Beräkna tullvärde korrekt
Tullverket har vid kontroller upptäckt att en del företag felaktigt använder proformafakturor som underlag för beräkning av tullvärde. En proformafaktura upprättas ”för formens” skull och används för leveranser som man inte betalar eller tar betalt för – som till exempel prover, returer, gåvor eller garantivaror. För beräkning av tullvärde ska man i normalfallet i stället använda transaktionsvärdet, det vill säga det pris som har eller ska betalas för varorna.
Tullverket, TullNytt nr 5.
Bluffakturor men ingen efterbeskattning
Trots att Skatteverket hade fog för uppfattningen att ett städföretag använt osanna fakturor blev det ingen efterbeskattning. Däremot fick företaget slopad avdragsrätt för ingående moms och var tvunget att betala betsgivaravgifter för en viss tidsperiod. Enligt domstolen måste det framgå klart att arbetskraft tillhandahållits av bolaget för att efterbeskattning ska kunna ske.
Kammarrätten i Göteborg, 27 mars 2013, 3016–3021-11.
Dubbelbestraffning i HD
Efter EU-domstolens förhandsbesked om att det svenska systemets kombination av skattetillägg och skattebrott kan strida mot förbudet mot dubbelbestraffning har Högsta domstolen beslutat att ta upp ett sådant mål till prövning i plenum. Enligt EU-domstolen är den avgörande frågan om ett skattetillägg ska betraktas som en administrativ eller straffrättslig påföljd – bara i det senare fallet krockar påföljderna och strider mot förbudet om dubbelbestraffning.
Högsta domstolen, 19 mars 2013, B4946-12.
Nya tekniska skattebegrepp
På grund av EUs nya momsdirektiv föreslår regeringen att den svenska momslagen justeras när det gäller vissa uttryck och begrepp. Till exempel ska ”yrkesmässig verksamhet” slopas och ersättas av ”ekonomisk verksamhet”. Det handlar om formella ändringar som i de allra flesta fall inte förändrar beskattningsresultatet i sak. Föreslås träda i kraft 1 juli 2013.
Proposition 2012/13:124 Begreppet beskattningsbar person – en teknisk anpassning av mervärdesskattelagen.
Ingen begränsning i avdragsrätten när företagsledaren bytte stol
Efter en fusion av ett moder- och ett dotterföretag, båda med underskott, uppstod frågan om rätten att dra av underskotten begränsats av ägarförändringen. Huvudregeln är att avdragsrätten begränsas, men ett undantag är om den som fått bestämmandeinflytande tidigare varit företagsledare i ett av företagen. Här kom Skatterättsnämnden fram till att undantaget gällde, och att det handlade om en företagsledare som ”genom eget eller närståendes innehav av andelar och sin ställning i företaget har ett väsentligt inflytande i företaget”. Avdragsrätten skulle alltså inte begränsas.
Skatterättsnämnden, 6 mars 2013, 88-12/D.
Kontrolluppgift räckte inte för att jämka skattetillägg
En kvinna fick skattetillägg för att hon inte hade redovisat en vinst på fondandelar i samband med att hon redovisade kapitalvinst på delägarrätter. Vinsten på fondandelar framgick i stället av kontrolluppgifterna som brukar vara tillgängliga som kontrollmaterial när en deklaration granskas. Därför tyckte kvinnan att Skatteverket borde ha hittat misstaget, och att risken för skattebortfall därför var så liten att hon inte borde få något skattetillägg. Domstolen ansåg emellertid inte att kontrolluppgiften var tillräcklig för att Skatteverket skulle dra slutsatsen att kapitalvinsten fanns men utelämnats i deklarationen. Fullt skattetillägg skulle därmed utgå.
Kammarrätten i Jönköping, 25 mars 2013, 61-13.
Hyrda loger var flera fristående tjänster
Under vissa omständigheter ska hyra av loger betraktas som flera, separata tjänster som kan omfattas av olika skattesatser. Omständig-heter som enligt Skatterättsnämnden kunde beaktas var i vilken utsträckning man har tillgång till logen, hur tillgången till biljetter och olika evenemang under avtalstiden ser ut och möjligheterna att under övrig avtalstid kunna nyttja den egna logen eller någon annan loge för möten eller konferenser.
Skatterättsnämnden, 28 februari 2013, 52-11/I.
Lisa Bergman