Domstolarna underkänner Skatteverkets sätt att värdera lån mellan moder- och dotterbolag. Det kan leda till färre upptaxeringar i framtiden.
SKATTEVERKET HAR i flera fall fått nej i domstol när de har upptaxerat företag som lånat till hög ränta inom en koncern. I det senaste fallet handlade det om ett svenskt dotterbolag som handlar med VVS-varor och som fått ett lån från sitt Luxemburgbaserade ägarbolag. Frågan var om det var tillåtet att använda externa bottenlån med säkerhet som jämförelse – där räntan var lägre – eller om dotterbolaget kunde betala klart högre ränta till moderbolaget utan att upptaxeras.
Huvudregeln i det här läget är att Skatteverket ska bevisa om ett företag har prissatt ett aktieägarlån felaktigt, eller, ”inte marknadsmässigt”. Som marknadsmässig ränta betraktas den högsta tänkbara ränta som bolaget kan låna till på den vanliga kreditmarknaden. Konsekvensen av att Skatteverket kan bevisa att ett lån inte är marknadsmässigt, är att den så kallade korrigeringsregeln slår till för att justera – höja – dotterbolagets skattepliktiga resultat – och därmed även höja skatten.
I det här fallet ville Skatteverket alltså använda dotterbolagets externa bottenlån där räntan låg på åtta procent som jämförelse med det lån man fått från moderbolaget där räntan var 16,5 procent. Myndigheten anförde att moderbolaget per automatik hade bättre insikt och kontroll i dotterbolaget och därför inte borde få ta ut högre ränta än åtta procent.
Det resonemanget underkändes av kammarrätten som i stället konstaterade att bottenlånen inte var en relevant jämförelse eftersom de hade lämnats mot säkerhet och med bättre rätt till återbetalning. Kammarrätten slog fast att Skatteverket inte lyckats göra sannolikt att räntan på aktieägarlånet inte var marknadsmässig. Därför fanns det inte heller anledning att upptaxera dotterbolaget med stöd av korrigeringsregeln.
Så med en tredje förlust i ryggen är frågan om Skatteverket kommer att framhärda med sin extensiva tolkning. Det är framför allt det så kallade Diligentia-målet som ligger till grund för bedömningen att insyn från moderbolaget per automatik innebär att ägarlån ska likställas med ett bottenlån med säkerhet. Osäkerhet kommer att råda på den här punkten tills ett liknande mål har prövats i Högsta förvaltningsdomstolen.
Kammarrätten i Stockholm, 22 februari 2013, 3684–3686–11.
Lisa Bergman