Full förmån på fjällpensionatet
Ett fåmansbolag drev ett litet pensionat i Åre som hyrdes ut till företag vintertid. Företagsägaren gjorde gällande att han inte kunde förmånsbeskattas eftersom det handlade om en pensionatsrörelse och att han därmed inte fritt disponerade över huset.
Skatteverket och domstolarna ansåg att företagsägaren inte lyckats visa att dispositionsrätten faktiskt varit inskränkt utöver den tid som pensionatet var uthyrt. Därför skulle ägaren förmånsbeskattas för rätten att disponera huset för hela de perioder då det inte var uthyrt.
Det är alltså rätten att disponera en tillgång som avgör om man ska förmånsbeskattas, inte hur mycket man faktiskt använder egendomen.
Kammarrätten i Stockholm, 16 september 2014, 7509-13.
Förslag om förenklingar
Den så kallade skatteförenklingsutredningen har kommit med förslag om förenklade skatteregler för enskilda firmor och delägare i handelsbolag. Främst föreslås att de komplicerade avsättningsreglerna om periodiseringsfonder, expansionsfonder, upphovsmannakonton och skogskonton – alla ett sätt att skjuta upp skatten – ska ersättas av en och samma fond, företagsfond. Dessutom föreslås två nya modeller för att räkna ut positiv räntefördelning – fullständig och förenklad – samtidigt som den negativa räntefördelningen slopas.
Finansdepartementet, SOU 2014:68, oktober 2014.
Vad omfattas av omvänd byggmoms?
Omvänd skattskyldighet för moms innebär att det är köparen och inte säljaren som ska deklarera och betala momsen. Syftet är att motverka momsfusk där en köpare gör avdrag för moms som inte betalas av säljaren. Reglerna om omvänd byggmoms innebär att byggföretag som säljer byggtjänster till köpare som är byggföretag inte ska fakturera och redovisa momsen, utan att det i stället är köparen som deklarerar och betalar momsen. Eftersom Skatteverket får en hel del frågor om detta har man samlat dem i flera ställningstaganden med besked om huruvida tjänsten omfattas av reglerna eller inte.
Sammanställning nr 7 med frågor och svar i anledning av reglerna om omvänd skattskyldighet för mervärdeskatt inom byggsektorn, 1 september 2014, 131.379302-14/111.
Momsgrupper blir kvar
Den nya regeringen kommer inte att slopa momsgrupper, som den tidigare regeringen föreslagit. Ett skäl är att förslaget särskilt skulle drabba försäkringsbolag och banker med stark lokal förankring. Förenklat innebär registrering av momsgrupper att företag som bedriver finansiell verksamhet kan sälja varor och tjänster mellan bolag inom en sådan momsgrupp utan moms. Finansminister Magdalena Andersson har i stället talat om att öka skattebelastningen inom banksektorn i allmänhet genom något slags bankskatt.
Dotterbolaget var lagertillgång
Ett moderbolag drev byggnadsrörelse, dotterbolaget ägnade sig åt fastighetsförvaltning. Eftersom dotterbolaget sedan något år tillbaka även bedrev byggnadsrörelse gjorde det gällande att andelarna i bolaget inte längre utgjorde en lagertillgång för moderbolaget, utan en kapitalplacering. Som en följd ville dotterbolaget få avdrag för sitt koncernbidrag till moderbolaget. Kammarrätten ansåg att det faktum att verksamheten i dotterbolaget sedan ett år omfattat byggnadsrörelse inte kunde medföra att andelarna i bolaget skulle klassificeras om till kapitaltillgång. Andelarna i dotterbolaget var fortfarande lagertillgångar. Det betydde att utdelningen från dotterbolaget inte var skattefri, vilket i sin tur innebar att dotterbolaget inte kunde få avdrag för koncernbidrag till moderbolaget.
Kammarrätten i Jönköping, 1 oktober 2014, 3270-13.
Skattefri second hand
Allmänt sett anser Skatteverket att en förening med second hand-försäljning driver näringsverksamhet. Nu har Skatteverket bedömt att second hand-försäljning i allmännyttiga ideella föreningar och trossamfund ska befrias från inkomstskatt och moms så länge som verksamheten har begränsade öppettider och ideellt arbetande personal. En förutsättning för skattefriheten är att försäljningen inte sker i direkt konkurrens med den kommersiella second hand-branschen.
Skatteverket, 17 september 2014, dnr 131.92444-14.
Skatterättsnämnden om gåva av fastighet
Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, och Högsta domstolen, HD, har på senare tid dragit olika slutsatser när det gäller gåva av fastighet till bolag. Enligt HFD är det huvudskalighetprincipen som – skatterättsligt – avgör om det handlar om gåva eller köp vid blandade överlåtelser (Ersättningen understiger taxeringsvärde = gåva. Ersättningen överstiger taxeringsvärde = köp). Enligt HD finns det – civilrättsligt – en presumtion för att det saknas gåvoavsikt vid överlåtelse av fastighet till bolag. I ett aktuellt fall fann Skatterättsnämnden att det enligt HD:s praxis inte hade handlat om en gåva, men att överlåtelsen med HFD:s tolkning däremot uppfyllde kraven på att betraktas som gåva vid inkomstbeskattningen. Överlåtelsen skulle därför betraktas som en gåva.
Skatterättsnämnden, 2 oktober 2014, dnr 113-13/D.