Storföretagen är fortfarande oumbärliga för arbetsmarknaden men flest jobb skapas numera i små och medelstora företag.
DE SENASTE 20 ÅREN har 300.000 nya jobb skapats i mindre företag. Under samma tid har 100.000 arbetstillfällen försvunnit från de stora företagen. Netto. Bruttosiffrorna är betydligt högre.
Ett av fem jobb skapas eller förloras varje år i Sverige. Detta är den så kallade jobbdynamiken och ny forskning pekar på att den är lika viktig för ett lands uteveckling som nettotillväxten av arbeten. För att jobbdynamiken ska fungera optimalt behövs alla typer av företag, förklarar nationalekonomen Lars Persson, vice VD på Institutet för näringslivsforskning (IFN) och en av författarna till ESO-rapporten Var skapas jobben?
– De små företagen är viktiga när det gäller att testa nya idéer, men eftersom det handlar om tester är det också många som misslyckas. Men de idéer som fungerar växer till större företag som kan börja anställa, säger han.
Förenklat kan man säga att de flesta nya idéerna kommer från små företag och de flesta nya jobben kommer från medelstora företag. Men storföretagen har fortfarande en viktig roll att spela.
– En del av de här riktigt bra idéerna är avknoppningar från stora företag. På de stora företagen samlas kunskap om ny teknologi och marknadskunskap. De stora företagen är också viktiga kunder. Många affärsidéer bygger på att leverera till stora företag, säger Lars Persson.
ENLIGT FORSKARNA behövs alla företag lika mycket. Därför bör den politiska diskussionen inte handla så mycket om att gynna den ena eller andra storlekskategorin. Lagar och regler bör i stället utformas så att de blir neutrala och utan tröskeleffekter. Forskarna menar också att det inte är ett problem att jobb slås ut, så länge som det är de bästa verksamheterna som överlever.
FINNS DET NÅGONTING POLITIKER KAN GÖRA UTAN ATT DET SLÅR FEL?
– Ja, utifrån vad vi ser är det uppenbart att förbättrade förutsättningar för riskkapital skulle vara lönsamt, säger Lars Persson.
Han förklarar att riskkapitalisterna är bra på att vaska fram de allra bästa idéerna, men att de också missar vissa med stor potential. Det kan bero på att entreprenören inte lyckas föra fram sin idé med rätt information, eller att riskpremien av andra skäl bedöms som högre.
– Här skulle det kunna vara bra med ett samarbete mellan privata och statliga finansiärer. De privata är bra på att selektera, medan de statliga kan ta högre risk, säger Lars Persson.
Rakel Lennartsson
ESO
Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi (ESO) lyder under Finansdepartementet, med uppdrag att bredda underlaget för framtida samhällsekonomiska och finanspolitiska avgöranden genom att ta fram analyser och policyrekommendationer beserade på aktuell forskning och beprövad erfarenhet.