Jobben och ekonomin har tagit de borgerliga partierna till Rosenbad två val i rad. Men trots att fyra av fem nya jobb skapas av mindre företag har småföretagarna en undanskymd plats i den politiska debatten. Resultats genomgång visar stora luckor i partiernas företagspolitik.
Vart tog företagspolitiken vägen?
Har riksdagspartierna någon konkret företagspolitik värd namnet? Resultat ställer riksdagspartierna mot väggen i fem viktiga frågor för att du som företagare ska få vägledning inför höstens riksdagsval.
Hur många gånger har man inte hört politiker säga att Sveriges välstånd vilar på att vi får fram fler företag som växer sig större? Och att det är viktigt att skapa ett bra företagsklimat som gör det enkelt – och lönsamt – att vara företagare? Under de två senaste riksdagsvalen var jobben tveklöst den största valfrågan. För bara något år sedan var tongångarna fortfarande de samma; ekonomi, sysselsättning, jobb och arbetslöshet. Att skola, försvarspolitik och feminism skulle segla upp våren 2014 och stjäla all uppmärksamhet var det få som förutsåg.
För att återupprätta ordningen och ställa företagandet i fokus har Resultat sållat ut valets fem viktigaste frågor för landets företagare och, i förlängningen, för Sverige som helhet. Det handlar om skatter, regelförenklingar, anställningsskydd, innovationspolitik och välfärdsvinster. Utfallet ger en blandad bild som avslöjar företagspolitikens undanskymda plats i debatten. Ibland är partiernas svar konkreta. Ibland – i regel när genomtänkt politik saknas – är de mer diffusa.
1 Hur vill ni förändra skatter och avgifter?
Skatter och avgifter är en fråga som påverkar företagens lönsamhet och möjlighet att anställa. Den sittande regeringen har fokuserat på skattesänkningar och genomfört en rad förändringar, som sänkt bolagsskatt, fem jobbskatteavdrag och sänkt restaurangmoms.
Så vad vill regeringspartierna nu? Skattesänkningar är ju ett beprövat vallöfte, men under den begynnande valrörelsen har det skett en lite oväntad förändring där landets två största partier – S och M – tävlat om vem som inte ska sänka skatterna. I Resultats enkät handlar svaren från allianspartierna mest om att de behålla de förändringar de har genomfört under sina år vid makten.
”De viktigaste reformerna har varit införandet av jobbskatteavdraget, RUT och ROT-avdragen, sänkt bolagsskatt, halverad restaurangmoms samt halverade arbetsgivaravgifter för unga”, meddelar Moderaterna och avstår därmed från att blicka framåt.
Kristdemokraterna framför att de vill sänka arbetsgivaravgifter successivt och sänka moms på tjänster, uttalar sig inte närmare om när det borde ske.
På andra sidan återfinns Socialdemokraterna, de traditionella skattehöjarna som visserligen anser att bolagsskatten sänktes lite väl mycket men, nja, inga planer på att höja den om de vinner valet. Däremot vill de höja tillbaka den sänkta krogmomsen liksom den halverade arbetsgivaravgiften för unga.
Socialdemokraternas potentiella regeringskollega Miljöpartiet, vill också slopa den sänkta arbetsgivaravgiften för unga. Bland de rödgröna partierna är Miljöpartiet det parti med flest förslag på agendan, som exempelvis att egenavgiften för unga i nystartade bolag under 26 år bör slopas under de två första åren.
Vänsterpartiet är det enda parti som vill höja bolagsskatten. Medan den internationella debatten rasar om att storföretagen skatteplanerar på bred front anser V att det ”tvärtemot vad som ofta påstås inte finns något som tyder på att företagen flyr ifrån länder med högre bolagsskattenivåer än den svenska”. Vänsterpartiet vill även ta bort den halverade arbetsgivaravgiften för företag med unga anställda eftersom det har gett mycket få och därmed dyra jobb.
2 Vilka regelförenklingar vill ni genomföra?
När företagare själva får lista sina önskemål i undersökningar brukar regelförenklingar och minskat regelkrångel komma högt upp. Enligt Moderaterna har regeringen genomfört nästan 600 regelförenklingar under sina åtta år vid makten, bland annat slopad revisionsplikt för små företag. Men som enkäten visar är det dåligt med konkreta förslag inför valet bland allianspartierna.
Kristdemokraterna vill dock att ännu fler företag ska undgå revisionsplikt.
Centern som gått i bräschen för regelförenklingar och småföretagande, säger ljumt att ”alla nya regler bör utgå från små företag och anpassas för stora företag, inte tvärtom”.
Socialdemokraterna vill att det ska bli enklare att följa de regler som finns och lovar att se över regelverket på det kommunala och regionala planet eftersom ”det är där många företag upplever regelkrånglet som störst”.
Miljöpartiet vill underlätta ungas företagande genom statliga företagslån och ett förstärkt starta eget-bidrag.
Sverigedemokraterna lovar runt att ”allt ska förenklas så långt det är möjligt, men inte längre.”
3 Hur bör anställningsvillkoren förändras?
Att det är besvärligt att anställa och säga upp folk i Sverige brukar föras fram som den främsta orsaken till att mindre företag tvekar att anställa. När det gäller lagen om anställningsskydd, LAS, vill både Folkpartiet och Centerpartiet ändra turordningsreglerna så att kompetens ska gå före anställningstid.
Kristdemokraterna vill utöka undantaget från turordningsreglerna i LAS så att två personer kan undantas oavsett företagets storlek. Förlängd provanställning till tolv månader, introduktionslöneprogram där utbildning kopplas till arbete med ”något lägre lön” till unga är andra förslag på Kristdemokraternas agenda.
Socialdemokraterna värnar det svenska kollektivavtalet: ”Principen om att svenska kollektivavtal ska gälla på svenska arbetsplatser handlar om att alla arbetstagare ska behandlas lika, om allas rätt till likvärdiga löner och arbetsvillkor oavsett nationalitet”.
Sverigedemokraterna vill också göra om LAS så att fem i stället för två personer får undantas från turordningsreglerna.
Ett annat bekymmer för många företag är att bli sittande med tunga kostnader för sjukskrivna medarbetare, det gäller i synnerhet små och medelstora företag. Dagens sjuklöneregler innebär att företagen har det ekonomiska ansvaret under de två första sjuklöneveckorna, vilket ofta uppges vara ett hinder för att nyanställa. Eftersom fler jobb står högt upp på dagordningen bland partierna vill samtliga partier på ett eller annat sätt förändra sjuklönereglerna för mindre företag.
I regeringens vårbudget utlovades ett differentierat högkostnadsskydd som skulle spara stora pengar åt de mindre företagen. M har ett liknande förslag i sitt program, medan Kd vill slopa den andra veckan, vilket även Folkpartiet vill göra – men på sikt. Bland de rödgröna vill Socialdemokraterna avskaffa den andra sjuklöneveckan, medan Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill slopa sjuklöneansvaret för företag med upp till tio anställda.
4 Hur ser er innovationspolitik ut?
Varifrån ska framtidens jobb komma? Hur får vi fram fler företag som bidrar till välfärd och ekonomisk tillväxt? Och hur ska svenskt näringsliv konkurrera globalt framöver? Det är tre frågor som innovationspolitiken ska komma med förslag på.
Alliansregeringen har infört investeraravdrag och ett avdrag för forskning och utveckling, FoU. Och för en tid sedan tillsattes en entreprenörskapskommitté. Men hur ser det ut framöver? Tyvärr är det skralt med konkreta förslag och tre av fyra regeringspartier framhåller mest gamla meriter. Kristdemokraterna vill dock förändra det statliga riskkapitalet så att statligt kapital investeras i riskkapitalfonder samtidigt som minst hälften av kapitalet i dessa fonder utgörs av privat kapital. Partiet vill även införa ett skattefritt riskkapitalkonto för privatpersoner.
Bland de rödgröna vill Vänsterpartiet införa ett ekonomiskt stöd till i små och medelstora företag, ett stöd som ska kunna täcka 30 procent av bolagets FoU-kostnader upp till 2,5 miljoner kronor.
Miljöpartiet vill halvera arbetsgivaravgifter för unga företag som lägger minst 15 procent av intäkterna på FoU.
Sverigedemokraterna vill satsa på områden som till exempel kärn-, gen- och informationsteknik.
5 Vinster i välfärden?
För något år sedan var vinster i välfärden den givna valfrågan 2014 men sedan dess har debatten svalnat. Klart är att det är Vänsterpartiets tydligaste profilfråga, och det är sannolikt deras ställningstagande – med den allmänna opinionen, mot de osolidariska vinstuttagen – som gett partiet vind i seglen. V vill lagstifta mot att plocka ut vinster ur välfärdsföretag, men öppnar för att ”de privata företag som är seriösa och sätter verksamheten främst kan omvandla sig till bolag utan vinstintresse och därmed förbinda sig att fortsätta jobba för bra välfärd”.
Socialdemokraterna vill inte ha vinstförbud. Deras förklaring är att det vore ineffektivt eftersom det går att ta ut pengar på många olika sätt och därmed kringgå förbudet mot vinster. Allianspartierna är för vinster, men de är alla noga med att poängtera att vinstintresset inte får gå ut över kvaliteten.
Företagare tycker till
”Förenkla administrationen för nystartade företag”
Pauline Grindvall har drivit företag sedan hon var 20 år, nu är hon 28 och i januari startade hon webbutiken My Perfect Day som säljer tillbehör och dekorationer till bröllop och fester.
Hur ska politikerna få fart på företagandet?
De måste förenkla administrationen för nystartade bolag. I dag har de samma börda som stora företag. Sedan måste processerna bli snabbare. När jag startade mitt bolag tog det fem månader för mig att få igenom varumärkesregistreringen hos PRV.
Hur bör man underlätta att anställa?
– Jag vill se sänkta arbetsgivaravgifter samt att det erbjuds hjälp med rekrytering. Tillväxten finns ju bland små, privatägda bolag. En felrekrytering kan bli enormt kostsamt för nystartade bolag.
”Underlätta för företagare att ta emot praktikanter”
Torsti Kiwi driver Drottninggatans Päls i Stockholm sedan mitten av 1990-talet.
Vad vill du höra från politikerna i den kommande valrörelsen?
– Överlag har Alliansen skött sig bra och många har fått det bättre ekonomiskt, även företagare. Men alltför många är arbetslösa, speciellt ungdomar. Jag tror att det skulle vara bra att underlätta för företagare att ta emot praktikanter och lärlingar.
Hur då?
– Om det fanns något ekonomiskt stöd så vore det välkommet. I vår ateljé, där vi även bland annat syr upp, reparerar och gör omarbetningar av pälsar, kan praktikanter lära sig oerhört mycket. Med all den kunskapen i bagaget blir det mycket enklare för dem att sedan söka jobb.
Vad mer bör prioriteras?
– Vi drabbas orättvist hårt om vi är sjuka. Vi bör ha samma antal karensdagar som anställda.
”Lägre arbetsgivaravgifter för unga har i princip bara gynnat storföretag”
Fredrik Nejman, journalist och författare med en egen frilansbyrå.
Vad vill du att politikerna ska prioritera?
– Politikerna måste prova nya vägar. Systemet med lägre arbetsgivaravgifter för unga har i princip bara gynnat storföretag som McDonald’s. En bättre lösningar vore att erbjuda bättre finansieringsmöjligheter till nystartade företag.
På skatteområdet?
– Vi har mycket att lära av andra länder och jag tror att den spanska skattemodellen skulle vara ett bra sätt att få igång företagandet. Där kan nystartade företag betala en schablonskatt. Går företaget bättre får de behålla överskottet, säger han.
Hur ska nyföretagandet gynnas?
– Det krävs mer rådgivning till dem som ska starta eget så att de förstår vad de ger sig in på. Även här kan man snegla utanför våra gränser och titta på Norge som har infört ett grönt kort för företagare.
”Vi vill kunna timanställa ungdomar”
Christian Lenander är delägare och grundare av företaget Klaravik Nätauktioner, ett bolag verksamt inom auktioner av entreprenadmaskiner och verktyg.
–Jag tycker att vi i grunden har ett bra företagarklimat i Sverige. Det är enkelt att starta och driva företag. Det blev extra tydligt för mig nu när vi skulle starta ett bolag i Polen. Där är byråkratin mycket krävande och minst sagt tidsödande, säger Christian Lenander.
Vilka frågor vill du att partierna ska driva?
– Skattetrycket är för väl högt. När det gäller arbetsgivaravgifterna är de för höga. Om de vore lägre så skulle vi kunna anställa fler, så enkelt är det. Under perioder har vi extrema arbetstoppar och behöver ta in personer under en begränsad tid för att kunna möta våra kunders behov. Ett önskemål som jag har är att möjligheten att timanställa skulle vara bättre, vilket skulle gynna ungdomar som vill in på arbetsmarknaden.
Revisorn: ”Arbetslösa borde kunna ta en praktik och fylla på med A-kassa”
Gör det enklare att anställa, stöd företag som tar emot praktikanter och låt bli 3:12-reglerna. Med de åtgärderna kan politikerna skapa ett ännu bättre klimat för företag. Det anser Marita Lyckstedt, auktoriserad revisor och delägare i Adsum.
Marita Lyckstedt är både revisor och företagare eftersom hon är delägare i revisionsbyrån Adsum. När det gäller debatten om huruvida den reducerade arbetsgivaravgiften för yngre ska vara kvar eller tas bort har hon en tydlig uppfattning.
– Som företagare vet jag att det är enkelt och bekvämt att anställa en person med gedigen erfarenhet framför en som är grön. Men yngre måste få en chans att komma in på arbetsmarknaden. Då är lägre arbetsgivaravgifter en bra morot och därför ska den behållas, säger Marita Lyckstedt.
Både i rollen som revisor och som bollplank åt företagare har Marita Lyckstedt stött på ett dilemma kring a-kassans regelverk.
– Precis som många andra företag har vi perioder med intensiva arbetstoppar då vi behöver extra resurser. Vi har erbjudit arbetslösa att arbeta hos oss på timbasis, inte en timme här och där utan många. Men de har varit tvungna att tacka nej eftersom det inte går att ”stämpla upp”.
– Det tycker jag är fel. Det måste vara bättre att ta ett jobb och sedan fylla på med a-kassan. Ett jobb ger erfarenhet, pengar och innebär att samhällets utgifter för a-kassa blir lägre.
Adsum tar i dagsläget inte emot praktikanter, men enligt Marita Lyckstedt skulle de gärna göra om det fanns möjlighet.
– Systemet med praktikanter är bra och vi skulle gärna bjuda på vår arbetstid för att kunna hjälpa fler till arbete. Men vad som inte framkommer i debatten är att vi får andra extrakostnader såsom utgifter för programvaror, dator och arbetsplats. Jag tror att fler företag skulle ta sig an praktikanter om det utgick någon form av ekonomiskt stöd för sådana utgifter.
De så kallade 3:12-reglerna, som anger hur mycket som kan beskattas i inkomstslaget kapital till 20 procent, har blivit en politisk följetong med ständiga förändringar. Marita Lyckstedt anser att dagens regelverk är bra.
– Här är mitt råd till politikerna att inte ändra mer nu. Dagens system fungerar bra och bidrar till att företagare kan arbeta långsiktigt. Om bolagsskatten sänks till 20 procent skulle det vara ytterligare en morot för fler att starta företag, säger Marita Lyckstedt.
Henrik Norberg