Områden: Mervärdesskatt

Datum: 2025-09-30

Dnr: 8-156413-2025

2025-11-05

Skatteverket har redogjort för verkets uppfattning om vad som krävs för att en hyresvärds uthyrning av parkeringsplatser till lokal- och bostadshyresgäster ska anses underordnad lokal- och bostadsuthyrningen. Ställningstagandet innebär en ändring i sak av verkets tidigare syn på sådana tillhandahållanden och medför att uthyrning av parkeringsplatser till hyresgäster eller bostadsinnehavare i större utsträckning kommer att vara skattepliktig.

Mot bakgrund av ovanstående beslutade Skatteverket, på eget initiativ, tillämpa ställningstagandet på sådana tillhandahållanden som sker från och med den 1 april 2026 (dnr 8-266800-2025).

Skatteverket beslutar nu att förlänga denna omställningstid och därför, på eget initiativ tillämpa ställningstagandet på sådana tillhandahållande som sker från och med den 1 oktober 2026.

1 Sammanfattning

Skatteverket anser att en hyresvärds uthyrning av parkeringsplatser till sina lokal- eller bostadshyresgäster ska anses vara underordnad lokal- och bostadsuthyrningen om samtliga följande villkor är uppfyllda.

  • Parkeringsplatsen finns inom samma fastighetskomplex eller i nära anslutning till lokalen eller bostaden.

  • Hyresgästen kan vid tecknandet av hyresavtalet eller därefter inte välja bort rätten att använda parkeringsplatsen och därigenom betala en lägre hyra för lokalen eller bostaden.

  • Hyresgästen upplåter inte parkeringsplatsen mot ersättning i en ekonomisk verksamhet.

I sådant fall ska uthyrningen av parkeringsplatserna beskattas på samma sätt som uthyrningen av lokalen och bostaden. Det innebär att uthyrningen av parkeringsplatserna är undantagen från skatteplikt, såvida hyresvärden inte är frivilligt beskattad för uthyrningen av lokalen.

Detta ställningstagande ersätter ställningstagandet med samma namn daterat 2004-11-01, dnr 130 624085-04/111. Det nya ställningstagandet innebär en ändring i sak genom att vissa villkor ska vara uppfyllda för att en hyresvärds uthyrning av parkeringsplatser som finns inom samma fastighetskomplex eller i nära anslutning till lokalen eller bostaden ska anses vara underordnad lokal- eller bostadsuthyrningen. Den ändrade bedömningen är en följd av Skatteverkets genomgång av rättspraxis som resulterade i ställningstagandet ”Ett eller flera tillhandahållanden, mervärdesskatt” 2025-01-24, dnr 8-3094460.

Den bedömning som görs i ställningstagandet vad gäller upplåtelse av hyresrätter gäller även för andra rättigheter till fastighet, som till exempel bostadsrätter.

2 Frågeställning

Det förekommer att den som hyr ut lokaler eller bostäder även hyr ut parkeringsplatser till sina lokal- och bostadshyresgäster. I så fall är det fråga om en transaktion som består av olika tjänster som ska beskattas på olika sätt. Uthyrning av bostäder omfattas av undantag från skatteplikt. Detsamma gäller för uthyrning av lokaler, såvida inte hyresvärden är frivilligt beskattad för uthyrningen. Uthyrning av parkeringsplatser är däremot skattepliktig.

Med hänsyn till rättsutvecklingen har Skatteverket i ställningstagandet ”Ett eller flera tillhandahållanden, mervärdesskatt”, 2025-01-24, dnr 8-3094460, tagit fram en metod som verket kommer använda för att bedöma om en transaktion som består av olika varor och tjänster ska anses som ett eller flera tillhandahållanden.

I detta ställningstagande, som också har tagits fram med hänsyn till rättsutvecklingen, utvecklar Skatteverket sin syn på när en hyresvärds uthyrning av parkeringsplatser till lokal- eller bostadshyresgäster ska anses underordnad ett huvudsakligt tillhandahållande i form av lokal- eller bostadsuthyrning. Den bedömning som görs vad gäller upplåtelse av hyresrätter gäller även för andra rättigheter till fastighet, som till exempel bostadsrätter.

3 Gällande rätt m.m.

3.1 Bestämmelser

Från skatteplikt undantas upplåtelse av arrenden, hyresrätter, bostadsrätter, tomträtter, servitutsrätter och andra rättigheter till fastigheter (10 kap. 35 § första stycket mervärdesskattelagen [2023:200], ML, jämför artikel 135.1 l i rådets direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt, mervärdesskattedirektivet).

Skatteplikt gäller dock för upplåtelse av lokaler och andra platser för parkering, inklusive förtöjning och ankring, av transportmedel (10 kap. 36 § första stycket 5 ML, jämför artikel 135.2 b i mervärdesskattedirektivet).

3.2 Förarbeten

Det kan nämnas att när det gäller uthyrning av parkeringsplatser har EU-domstolen funnit att uthyrningen är undantagen från skatteplikt om den sker i nära anknytning till en undantagen uthyrning av fast egendom för annat ändamål t.ex. för boende, C-173/88, Skatteministeriet mot Henriksen (prop. 2016/17:14, s. 29).

3.3 Rättspraxis

3.3.1 Högsta förvaltningsdomstolen

En bostadsrättsförening ansågs vara skattskyldig för uthyrning av parkeringsplatser i bostadshusens garage till andra personer än innehavare av bostadsrätt i föreningen (RÅ 2003 ref. 80).

3.3.2 EU-domstolen

Uthyrning av parkeringsplatser kan inte exkluderas från skattefriheten i de fall uthyrningen har nära anknytning till uthyrning av fast egendom som ska användas för annat ändamål såsom bostads- eller affärsfastigheter som i sig är undantaget från skatteplikt, så att de båda upplåtelserna utgör en enda ekonomisk transaktion. Detta är fallet om parkeringsplatsen och den fasta egendomen som ska användas för annat ändamål ingår i ett enda fastighetskomplex och båda upplåtelserna görs till hyresgästen av samma hyresvärd (C-173/88, Skatteministeriet mot Henriksen, punkterna 15–16).

Bestämmelsen i artikel 13 B b punkt 2 i sjätte mervärdesskattedirektivet 77/388/EEG (numera artikel 135.2 b i mervärdesskattedirektivet) avseende uthyrning av parkeringsplatser är en avvikelse från det undantag från skatteplikt som anges i denna artikel vad gäller utarrendering och uthyrning av fast egendom. De transaktioner som avses i artikel 135.2 b i mervärdesskattedirektivet omfattas därigenom av direktivets allmänna system enligt vilket samtliga beskattningsbara transaktioner ska mervärdesbeskattas utom i uttryckligen föreskrivna undantagsfall. Det innebär att artikel 135.2 b i mervärdesskattedirektivet inte kan tolkas snävt (C-428/02, Fonden Marselisborg Lystbådehavn, punkt 43).

Det förhållandet att tillhandahållanden av tjänster omfattas av ett hyresavtal talar visserligen för att det är fråga om ett enda tillhandahållande. Det ska emellertid framhållas att endast den omständigheten att ett tillhandahållande omfattas av ett hyresavtal inte i sig kan vara av avgörande betydelse. Om hyresavtalet omfattar tillhandahållanden av tjänster som till sin natur inte objektivt sett kan anses vara odelbara från eller underordnade i förhållande till det huvudsakliga tillhandahållandet – det vill säga uthyrning av fast egendom – utan är självständiga i förhållande till nämnda uthyrning, anses de inte utgöra en del av ett enda tillhandahållande som är undantaget från skatteplikt eftersom sambandet mellan dessa tillhandahållanden och det huvudsakliga tillhandahållandet endast är konstlat (C‑392/11, Field Fisher Waterhouse, punkt 25).

Sådana omständigheter som ger uttryck för avtalsparternas intressen, som till exempel prissättnings- och faktureringsmetoder, kan beaktas. Det ska bland annat undersökas om hyresgästen och hyresvärden enligt avtalet främst vill hyra respektive hyra ut en fastighet och endast subsidiärt önskar erhålla respektive tillhandahålla andra tjänster även om dessa är nödvändiga för användningen av fastigheten. Om hyresgästen har möjlighet att välja sina tjänsteleverantörer eller det sätt på vilket varorna eller tjänsterna används kan tillhandahållandena av dessa varor och tjänster i princip anses fristående från uthyrningen (C-42/14, Wojskowa Agencja Mieszkaniowa w Warszawie, punkterna 37 och 39).

4 Bedömning

En vara eller en tjänst ska anses som underordnad ett huvudsakligt tillhandahållande när kunden inte efterfrågar den i sig, utan varan eller tjänsten endast är ett medel för att kunden på bästa sätt ska kunna använda den huvudsakliga varan eller tjänsten. Vid bedömningen av om en vara eller en tjänst ska anses som underordnad ett huvudsakligt tillhandahållande ska det beaktas om den delen saknar ett självständigt syfte utifrån kundens synvinkel. När en vara eller en tjänst anses som underordnad ska den behandlas på samma sätt som den huvudsakliga varan eller tjänsten.

Skatteverket anser att en hyresvärds uthyrning av parkeringsplatser till sina lokal- eller bostadshyresgäster ska anses vara underordnad lokal- och bostadsuthyrningen om samtliga följande villkor är uppfyllda.

  • Parkeringsplatsen finns inom samma fastighetskomplex eller i nära anslutning till lokalen eller bostaden. Ett exempel är om parkeringsplatsen finns på fastigheten bredvid den fastighet där lokalen eller bostaden finns. Ett annat exempel är ett centralt garage vid en radhuslänga.

  • Hyresgästen kan vid tecknandet av hyresavtalet eller därefter inte välja bort rätten att använda parkeringsplatsen och därigenom betala en lägre hyra för lokalen eller bostaden.

  • Hyresgästen upplåter inte parkeringsplatsen mot ersättning i en ekonomisk verksamhet.

När dessa villkor är uppfyllda får hyresgästen i första hand anses efterfråga rätten att hyra lokalen eller bostaden och endast i andra hand parkeringsplatsen. Möjligheten att använda parkeringsplatsen är då inte ett mål i sig utan är endast ett medel för att på bästa sätt använda den huvudsakliga tjänsten, det vill säga hyra lokalen eller bostaden. Detta gäller även om avtalet avser oreserverade parkeringsplatser.

I sådant fall ska uthyrningen av parkeringsplatserna beskattas på samma sätt som det huvudsakliga tillhandahållandet, det vill säga uthyrningen av lokalen och bostaden. Det innebär att uthyrningen av parkeringsplatserna är undantagen från skatteplikt, såvida hyresvärden inte är frivilligt beskattad för uthyrningen av lokalen.

Om en hyresvärds uthyrning av parkeringsplatser till lokal- eller bostadshyresgäster inte anses som underordnad lokal- eller bostadsuthyrningen är det i normalfallet fråga om två separata tillhandahållanden. En bedömning måste dock göras i det enskilda fallet. Skatteverket gör denna bedömning i enlighet med ställningstagandet ”Ett eller flera tillhandahållanden, mervärdesskatt”.

5 Ställningstagandet ersätter ett annat ställningstagande

Detta ställningstagande ersätter ställningstagandet med samma namn daterat 2004-11-01, dnr 130 624085-04/111. Det nya ställningstagandet innebär en ändring i sak genom att vissa villkor ska vara uppfyllda för att en hyresvärds uthyrning av parkeringsplatser som finns inom samma fastighetskomplex eller i nära anslutning till lokalen eller bostaden ska anses vara underordnad lokal- eller bostadsuthyrningen. Den ändrade bedömningen är en följd av Skatteverkets genomgång av rättspraxis som resulterade i ställningstagandet ”Ett eller flera tillhandahållanden, mervärdesskatt” daterat 2025-01-24, dnr 8-3094460.

Tillämpningsinformation (dnr 8-266800-2025)

Skatteverket har redogjort för verkets uppfattning om vad som krävs för att en hyresvärds uthyrning av parkeringsplatser till lokal- och bostadshyresgäster ska anses underordnad lokal- och bostadsuthyrningen. Ställningstagandet innebär en ändring i sak av verkets tidigare syn på sådana tillhandahållanden och medför att uthyrning av parkeringsplatser till hyresgäster eller bostadsinnehavare i större utsträckning kommer att vara skattepliktig.

Mot bakgrund av ovanstående kommer Skatteverket, på eget initiativ, att tillämpa ställningstagandet på sådana tillhandahållanden som sker från och med den 1 april 2026.

Tillämpningsinformation (dnr 8-359031-2025)

Skatteverket har redogjort för verkets uppfattning om vad som krävs för att en hyresvärds uthyrning av parkeringsplatser till lokal- och bostadshyresgäster ska anses underordnad lokal- och bostadsuthyrningen. Ställningstagandet innebär en ändring i sak av verkets tidigare syn på sådana tillhandahållanden och medför att uthyrning av parkeringsplatser till hyresgäster eller bostadsinnehavare i större utsträckning kommer att vara skattepliktig.

Mot bakgrund av ovanstående beslutade Skatteverket, på eget initiativ, tillämpa ställningstagandet på sådana tillhandahållanden som sker från och med den 1 april 2026 (dnr 8-266800-2025).

Skatteverket beslutar nu att förlänga denna omställningstid och därför, på eget initiativ tillämpa ställningstagandet på sådana tillhandahållande som sker från och med den 1 oktober 2026.