Skatteverket driver på en förändring som skulle öka kostnaderna för koncerner med momsfri verksamhet.
Slussningsregeln innebär att svenska koncernbolag, som saknar avdragsrätt för moms i sin verksamhet och som säljer momsfria tjänster till andra bolag inom samma svenska koncern, kan slussa momsavdragen till dessa momspliktiga koncernbolag.
Det kan till exempel handla om att verksamheten inom en koncern har delats upp så att ett av företagen erbjuder momsfria finansieringstjänster åt ett annat. Då får man inte dra av den ingående momsen avseende köp av de momsfria tjänsterna hos finanstjänstbolaget, men kan i stället slussa över den ingående momsen till det skattskyldiga företag som köpt tjänsterna och som i sin tur kan dra av den. Regeln finns i mervärdesskattelagen (1994:200), ML, och gäller mellan ett svenskt moderbolag och dess helägda svenska dotterföretag samt mellan dotterföretagen.
För ett år sedan slog Högsta förvaltningsdomstolen i två domar fast att den svenska så kallade slussningsregeln saknade stöd i EU:s momsdirektiv och stred mot EU:s etableringsfrihet eftersom den diskriminerade företag från andra EU-länder jämfört med svenska.
Följden av HFD:s domar är att slussningsregeln inte bara kan tillämpas på helsvenska koncerner utan även på koncerner i andra länder och moderföretag som äger svenska dotterföretag via koncernföretag i andra medlemsstater. Skatteverket, som drev linjen att slussningslinjen bara borde gälla svenska koncerner, anser nu att slussningsregeln borde slopas helt. Nästan på dagen ett år efter domarna, anser myndigheten att regeln ska upphävas.
En sådan förändring skulle, särskilt i kombination med regeringens aviserade förslag om att slopa möjligheten till gruppregistrering för moms, innebära ökade kostnader för koncerner med momsfri verksamhet.
Skatteverket, 12 maj 2014, dnr 131.273811-14/111. Tidigare rättsfall: Högsta förvaltningsdomstolen, 13 maj 2013, 1828-12 och 4544–4546-11.
Lisa Bergman