Remissvar till Finansdepartementet

Beskattning av utländska nyckelpersoner (Ds 1999:25)

* Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR har beretts tillfälle att yttra sig över departementspromemorian Beskattning av utländska nyckelpersoner (Ds 1999:25). FAR får med anledning härav anföra följande.

Avgränsning av FARs yttrande

Förslagets bakgrund är ett önskemål att neutralisera vissa verkningar av det svenska skattesystemet i syfte att uppnå effekter som betraktas som önskvärda från näringspolitisk synpunkt. Att ta ställning till dessa överväganden ligger utanför det mandat ledamöterna har givit FAR. FAR utgår därför i sitt yttrande från att det politiska beslutet om särbehandling av utländska nyckelpersoner är fattat, och uttrycker inga värderingar om det.

FARs ställningstagande

FAR tillstyrker alternativ 2 i promemorian med undantag av följande synpunkter.

FAR anser att personkretsen bör bestämmas genom ett lägsta-lön-kriterium, samt att den bör omfatta anställda inom multinationella koncerner. Även anställda med utländsk arbetsgivare bör omfattas av förslaget. Begreppet arbetsgivare behöver klargöras i det befintliga förslaget. I stället för uttrycket ”tillfälligt arbete” bör uttrycket ”tillfällig vistelse” användas. Slutligen bör Forskarskattenämndens beslut vara överklagbara.

FAR anser dessutom att förslaget i denna del bör förtydligas genom att det uttryckligen anges om ersättningar för tjänsteresor ingår i beskattningsunderlaget, samt om skatt skall tas ut på skattebelopp för vilka arbetsgivaren är betalningsansvarig.

Skulle alternativ 1 i promemorian ändå väljas, bör det förtydligas i följande avseenden. Omfattningen av avdragsrätten för hemresor är oklar. Det bör uttryckligen anges om den skattefria delen av ersättningen avser brutto- eller nettolön. Förslaget måste samordnas med det nordiska skatteavtalet.

Övergångsbestämmelserna bör utformas så att även den som redan vistas i Sverige har rätt att erhålla skattelättnad under en treårsperiod förutsatt att vistelsen inte är avsedd att vara längre än fem år.

Motivering

Skattereglernas utformning

För att få en uppfattning om de skattemässiga konsekvenserna av de båda alternativa förslagen har beräkningar gjorts för en ”genomsnittsexpatriat”. Beräkningarna har baserats på att den utländska experten erhåller en nettolön som för helt år räknat uppgår till 600 000 kr. Härtill kommer värdet av fri bostad om 150 000 kr samt bilförmån som uppgår till 50 000 kr. Skolavgifter ersätts av arbetsgivaren med 100 000 kr. Den sammanlagda årliga nettoersättningen uppgår därmed till 900 000 kr.

Beräkningarna visar att alternativ 2 är ett förmånligare alternativ för arbetsgivaren (vid nettolön) och för arbetstagaren (vid bruttolön). FAR förordar därför detta alternativ om utgångspunkten är att reformen skall vara konkurrensmässig för svenskt vidkommande i förhållande till omvärlden.

De föreslagna reglerna skall gälla vid tillfälligt arbete i Sverige i både alternativ 1 och alternativ 2. I 6 § lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, fortsättningsvis benämnd SINK-lagen, föreskrivs att ersättning vid tillfällig anställning i vissa fall undantas från skatteplikt. Lagtexten har givit upphov till tolkningsproblem. Av specialmotiveringen till denna bestämmelse i SINK-lagen (prop. 1990/91:107 sid. 36) framgår att bestämmelsen har överförts från tidigare 53 § anv. p. 2 i kommunalskattelagen (KL). Detta lagrum ändrades genom prop. 1990/91:54. Av specialmotiveringen till ändringen (sid. 304) framgår att bestämmelsen tar sikte på en person som på grund av sin anställning vistas här tillfälligt. Det är således vistelsen och inte anställningen som skall vara tillfällig. Vid tillämpning av SINK-lagen har detta givit upphov till tveksamhet beträffande omfattningen av skattskyldigheten för personer som inte har en tillfällig anställning i Sverige men däremot upprepade tillfälliga vistelser här. I författningsförslagen används både begreppet tillfälligt arbete och begreppet tillfällig vistelse. Större klarhet skulle uppnås om endast begreppet tillfällig vistelse användes.

Alternativ 1

I författningsförslaget till alternativ 1 anges i 5 § vad som utgör skattepliktig intäkt, varefter vissa ersättningar undantas i 6 §. Det vore önskvärt med ett förtydligande i den kommande propositionen om avdragsrätten för hemresor inom EU enligt 33 § anv. p. 3 b KL. Eftersom beskattning i övrigt av löneinkomsten enligt alternativ 1 skall ske enligt bestämmelserna i KL och SIL torde avdrag kunna erhållas för hemresor som den skattskyldige själv företar utöver de två för vilka skattefrihet föreligger när de ersätts av arbetsgivaren och som regleras i nämnda lagrum i författningsförslaget. Till undvikande av oklarheter bör det framgå av förarbetena vilken avdragsrätt som gäller för dessa hemresor. Antag att den anställde har företagit 40 hemresor som uppfyller förutsättningarna för avdrag i KL. Föreligger då avdragsrätt för resterande 38 (förutsatt att ersättning erhållits från arbetsgivaren för två hemresor) eller skall även avdragsrätten proportioneras så att avdrag endast kan medges för 30 hemresor (75 % av totala antalet)?

Det bör också framgå om den ersättning som arbetsgivaren lämnar skall omräknas till en bruttoersättning när den anställde erhåller nettolön.

Det förekommer att personer arbetar i två nordiska stater och beskattas för sina inkomster i vardera staten. En i Sverige bosatt person, som enligt skatteavtalet har hemvist i Danmark och arbetar mer än 183 dagar där, beskattas för sin ersättning i förhållande till var arbetet fysiskt är utfört även om arbetsgivaren är svensk. En i Sverige verksam expatriat kan således vara skattskyldig i två stater. Enligt artikeln 26 p. 2 i det nordiska skatteavtalet (s.k. subject to tax-regel) kan emellertid det belopp som Sverige genom de föreslagna reglerna undantar från beskattning i Sverige beskattas i hemviststaten Danmark. Denna oklarhet i alternativ 1 bör undanröjas.

Alternativ 2

Vid tillämpningen av SINK-lagen har det från skattemyndighetens sida hävdats att skatt skall utgå även på ersättningar för tjänsteresor, oavsett om arbetsgivaren betalar ut ersättningen direkt till den skattskyldige, eller tillhandahåller biljetter eller bil, eller på annat sätt betalar transporter. Motiveringen är att SINK medför en bruttobeskattning. Samma problem uppkommer beträffande det nu aktuella förslaget. Det bör klargöras att tjänsteresor inte skall ingå i beskattningsunderlaget.

I författningsförslaget föreskrivs i 12 § tredje stycket, som reglerar arbetsgivarens skyldighet att göra skatteavdrag, att utbetalaren är betalningsansvarig för mellanskillnaden när det kontanta beloppet inte räcker till för skatteavdrag. Bestämmelsen har samma lydelse som i SINK-lagens 9 § tredje stycket. Av specialmotiveringen till sistnämnda lagrum (prop. 1990/91:107) framgår att skatt inte skall tas ut på skattebeloppet i sådant fall. Detta bör anges även här till undvikande av oklarheter.

Personkretsen

När det gäller gränsdragningen mellan dem som skall omfattas av de föreslagna reglerna och dem som inte uppfyller kriterierna torde ett lägsta-lön-kriterium i linje med de danska reglerna innebära en tydligare och mer lättillämplig lagstiftning. FAR anser därför att förslaget bör ändras i enlighet härmed.

Lagtexten angående personkretsen har fått en utformning som tyder på att en snävare personkrets omfattas av de föreslagna reglerna än vad promemorian i övrigt ger uttryck för. Detta kan leda till tillämpningssvårigheter och till att oklarhet kommer att föreligga tills praxis har etablerats.

Det är vanligt att multinationella företag tillämpar s.k. intercompany exchange. I förslaget har inte beaktats att företagen själva gör den ekonomiska bedömningen av om utländsk arbetskraft behövs inom den svenska delen av en koncern. Om inte ett beloppsmässigt kriterium införs bör förslaget innehålla regler som medger rätt för anställda inom koncerner att komma i åtnjutande av de föreslagna reglerna.

Arbetsgivarbegreppet

Det är en vanlig situation i Sverige att utländsk arbetskraft inte blir lokalanställd utan anställningen ligger kvar i det utländska koncernföretaget. Så som förslaget är utformat skulle denna kategori av expatriater inte omfattas av skattelättnaden.

Begreppet arbetsgivare skall enligt förslaget ha samma betydelse som i skattebetalningslagen. Enligt denna definieras arbetsgivare som den som betalar ersättning för arbete (6 §). Det är en inte ovanlig situation att det svenska koncernföretaget betalar ut lönen, som sedan faktureras på det utländska koncernbolaget. Förslaget innebär att väsentlig oklarhet kan uppkomma om bestämmelsernas tillämplighet. Det är också olämpligt att utesluta en stor grupp nyckelpersoner från skattelättnad enbart av det skälet att arbetsgivaren är utländsk.

Forskarskattenämndens beslut

Forskarskattenämndens beslut får inte överklagas. FAR anser det oacceptabelt att ett beslut om bestämmelsernas tillämpbarhet, som är av stor betydelse för en enskild person, inte kan överklagas.

Övergångsbestämmelser

Enligt övergångsbestämmelserna föreslås den som redan vistas i Sverige vid den tidpunkt då de nya reglerna blir tillämpliga få möjlighet att ansöka om skattelättnad men kan medges sådan lättnad endast för tidsperiod som återstår av den stipulerade treårstiden. Enligt FARs uppfattning finns inga skäl att inte medge en sådan person skattelättnad under en treårsperiod, under förutsättning att den totala vistelsen inte är avsedd att överstiga fem år. En person som redan vistats i Sverige under ett år när de nya bestämmelserna träder i kraft har erlagt full skatt på de ersättningar han erhållit under detta år. Det finna därför inget skäl att inte medge skattelättnad för den därpå följande treårsperioden, förutsatt att vistelsen inte är avsedd att vara längre än fem år.

Remissvar till Riksdagens revisorer

Myndigheternas internrevision (Rapport 1998/99:10)

* Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR har beretts tillfälle att yttra sig över Myndigheternas internrevision (Rapport 1998/99:10). FAR får med anledning härav anföra följande.

FAR anser att rapportens förslag i huvudsak är bra men har följande synpunkter på rapportens avsnitt 5 och 6.

1.1 Avsnitt 5 Revisorernas slutsatser

I inledningen anges att den interna kontrollen vid de största myndigheterna har försämrats. Denna slutsats grundas på uppgifter framkomna vid undersökningar av RRV och ESV. Det framgår dock ej tydligt vilken definition av intern kontroll som använts vid undersökningarna. Om en definition av intern kontroll med tyngdpunkt i finansiell rapportering har använts får givetvis en anmärkning på innehållet i t. ex årsredovisningen eller redovisningsprinciper större betydelse som underlag för en slutsats att den interna kontrollen har försämrats. Om en vidare definition av intern kontroll av typ COSO används kan möjligen påverkan av en sådan iakttagelse få en mindre tyngd i sammanhanget.

Vad avser internrevisorernas förslag till åtgärder kan det generellt sägas att det är beskrivningen av iakttagelser och dess konsekvenser som är väsentligast. Givet en bra beskrivning kan det rimligen förväntas av verksledning och styrelse att genomförbara åtgärder tas fram och att ansvariga personer utses. Ett av internrevisorerna framfört förslag till lösning och en tydlig beskrivning av ansvar och befogenhet är dock att föredra och är det som rimligen uppfattas som värdeskapande.

Framhållas kan dock att rapportering av ett visst förhållande från ett oberoende organ som internrevisionen utan förslag till lösningar (”ofiltrerad information”) är värdefull vilket också bekräftas av enkäten till verksledningarna.

I avsnittet sägs att intentionen i förordningen om internrevision är att åstadkomma en oberoende internrevision som främst granskar ekonomiadministrativa processer och regelefterlevnad. Stöd för denna avgränsning till ekonomiadministrativa processer är svår att finna i förordningen och förarbetena vilket sannolikt bidrar till den skillnad i syn på arbetsområdet som föreligger mellan berörda parter.

I övrigt har FAR inga synpunkter på detta avsnitt.

1.2 Avsnitt 6 Revisorernas förslag

Slutsatsen att regeringen skall betona ett minimikrav innebärande att internrevisionen skall granska internkontrollen i ekonomiadministrativa system och processer kan ses som ett önskat förtydligande av förordningen. Det bör dock beaktas att en sådan avgränsning inte är i linje med bl.a. IIAs definition av intern kontroll som har ett väsentligt bredare perspektiv och utgår från ledningens behov att kontrollera de risker som verksamheten utsätts för utan rangordning av områden. Enligt denna definition är kontroll av risker i ekonomiadministrativa processer endast ett delområde om än i normalfallet ett väsentligt sådant.

Ovan nämnda minimikrav kan av myndigheterna uppfattas som norm med konsekvensen att risker inom andra områden kan sägas ligga utanför internrevisorernas område utan beaktande av riskernas betydelse för myndighetens möjligheter att uppnå sina mål.

Uttalandet att en inriktning av granskningen mot ekonomiadministrativa system och processer ter sig naturlig mot bakgrund av internrevisorernas nuvarande kompetens måste ses som defensivt och inte kopplat till myndigheternas risksituation. Rimligen måste inriktningen av internrevisionen generellt göras mot de områden där risk föreligger och inte mot de områden som man kompetensmässigt klarar av. Har inte internrevisionen kompetens att granska ett prioriterat område måste resurser tillskjutas så att relevant kompetens kan skaffas.

Uttalandet att internrevisionen i mån av resurser ska granska hur tilldelade medel används av mottagare bör också sättas i ett riskperspektiv och om väsentlig risk föreligger ska enligt en objektiv tolkning av förordningen ett sådant granskas och resurser således tillskjutas.

Yttrandet har avgivits av FARs revisionskommitté

Remissvar till Finansdepartementet

Vissa skattefrågor med anledning av att aktiebolag skall kunna förvärva egna aktier m.m. (Fi 1999/2419)

* Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR har beretts tillfälle att yttra sig över Finansdepartementets promemoria Vissa skattefrågor med anledning av att aktiebolag skall kunna förvärva egna aktier, m.m. (Fi 1999/2419). FAR får med anledning härav anföra följande.

FARs ställningstagande

FAR tillstyrker förslaget i sin helhet inklusive ändringarna i kupongskattelagen.

Aktiebolagskommittén föreslog i sitt delbetänkande Aktiebolagets kapital (SOU 1997:22) att regler för förvärv av egna aktier i såväl publika som privata aktiebolag skulle införas samtidigt fr.o.m. den 1 januari 1999. Någon proposition har ännu inte lagts men är att vänta under hösten 1999. Det förslag till skatteregler för förvärv av egna aktier som nu presenteras avser emellertid enbart publika bolag.

FAR vill därför framhålla det angelägna i att regler om förvärv av egna aktier i privata bolag inte införs i aktiebolagslagen förrän vid den tidpunkt då särskilda skatteregler för sådana förvärv träder i kraft.

Yttrandet har avgivits av FARs skattekommitté

Aktiemarknadsnämnden

Aktiemarknadsnämndens uttalande 1999:6

Till Aktiemarknadsnämnden inkom den 27 maj 1999 en framställning från Lagerlöf & Leman Advokatbyrå AB.

Bakgrund

Beträffande bakgrunden till framställningen lämnas följande redogörelse, som i allt väsentligt är hämtad ur framställningen till nämnden och där fingerade beteckningar för de berörda företagen används.

För några år sedan förvärvade ett engelskt bolag (”UKAMB”), vars aktier listas på London Stock Exchange, majoriteten av aktierna i ett svenskt aktiemarknadsbolag (”SAMB”). UKAMB äger alltjämt aktier representerande mer än hälften av röstetalet för samtliga aktier i SAMB och har under det senaste året varken sålt eller köpt några aktier i SAMB.

UKAMB undersöker för närvarande möjligheterna till ett samgående med ett holländskt bolag (”DAMB”), vars aktier är listade på Amsterdam Stock Exchange. På ett allmänt plan kan samgåendet beskrivas på det sättet att aktieägarna i UKAMB och DAMB skall byta ut sina aktier i respektive bolag mot aktier i ett nybildat brittiskt bolag (”NewCo”), vars aktier kommer att listas på börserna i London och Amsterdam.

Det föreslagna samgåendet kommer att tillgå så att UKAMBs aktieägare i ett särskilt förfarande, som skall godkännas av engelsk domstol, byter ut sina aktier mot kontanter och aktier i NewCo, varefter NewCo förvärvar aktierna i DAMB genom ett offentligt utbyteserbjudande. De två leden i transaktionen är villkorade av varandra.

Omedelbart efter samgåendet kommer NewCo att ägas av de tidigare aktieägarna i UKAMB och DAMB. Storleksmässigt är relationen mellan UKAMB och DAMB 73/27. Eftersom UKAMBs aktieägare skall erhålla viss kontant ersättning vid aktieutbytet, kommer de tidigare aktieägarna i UKAMB att sammantaget inneha omkring 60 procent och de tidigare aktieägarna i DAMB omkring 40 procent av aktierna i NewCo.

Efter samgåendet kommer UKAMB och DAMB att vara helägda dotterbolag till NewCo. Ägandet i det svenska bolaget, SAMB, påverkas inte alls av samgåendet.

I anledning av den planerade transaktionen har Lagerlöf & Leman ställt följande frågor till nämnden.

1) Kommer den beskrivna transaktionen att utlösa en skyldighet för NewCo att lämna ett offentligt erbjudande om förvärv av samtliga aktier i SAMB?

2) Om fråga 1) besvaras jakande, vilket pris skall NewCo erbjuda aktieägarna i det offentliga budet?

3) Om fråga 1) besvaras jakande, vilka möjligheter har NewCo att få dispens från budplikten?

Till komplettering av den skriftliga framställningen har nämnden av Lagerlöf & Leman upplysts att UKAMB till ledande befattningshavare i SAMB ställt ut köpoptioner på aktier i SAMB. För att på anmodan kunna leverera dessa aktier kan UKAMB i framtiden behöva förvärva ett visst antal ytterligare aktier i SAMB. Nämnden har därför också ombetts besvara frågan huruvida en dispens från budplikten enligt fråga 3 skulle tillåta sådana förvärv från UKAMBs sida.

Överväganden

Näringslivets Börskommittés rekommendation rörande offentligt erbjudande om aktieförvärv har nyligen reviderats. Rekommendationen träder i sin nya lydelse i kraft den 1 juli 1999.

I den reviderade rekommendationen finns bestämmelser om budplikt. Bestämmelsernas syfte är att erbjuda bolagets övriga aktieägare en möjlighet att lämna bolaget efter ett kontrollägarskifte.

Enligt punkten III.1 första stycket i rekommendationen åligger det den som, ensam eller tillsammans med närstående, genom förvärv av aktier uppnår en röstandel om minst 40 procent i ett svenskt aktiemarknadsbolag, att erbjuda sig att förvärva samtliga övriga aktier utgivna av målbolaget. Enligt andra stycket samma punkt utlöses budplikt också om ett bolag förvärvar aktier i ett annat bolag i sådan utsträckning att ett koncernförhållande uppstår, och dotterbolaget och moderbolaget därigenom tillsammans uppnår ett aktieinnehav representerande 40 procent eller mer av rösterna i målbolaget. Med hänsyn till rekommendationens syfte måste denna princip gälla även när moderbolaget är ett utländskt bolag.

Genom den i framställningen beskrivna transaktionen kommer det brittiska aktiebolaget NewCo att bli ägare till samtliga aktier i UKAMB och därigenom, enligt den engelska Companies Act (s. 736), vara moderbolag till UKAMB. Motsvarande ägarsamband mellan två svenska aktiebolag skulle även enligt den svenska aktiebolagslagen konstituera ett koncernförhållande. Enligt nämndens mening åligger det därför NewCo att erbjuda sig att förvärva samtliga övriga aktier utgivna av SAMB, om inte dispens meddelas.

Vad gäller frågan om vilket pris som skall erbjudas aktieägarna i ett offentligt erbjudande som föranletts av reglerna om budplikt hänvisas i punkten III.3 i rekommendationen till bestämmelserna om frivilliga uppköpserbjudanden. Det innebär att budgivaren själv beslutar om priset, men att detta normalt inte får vara lägre än det pris som budgivaren betalat för någon aktie i målbolaget som han förvärvat under den närmast föregående sexmånadersperioden (punkten II.7).

Rekommendationen upptar inte någon uttrycklig bestämmelse om vilket pris som skall erbjudas aktieägarna för det fall budet föranleds av ett indirekt förvärv av det slag som beskrivs i framställningen – där varken moder- eller dotterbolaget förvärvat några aktier i målbolaget under de senaste sex månaderna. I linje med syftet att erbjuda aktieägarna en möjlighet att lämna bolaget till följd av den genomförda transaktionen menar nämnden att priset i budet som utgångspunkt bör reflektera det marknadsvärde aktierna hade innan transaktionen offentliggjordes. En sådan inställning synes också ligga bakom den regel som enligt rekommendationen gäller om budplikt uppkommer till följd av att någon förvärvar aktier genom t.ex. konvertering av konvertibla skuldebrev eller utnyttjande av teckningsoptioner. I rekommendationen har för dessa fall föreskrivits att priset inte får understiga den genomsnittliga börskursen för aktien i fråga under de 20 börsdagar som föregått dagen för offentliggörande av innehavet. Enligt nämndens mening bör motsvarande princip som huvudregel gälla i den i framställningen skisserade situationen, låt vara att speciella omständigheter kan tänkas medföra justeringar av priset.

Nämnden övergår härefter till frågan om möjligheten för NewCo att erhålla dispens från budplikten. Frågan bör prövas i ljuset av syftet med reglerna om budplikt. Den grundläggande tanken bakom reglerna är att vid kontrollägarskiften skydda bolagets övriga aktieägare. Detta skall ske genom att den som genom aktieförvärv uppnår kontroll över bolaget åläggs en skyldighet att erbjuda sig att förvärva även övriga aktieägares aktier. Baserat på den erfarenhetsmässiga närvaron vid svenska aktiemarknadsbolags bolagsstämmor har i NBKs rekommendation lagts fast att sådan kontroll skall anses uppnådd då någon, ensam eller tillsammans med närstående, innehar aktier representerande 40 procent eller mer av röstetalet för samtliga aktier i bolaget.

Budplikten gäller alltid vid direkta förvärv av aktier i målbolaget. I syfte att förhindra kringgåenden har regeln också, som ovan framgått, utsträckts till att gälla även vid vissa indirekta förvärv, nämligen sådana som innebär att ett bolag förvärvar aktier i ett annat bolag i sådan utsträckning att ett koncernförhållande uppstår, och dotterbolaget och moderbolaget därigenom tillsammans uppnår ett aktieinnehav representerande 40 procent eller mer av röstetalet för samtliga aktier i målbolaget. Anledningen är att det underliggande syftet med företagsköpet många gånger kan vara att genom det indirekta förvärvet få kontroll över målbolaget. I kommentaren till bestämmelsen påpekas att det dock kan tänkas förekomma situationer där skälen för företagsförvärvet, och den därav följande koncernetableringen, är av sådan art att det är motiverat att medge undantag från budplikten.

Den i framställningen beskrivna transaktionen syftar till ett samgående mellan UKAMB och DAMB genom etablerandet av ett för bolagen nytt och gemensamt moderbolag, ägt av de båda bolagens tidigare aktieägare. Transaktionen har, tydligen i vad den avser kontrollen över UKAMB, av den brittiska Takeover-panelen bedömts falla utanför tillämpningsområdet för den brittiska takeover-koden. Transaktionens syfte är inte att åstadkomma ett kontrollägarskifte i SAMB, vars värde för övrigt representerar endast omkring 15 procent av tillgångarna i UKAMB.

Enligt Aktiemarknadsnämndens mening föreligger därför, på grundval av de uppgifter som lämnats i framställningen, sådana omständigheter att nämnden vid en dispensansökan, efter den reviderade rekommendationens ikraftträdande, skulle bevilja NewCo dispens från budplikt.

Under förutsättning att UKAMB vid den reviderade rekommendationens ikraftträdande äger aktier representerande minst 40 procent av röstetalet för samtliga aktier i SAMB är UKAMB under alla omständigheter oförhindrat att förvärva ytterligare aktier i SAMB utan att budplikt därigenom uppkommer.

– – –

I behandlingen av detta ärende har följande ledamöter deltagit: Johan Munck (ordförande), Leif Thorsson (vice ordförande), Carl-Johan Åberg (vice ordförande), Ulf Aspenberg och Ulf Magnusson.

Aktiemarknadsnämndens uttalande 1999:7

”Till Aktiemarknadsnämnden inkom den 31 maj 1999 en framställning från Advokatfirman Vinge KB.

Bakgrund

Beträffande bakgrunden till framställningen lämnas följande redogörelse, som är hämtad ur framställningen till nämnden.

AB Meda är ett aktiemarknadsbolag. Genom överenskommelse den 20 maj 1999 i form av ett s.k. Letter of Intent har Meda träffat avtal om förvärv av samtliga aktier i det privata aktiebolaget Cross Pharma AB. Likvid för de förvärvade aktierna skall erläggas genom en riktad apportemission till ägaren av Cross Pharma, Volati BV (Volati), och är villkorad av att förvärvet godkänns av aktieägarna i Meda på extra bolagsstämma. Efter nyemissionen kommer Volati att inneha ca 51 % av aktierna och rösterna i Meda.

Extra bolagsstämma i Meda för behandling av den föreslagna apportemissionen har utsatts till den 30 juni 1999. Avsikten är att, vid ett positivt beslut i emissionsärendet, teckning av de nya aktierna skall ske i anslutning till stämman. Emissionsbeslutet skall därefter ges in till Patent- och registreringsverket (PRV) för registrering. En sådan registrering kommer att ske tidigast under juli månad.

I anledning av den reviderade version av Näringslivets Börskommittés rekommendation rörande offentligt erbjudande om aktieförvärv som träder i kraft den 1 juli 1999 och som bl.a. innehåller bestämmelser om budplikt har Advokatfirman Vinge på uppdrag av Meda hemställt att nämnden uttalar sig om huruvida den skisserade transaktionen kommer att utlösa en skyldighet för Volati att erbjuda sig att förvärva samtliga övriga aktier utgivna av Meda.

Överväganden

Näringslivets Börskommittés rekommendation rörande offentligt erbjudande om aktieförvärv har nyligen reviderats. Rekommendationen träder i sin nya lydelse i kraft den 1 juli 1999.

I den reviderade rekommendationen finns bestämmelser om budplikt. Bestämmelsernas syfte är att erbjuda bolagets övriga aktieägare en möjlighet att lämna bolaget efter ett kontrollägarskifte. Detta skall ske genom att den som genom aktieförvärv uppnår kontroll över bolaget åläggs en skyldighet att erbjuda sig att förvärva även övriga aktieägares aktier. Baserat på den erfarenhetsmässiga närvaron vid svenska aktiemarknadsbolags bolagsstämmor har i rekommendationen lagts fast att sådan kontroll skall anses uppnådd då någon innehar aktier representerande 40 procent eller mer av röstetalet för samtliga aktier i bolaget. Enligt punkten III.1 första stycket i rekommendationen åligger det således den som, ensam eller tillsammans med närstående, genom förvärv av aktier uppnår en röstandel om minst 40 procent i ett svenskt aktiemarknadsbolag, att erbjuda sig att förvärva samtliga övriga aktier utgivna av målbolaget.

Av rekommendationen framgår inte uttryckligen vid vilken tidpunkt budplikten utlöses för det fall det bakomliggande aktieförvärvet är villkorat av exempelvis ett myndighetsbeslut eller, såsom i det aktuella fallet vid förvärv genom aktieteckning, bolagsstämmans emissionsbeslut och därigenom även PRV:s registrering. Enligt nämndens mening bör tidpunkten för budpliktens utlösande bestämmas i första hand mot bakgrund av syftet med reglerna om budplikt, nämligen att erbjuda övriga aktieägare en möjlighet att lämna bolaget efter ett kontrollägarskifte. Ett sådant skifte kommer till stånd i och med att förvärvaren kan utöva rösträtt för sina aktier. Följaktligen bör budplikt utlösas först vid den tidpunkt då det står klart att förvärvet är slutgiltigt och förvärvaren kan utöva rösträtt för aktierna i fråga.

Mot bakgrund av det nu sagda bör enligt nämndens mening, vid förvärv genom aktieteckning i ett avstämningsbolag, budplikt utlösas när emissionen registrerats av PRV och aktierna tagits upp i aktieboken hos den centrala värdepappersförvararen.

Tillämpat på det i framställningen beskrivna fallet innebär detta att Volati efter emissionens registrering och aktiernas införande i aktieboken skulle vara tvunget att erbjuda sig att förvärva samtliga övriga aktier utgivna av Meda. Redan med hänsyn till att förvärvet sker på grundval av en överenskommelse före rekommendationens ikraftträdande och att det är kravet på registrering av emissionsbeslutet som medför att det blir fullbordat först därefter anser Aktiemarknadsnämnden emellertid förutsättningar föreligga för att bevilja Volati dispens från budplikten.

– – –

I behandlingen av detta ärende har följande ledamöter deltagit: Johan Munck (ordförande), Leif Thorsson (vice ordförande), Carl-Johan Åberg (vice ordförande), Ulf Aspenberg och Ulf Magnusson.

Aktiemarknadsnämndens uttalande 1999:8

Till Aktiemarknadsnämnden inkom den 1 juni 1999 en framställning från Volati BV, Nederländerna, angående dispens i visst hänseende från Näringslivets Börskommittés rekommendation rörande offentligt erbjudande om aktieförvärv (1999).

Bakgrund

Nämnden meddelade den 31 maj 1999 efter en framställning av Advokatfirman Vinge som gjorts på uppdrag av AB Meda ett uttalande (1999:7) i frågan huruvida en viss transaktion skulle komma att utlösa budplikt enligt den reviderade version av Näringslivets Börskommittés rekommendation rörande offentligt erbjudande om aktieförvärv som träder i kraft den 1 juli 1999. Bakgrunden var följande.

AB Meda är ett aktiemarknadsbolag. Genom överenskommelse den 20 maj 1999 i form av ett s.k. Letter of Intent har Meda träffat avtal om förvärv av samtliga aktier i det privata aktiebolaget Cross Pharma AB. Likvid för de förvärvade aktierna skall erläggas genom en riktad apportemission till ägaren av Cross Pharma, Volati BV (Volati), och är villkorad av att förvärvet godkänns av aktieägarna i Meda på extra bolagsstämma. Efter nyemissionen kommer Volati att inneha ca 51 % av aktierna och rösterna i Meda.

Extra bolagsstämma i Meda för behandling av den föreslagna apportemissionen har utsatts till den 30 juni 1999. Avsikten är att, vid ett positivt beslut i emissionsärendet, teckning av de nya aktierna skall ske i anslutning till stämman. Emissionsbeslutet skall därefter ges in till Patent- och registreringsverket (PRV) för registrering. En sådan registrering kommer att ske tidigast under juli månad.

I sitt uttalande fann nämnden på anförda skäl att Volati efter emissionens registrering och aktiernas införande i aktieboken skulle vara tvunget att erbjuda sig att förvärva samtliga övriga aktier utgivna av Meda. Nämnden uttalade emellertid samtidigt att den fann förutsättningar föreligga för att bevilja Volati dispens från budplikten.

Volati har nu med ingivande av överenskommelsen den 20 maj 1999 gjort framställning om sådan dispens.

Överväganden

Näringslivets Börskommittés rekommendation rörande offentligt erbjudande om aktieförvärv har nyligen reviderats. Rekommendationen träder i sin nya lydelse i kraft den 1 juli 1999. I den reviderade rekommendationen finns bestämmelser om budplikt. Aktiemarknadsnämnden har enligt punkt I.2 av rekommendationen tillagts befogenhet att meddela undantag från rekommendationens bestämmelser.

I förevarande fall har nämnden redan i sitt uttalande 1999:7 behandlat den aktuella transaktionen och därvid funnit förutsättningar föreligga för dispens från budplikten. Den omständigheten att rekommendationen ännu inte har trätt i kraft bör inte hindra att dispensfrågan avgörs nu med verkan från dagen för rekommendationens ikraftträdande.

Beslut

Aktiemarknadsnämnden medger Volati BV undantag från den skyldighet att erbjuda sig att förvärva samtliga övriga aktier utgivna av AB Meda som annars skulle uppkomma med hänsyn till att registrering av bolagsstämmobeslut om den överenskomna apportemissionen inte kommer att kunna ske förrän efter rekommendationens ikraftträdande. Beslutet om undantag gäller från den dag då rekommendationen träder i kraft.

– – –

I behandlingen av detta ärende har följande ledamöter deltagit: Johan Munck (ordförande), Leif Thorsson (vice ordförande), Carl-Johan Åberg (vice ordförande), Ulf Aspenberg och Ulf Magnusson.

Aktiemarknadsnämndens uttalande 1999:11

Till Aktiemarknadsnämnden inkom den 11 juni 1999 en framställning från Lagerlöf & Leman Advokatbyrå AB på uppdrag av en klient.

Bakgrund

Beträffande bakgrunden till framställningen lämnas följande redogörelse, som i allt väsentligt är hämtad ur framställningen till nämnden.

Säljoption

En person har före den 1 juli 1999 förvärvat aktier representerande mer än 40 procent av röstetalet för samtliga aktier i ett svenskt aktiemarknadsbolag. Vid förvärvet utfärdade säljaren en säljoption till förvärvaren, som ger förvärvaren rätt att – efter den 1 juli 1999 – återsälja aktierna till säljaren för ett bestämt pris.

Lagerlöf & Leman har ställt följande fråga till nämnden. Utlöses budplikt enligt NBK:s rekommendation om offentligt erbjudande om aktieförvärv i dess lydelse fr.o.m. den 1 juli 1999 om förvärvaren behåller aktieposten utan att utnyttja optionen?

Budtid

I ett planerat förvärv skall aktier representerande mer än 40 procent av röstetalet för samtliga aktier i ett svenskt aktiemarknadsbolag förvärvas. Därefter skall ett offentligt erbjudande lämnas om förvärv av resterande aktier i bolaget. Prisnivån i det planerade erbjudandet är osäker och till stor del beroende av utfallet av ett visst utvecklingsprojekt i målbolaget, vilket kommer att visa sig först 6–12 månader efter det första förvärvet. Det finns, sägs det i framställningen, goda möjligheter, men är inte säkert, att prisnivån kommer att kunna avsevärt ökas om det offentliga budet kan senareläggas.

Lagerlöf & Leman har ställt följande fråga till nämnden. Står det i överensstämmelse med NBK:s rekommendation om offentligt erbjudande om aktieförvärv i dess lydelse fr.o.m. den 1 juli 1999 och i övrigt med god sed på aktiemarknaden att i avvaktan på möjligheten att göra en korrekt prissättning i erbjudandet, avvakta med utfärdande av prospekt under 6–12 månader efter det ursprungliga förvärvet?

Förändras svaret om aktieägarna i anslutning till det första förvärvet genom ett offentligt erbjudande ges möjlighet att sälja sina aktier till ett visst pris, samtidigt som köparen meddelar sin avsikt att vid ett senare tillfälle lämna ytterligare ett erbjudande, i vilket prisnivån kan vara lägre eller högre än i det första erbjudandet?

Överväganden

Näringslivets Börskommittés rekommendation rörande offentligt erbjudande om aktieförvärv har nyligen reviderats. Rekommendationen träder i sin nya lydelse i kraft den 1 juli 1999.

I den reviderade rekommendationen finns bestämmelser om budplikt. Bestämmelsernas syfte är att erbjuda bolagets övriga aktieägare en möjlighet att lämna bolaget efter ett kontrollägarskifte.

Enligt punkten III.1 första stycket i rekommendationen åligger det därför den som, ensam eller tillsammans med närstående, genom förvärv av aktier uppnår en röstandel om minst 40 procent i ett svenskt aktiemarknadsbolag, att erbjuda sig att förvärva samtliga övriga aktier utgivna av målbolaget.

En nödvändig förutsättning för att budplikt skall uppkomma är att aktieägaren i fråga kan utöva rösträtt för aktier representerande minst 40 procent av röstetalet för samtliga aktier i bolaget. Vid beräkningen av huruvida innehavet ligger på nivån för budplikt skall därför endast aktier men inte t.ex. köpoptioner tas med i underlaget. En annan sak är att budplikt kan utlösas vid ett utnyttjande av köpoptionerna.

Säljoption

Den första frågan i framställningen rör i första hand en övergångsfråga inför ikraftträdandet av budpliktsreglerna. Rekommendationen träder, som ovan konstaterats, i kraft den 1 juli 1999. Av kommentaren till punkt III.1 framgår att budplikt utlöses om någon efter det att rekommendationen trätt i kraft förvärvar aktier och uppnår nivån för budplikt. Om en ägare redan före ikraftträdandet innehar aktier representerande 40 procent eller mer av rösterna och därefter gör ytterligare aktieförvärv uppkommer inte någon budplikt. Inte heller utlöses enligt nämndens mening någon budplikt om, såsom i det aktuella fallet, en ägare vid den reviderade rekommendationens ikraftträdande innehar dels aktier representerande mer än 40 procent av röstetalet, dels en säljoption på aktierna i fråga, men låter optionen förfalla och behåller aktierna.

Budtid

Den andra frågan i framställningen handlar om hur snart efter ett kontrollägarskifte som ett prospekt avseende erbjudande om förvärv av övriga ägares aktier måste presenteras. Rekommendationen innehåller inte någon bestämmelse därom och inte heller om inom vilken tid ett bud måste vara avslutat.

Med särskild referens till erbjudanden till följd av budplikt understryks emellertid i kommentaren till punkt III.2 vikten av en så skyndsam hantering som möjligt.

Enligt nämndens mening måste budpliktsreglerna förstås så att köparen, vid den tidpunkt då det står klart att förvärvet är slutgiltigt och förvärvaren kan utöva rösträtt för aktierna i fråga (jfr AMN 1999:7), omedelbart skall offentligöra innehavet av aktier och meddela sin avsikt i fråga om att senare lämna ett offentligt erbjudande. Senast fyra veckor därefter skall köparen, om han inte dessförinnan avyttrat aktier enligt punkt III.1 tredje stycket eller Aktiemarknadsnämnden meddelat dispens enligt punkt I.2, offentliggöra ett nytt pressmeddelande, som tillkännager att ett erbjudande lämnas och i övrigt innehåller de uppgifter som anges i punkt II.2. Därefter skall köparen upprätta och distribuera ett prospekt till aktieägarna. (Punkten III.2).

Det kan enligt nämndens mening inte anses förenligt med budpliktsreglernas syfte – att erbjuda övriga aktieägare en möjlighet att lämna bolaget i samband med ett kontrollägarskifte – att efter det andra pressmeddelandet avvakta händelseutvecklingen i målbolaget innan prospektet med erbjudandet till övriga ägare presenteras. Tvärtom utgår rekommendationen från att prospektarbetet inleds senast vid denna tidpunkt och bedrivs skyndsamt.

Vad därefter gäller frågan om köparen, samtidigt som han i anslutning till det första förvärvet lämnar ett erbjudande om förvärv av övriga aktier i bolaget, kan meddela sin avsikt att vid ett senare tillfälle eventuellt lämna ytterligare ett erbjudande avseende dessa aktier, vill nämnden framhålla att en sådan avsiktsförklaring måste vara allvarligt menad och utformad på ett sådant sätt att den inte motverkar syftet med budpliktsreglerna. Det förhållandet att en sådan avsiktsförklaring lämnas påverkar givetvis inte svaret på den tidigare frågan.

– – –

I behandlingen av detta ärende har deltagit ledamöterna Johan Munck (ordförande), Leif Thorsson (vice ordförande), Carl-Johan Åberg (vice ordförande), Ulf Aspenberg och Jan Stenberg samt experterna Adine Grate Axén och Göran Nyström.

Aktiemarknadsnämndens uttalande 1999:12

Till Aktiemarknadsnämnden inkom den 17 juni 1999 en framställning från Lagerlöf & Leman Advokatbyrå på uppdrag av British Steel Plc, angående dispens i visst hänseende från Näringslivets Börskommittés rekommendation rörande offentligt erbjudande om aktieförvärv (1999).

Bakgrund

Nämnden meddelade den 31 maj 1999 efter en framställning av Lagerlöf & Leman ett uttalande (1999:6) i frågan huruvida en viss transaktion skulle komma att utlösa budplikt enligt den reviderade version av Näringslivets Börskommittés rekommendation rörande offentligt erbjudande om aktieförvärv som träder i kraft den 1 juli 1999. I framställningen och uttalandet användes fingerade beteckningar för de berörda företagen. Sedan dessas identitet numera uppgivits, kan bakgrunden, med användande av företagens verkliga beteckningar, sammanfattas enligt följande.

För några år sedan förvärvade British Steel, vars aktier listas på London Stock Exchange, majoriteten av aktierna i det svenska aktiemarknadsbolaget Avesta AB (numera Avesta Sheffield AB). British Steel äger alltjämt aktier representerande mer än hälften av röstetalet för samtliga aktier i Avesta Sheffield och har under det senaste året varken sålt eller köpt några aktier i bolaget.

Det uppgavs att British Steel undersökte möjligheterna till ett samgående med ett holländskt bolag, Koninklijke Hoogovens NV, vars aktier är listade på Amsterdam Stock Exchange. På ett allmänt plan beskrevs samgåendet på det sättet att aktieägarna i British Steel och Koninklijke Hoogovens skulle byta ut sina aktier i respektive bolag mot aktier i ett nybildat brittiskt bolag, numera med arbetsnamnet BSKH, vars aktier kommer att listas på börserna i London och Amsterdam.

Det föreslagna samgåendet skulle komma att tillgå så att British Steels aktieägare i ett särskilt förfarande, som skall godkännas av engelsk domstol, byter ut sina aktier mot kontanter och aktier i BSKH, varefter BSKH förvärvar aktier i Koninklijke Hoogovens genom ett offentligt utbyteserbjudande. De två leden i transaktionen är villkorade av varandra.

Omedelbart efter samgåendet skulle BSKH komma att ägas av de tidigare aktieägarna i British Steel och Koninklijke Hoogovens. Storleksmässigt är relationen mellan British Steel och Koninklijke Hoogovens 73/27. Eftersom British Steels aktieägare skall erhålla viss kontant ersättning vid aktieutbytet, kommer de tidigare aktieägarna i det bolaget att sammantaget inneha omkring 60 procent och de tidigare aktieägarna i Koninklijke Hoogovens omkring 40 procent av aktierna i BSKH.

Efter samgåendet kommer British Steel och Koninklijke Hoogovens att vara helägda dotterbolag till BSKH. Ägandet i Avesta Sheffield påverkas inte alls av samgåendet.

I sitt uttalande fann nämnden på anförda skäl att BSKH skulle vara tvunget att erbjuda sig att förvärva samtliga övriga aktier utgivna av Avesta Sheffield. Nämnden uttalade emellertid samtidigt att den fann förutsättningar föreligga för att bevilja dispens från budplikten.

Lagerlöf & Leman har nu, på uppdrag av British Steel, gjort framställning om sådan dispens. Därvid har upplysts att samgåendet kommer att genomföras på det sätt som tidigare beskrivits och att detta offentliggjorts genom pressmeddelande den 7 juni 1999.

Överväganden

Näringslivets Börskommittés rekommendation rörande offentligt erbjudande om aktieförvärv har nyligen reviderats. Rekommendationen träder i sin nya lydelse i kraft den 1 juli 1999. I den reviderade rekommendationen finns bestämmelser om budplikt. Aktiemarknadsnämnden har enligt punkt I.2 av rekommendationen tillagts befogenhet att meddela undantag från rekommendationens bestämmelser.

I förevarande fall har nämnden redan i sitt uttalande 1999:6 behandlat den aktuella transaktionen och därvid funnit förutsättningar föreligga för dispens från budplikten. Den omständigheten att rekommendationen ännu inte har trätt i kraft bör inte hindra att dispensfrågan avgörs nu med verkan från dagen för rekommendationens ikraftträdande.

Beslut

Aktiemarknadsnämnden medger det nybildade brittiska bolaget med arbetsnamnet BSKH undantag från den skyldighet att erbjuda sig att förvärva samtliga övriga aktier utgivna av Avesta Sheffield AB som annars skulle uppkomma i anledning av det nya koncernförhållandet som uppstår vid ovan beskrivna samgående mellan British Steel och Koninklijke Hoogovens. Beslutet om undantag gäller från den dag då rekommendationen träder i kraft.

– – –

I behandlingen av detta ärende har följande ledamöter deltagit: Johan Munck (ordförande), Leif Thorsson (vice ordförande), Carl-Johan Åberg (vice ordförande) och Ulf Aspenberg.

Aktiemarknadsnämndens uttalanden 1999:1-4 och 9-10

är konfidentiella och kan därför inte publiceras. 1999:5 publicerades i Balans nr 6–7/99.

Remissvar till Justitiedepartementet

Revisorernas ansvarsförsäkring och 2000-problematiken

Hemställan

* Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR hemställer att Justitiedepartementet skyndsamt överväger vilka ändringar i revisorslagen som erfordras, om auktoriserade och godkända revisorer visar sig utan egen förskyllan sakna möjlighet att teckna de försäkringar som krävs där.

Bakgrund

Enligt 19 § lagen (1995:528) om revisorer (RevL) skall revisorer och revisionsbolag teckna försäkring eller hos Revisorsnämnden ställa säkerhet för den ersättningsskyldighet som revisorn eller bolaget kan ådra sig i sin revisionsverksamhet. I 15–17 §§ Revisorsnämndens föreskrifter (RNFS 1997:1) om villkor för revisorers och revisionsbolags verksamhet samt om godkännande, auktorisation och registrering finns regler för hur en försäkring skall vara utformad. Enligt 15 § skall villkoren godkännas av Revisorsnämnden.

Den osäkerhet som råder om vilka skador på datormjukvara som kan komma att förorsakas av det förestående sekelskiftet (”2000-skador”) har föranlett försäkringsbolagen att i stor utsträckning införa undantag för sådana skador i sina villkor för bl.a. ansvarsförsäkringar. Ett av de stora försäkringsbolagen har begärt att Revisorsnämnden skall godkänna villkor där ett sådant undantag gäller. Revisorsnämnden har avslagit bolagets begäran. Försäkringsbolaget har då sagt upp alla sina befintliga revisorsförsäkringar, i regel till den 30 september 1999. De revisorer och revisionsbolag som berörs av uppsägningen har mött stora svårigheter att teckna andra försäkringar. Vissa försäkringsbolag tillhandahåller visserligen fortfarande försäkringar med fullt skydd utan undantag för 2000-skador, men det gäller då i regel endast för befintliga försäkringstagare, medan nyteckningar inte accepteras.

19 § RevL ger Revisorsnämnden möjlighet att medge undantag från försäkringskravet om det finns särskilda skäl. FAR har nyligen gjort en framställning till Revisorsnämnden om åtgärder. Något formellt svar har ännu inte inkommit, men FAR har underhand förstått att Revisorsnämnden inte bedömer att den uppkomna situationen utgör särskilda skäl för ett undantag.

Det skall för fullständighetens skull tillfogas att 19 § RevL också medger att revisorer och revisionsbolag ”ställer säkerhet” i stället för att teckna en försäkring, varmed torde menas att kontanta medel skulle betalas in till Revisorsnämnden för att möta eventuella skadeståndskrav. FAR anser inte att detta är ett realistiskt alternativ och tror sig förstå att Revisorsnämnden delar denna uppfattning.

Det är en påtaglig risk för att revisorer kan komma att få sina auktorisationer och godkännanden upphävda till följd av att en av samhället föreskriven försäkring inte finns tillgänglig på marknaden. En sådan utveckling framstår för FAR som orimlig och oacceptabel, och FAR hemställer därför att Justitiedepartementet skyndsamt överväger vilka lagstiftningsåtgärder som kan vara erforderliga.