" inte definieras i avtalet ska enligt artikel 3 punkt 2, såvida inte sammanhanget föranleder annat, uttrycket ha den betydelse som det har enligt intern rätt. Innebörden enligt skattelagstiftningen äger företräde framför annan lagstiftning.
"Hemvist" definieras inte i IL. I samband med tillkomsten av IL ersattes begreppet "egentligt bo och hemvist" med bosatt utan att någon ändring i sak avsågs. Med "hemvist" i intern rätt avses därför här en obegränsad skattskyldighet enligt Skatteverkets uppfattning.
Även om inte "hemvist" definieras i avtalet framgår av artikel 4 att med hemvist avses skattskyldighet. Med "hemvist i en kommun" avses enligt Skatteverkets uppfattning därför skattskyldighet i en kommun.
Bakgrunden till bestämmelsen är även att hemvistkommunens sociala och andra utgifter för den pendlande arbetstagaren och hans familj uppgår till samma belopp som för andra personer som bor i kommunen. Det har därför ansetts rimligt att inkomsten får beskattas på bosättningsorten.
För att gränsgångarregeln ska vara tillämplig för en person bosatt i Finland eller Norge, gäller att personen är bosatt i en gränskommun enligt finsk respektive norsk lagstiftning.
5 Ställningstagandet ersätter ett annat ställningstagande
Detta ställningstagande ersätter Skatteverkets ställningstagande Begreppet person med hemvist i kommun i gränsgångarregeln i det nordiska skatteavtalet daterat den 23 december 2005, dnr 131 707251-05/111. Skatteverket har inte ändrat uppfattning men förtydliganden görs jämfört med det ersatta ställningstagandet.