Snart stundar årsskiftet och därmed tar räkenskapsåret slut för många företag. Ägare har allt att vinna på att se över sitt löneuttag eftersom det ligger till grund för en rad frågeställningar som påverkar såväl företaget som den egna privatekonomin.
Gott årsslut!
Ska du investera före eller efter årsskiftet? Göra extra pensionsinbetalningar? Och hur mycket lön borde du ta ut egentligen? Här finner du svaren på frågorna som hopar sig inför årsslutet.
Tiden fram till jul är hektisk. Nya affärer ska i hamn, varor levereras före årsskiftet samtidigt som familj och släkt kräver sin beskärda del av tiden. Dessutom bör du som företagare se över företagets ekonomi. Ett bra sätt att få ordning och överblick är att bokslutsplanera genom att göra ett preliminärt bokslut, anser Johan Kling, auktoriserad revisor på Moore Stephens i Malmö.
– Ett preliminärt bokslut ger en bra prognos över det kommande resultatet. Utifrån det kan man fatta beslut i viktiga frågor som påverkar både företagets och företagarens ekonomi, säger Johan Kling som har hjälpt många bolag med preliminära bokslut.
Exempel på frågor som kan kräva beslut är om investeringar bör tidigareläggas, om extra pensionsinbetalningar ska göras eller och om du borde ta ut högre lön före årsskiftet för att kunna öka utdelningsutrymmet.
Just utdelningar är ett viktigt område för företagare. Den så kallade förenklingsregeln innebär att delägare i fåmansbolag får ta ut 155.650 kronor i utdelning som kapitalinkomst till 20 procent skatt för beskattningsåret 2014. För nästa år 2015 är beloppet 156.475 kronor. Den summan får ägare ta ut även om de inte har tagit ut en krona i lön under året, se faktaruta.
Många företagare har möjlighet att ta ut högre belopp än så som utdelning till 20 procent i skatt. Det gäller ägare till fåmansföretag med anställda där ägaren själv har tagit ut en lön upp till ett visst belopp, se faktaruta. Om ägaren uppfyller det kravet kan utdelningen uppgå till 50 procent av den kontanta lönesumma som moder- och dotterbolag betalat ut till de anställda. En ägare vars bolag har haft en lönesumma på två miljoner kronor, och som har tagit ut tillräckligt med lön, kan därmed göra en aktieutdelning på en miljon kronor till sig själv före skatt. För ägaren gäller det alltså att ha benhård koll på hur mycket lön man har tagit ut.
– Missar man lönekravet med en krona får man inte använda löneunderlaget. Då är det förenklingsregeln som gäller. Det kan innebära att ägaren missar stora belopp i lågbeskattad utdelning, säger Johan Kling,
Anna Sebenius, revisor på Dextra Revision AB instämmer.
– Det gäller att se till att vara på den säkra sidan. Det bästa är att ta ut lite mer i lön än lönekravet så att man inte faller på att man räknat fel, vilket vi självklart hjälper våra kunder med, säger Anna Sebenius och fortsätter:
– Man ska vara medveten om att det bara är kontant lön som räknas med i löneunderlaget. Förmåner som till exempel bilförmåner får inte räknas med.
Hon tipsar om att en företagare som inte riktigt når upp till lönekravet kan använda så kallad omvänd löneväxling för att komma upp till lönekravet. Så här kan det gå till: Egenföretagaren Karin kör en Audi som tjänstebil (förmånsbil), en förmån som är värd 4.000 kronor i månaden. Karin kan i stället höja sin månadslön med 4.000 kronor samtidigt som hon betalar in 4.000 kronor av sin nettolön till sitt företag. På så vis blir lönen högre, och företagaren kan komma upp i gränsbeloppet. Det här sker utan att man påverkar underlaget för sociala avgifter.
Att maximera utdelningen är en anledning att ha koll på löneuttaget. En annan att lönen avgör om du ska betala statlig inkomstskatt. Lönen styr också ersättningar från Försäkringskassan och storleken på inbetalningarna till den allmänna pensionen. Dessutom påverkar löneuttaget den pensionsgrundande inkomsten. Många företagare väljer att låta företaget betala in tjänstepension åt dem. Inför årsskiftet brukar inbetalningarna till tjänstepensionen öka från företag som går bra, eftersom pensionsinbetalningar är avdragsgilla och därmed bidrar till att sänka resultatet.
– Det kan vara en bra lösning men man bör vara medveten om att man är tvungen att betala inkomstskatt den dagen pensionen tas ut. Ett alternativ kan vara att förvalta intjänat kapital i bolaget och vid pensioneringen utnyttja förenklingsregeln och därmed ta ut 2,75 inkomstbasbelopp i utdelning till 20 procent i skatt per år, säger Johan Kling på Moore Stephens i Malmö.
Inför årsskiftet är det viktigt att se över företagets investeringar i aktier och andra värdepapper. När det gäller förluster på aktier är de endast avdragsgilla mot vinster på aktier. Företag som sålt aktier med vinst i år, och endast har förlustaktier kvar, bör sälja för att kunna kvitta dem mot årets vinst. Aktieförluster som inte kan utnyttjas i år får sparas och kan kvittas mot vinster kommande år.
– För företag som sålt aktier med förlust finns det ingen anledning att realisera aktier med vinst före årsskiftet eftersom de i stället kan kvitta förlusten mot vinster framöver, säger Johan Kling.
En annan fråga inför årsskiftet gäller val av redovisningsregelverk. Företag som ännu inte har bestämt om de ska använda sig av K2 eller K3 måste komma till skott.
– För mindre bolag kan det vara tillräckligt att redovisa enligt K2. Men om bolaget äger exempelvis en fastighet eller innehar immateriella tillgångar kan K3 vara ett bättre val, säger Anna Sebenius och betonar att frågan kan vara komplex och därför bör företag diskutera frågan med sin revisor eller redovisningskonsult.
Slutligen bör företagare som funderar på att förändra verksamheten tänka till inför årsskiftet. Ett generationsskifte, försäljning av bolaget eller en expansion med nytt bolag kräver smart planering.
– Årsskiftet är en naturlig brytpunkt. Det är till exempel bättre att starta nytt bolag på denna sida årsskiftet med tanke på utdelningsutrymmet. Anledningen är att utdelningsutrymmet endast får räknas på den som äger aktierna vid kalenderårets ingång. Även omstruktureringar är bra att genomföra före årsskiftet eftersom man då oftast har koncernbidragsrätt kommande räkenskapsår, säger Johan Kling.
Henrik Norberg
Fakta: Utdelning
1. Förenklingsregeln:
Förenklingsregeln som finns i 3:12-regelverket styr hur mycket ägare till fåmansföretag får ta ut i aktieutdelning till 20 procent i skatt. Ägaren behöver vare sig ha tagit ut lön eller ha anställda för att kunna dela ut 156.475 kronor före skatt i utdelning för inkomståret 2015 (2,75 inkomstbasbelopp). Om det finns fler än en ägare, till exempel två som äger 50 procent av aktierna var, får var och en ta ut hälften, det vill säga 78.238 kronor. Den som äger fler bolag får enbart använda sig av förenklingsregeln en gång.
2. Fåmansföretag med anställda (huvudregeln):
Ägare till företag som har anställda har möjlighet att ta ut hälften av den bruttolönesumma som bolaget har betalat ut till de anställda till 20 procent i skatt. Men då krävs att ägaren, eller ägarna, var och en har tagit ut lön som minst uppgår till något av följande belopp:
A. 6 inkomstbasbelopp (6*56.900)= 341.900 + 5 procent av samtliga bruttolöner i företaget och dess dotterföretag.
Exempel enmansföretagare:
Om företagaren kommer upp i en årslön på 359.369 kronor får den ta ut drygt hälften av den summan, cirka 180.000 kronor i utdelning, givet att företagets ekonomi tillåter det.
Beloppet räknas fram så här: 341.400 / 0,95 = 359.368 . Detta belopp räknas även upp med omkostnadsbelopp för aktierna och statslåneräntan. Dessutom kan sparat utdelningsutrymme tillkomma, se nästa sida.
B. 10 inkomstbasbelopp (10*56.900) = 569 000.
Fakta: Pensionsbetalningar
Pensionsinbetalningar i enskild firma
Företagare har normalt sett rätt att göra avdrag med 12.000 kronor plus ett tillägg på 35 procent av inkomsten. Tillägget kan uppgå till högst 444.000 kronor för inkomståret 2014.
Pensionsinbetalningar i aktiebolag
Aktiebolag har rätt att göra avdrag för inbetalningar som uppgår till 35 procent av den anställdes bruttolön inklusive förmåner. Det finns även en alternativregel som ofta ger rätt till betydligt större avdrag. Detta avdragsutrymme bör räknas fram av en pensionskonsult.
Fakta: Sparat utdelningsutrymme
Varje år får man räkna fram ett utdelningsutrymme enligt till exempel förenklingsregeln som i år medger drygt 155.000 kronor och nästa år drygt 156.000 kronor. Dessa utdelningsutrymmen får läggas på varandra och det finns ingen begränsning hur länge det får sparas. Utdelningsutrymmet räknas upp med en ränta som baseras på statslåneräntan plus tre procentenheter.
Det sparade utdelningsutrymmet kan användas till att göra utdelningar, men kan även användas när företaget säljs. Då kan kapitalvinsten beskattas både i inkomstslagen kapital och tjänst. Hur mycket som hamnar var beror på hur mycket sparat utdelningsutrymme du har. Skatten i inkomstslaget kapital är då 20 procent och i tjänst cirka 32–57 procent.